sinne

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Besläktade ord 1.1.2 Sammansättningar 1.1.3 Fraser 1.1.4 Översättningar 2 Finska 2.1 Adverb

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av sinne	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sinne	sinnet	sinnen	sinnena
Genitiv	sinnes	sinnets	sinnens	sinnenas

sinne

1. sensorisk funktion som ett djur (eller liknande) har; funktion att uppfatta omvärlden

   Människor har fem sinnen: hörsel, syn, smak, luktsinne och känsel.

   Vissa påstår sig ha ett sjätte sinne.

[redigera] Besläktade ord

• sinnrik

[redigera] Sammansättningar

• sinnebild
• sinnelag
• sinnesfrid
• sinnesförnimmelse
• sinnesförvirring
• sinnesro
• sinnessjuk
• sinnessjukhus
• sinnesstämning
• sinnessvag
• sinnestillstånd
• sinnevärld
• sjätte sinne
• luktsinne

[redigera] Fraser

• sinne för musik
• vid sina sinnes fulla bruk

[redigera] Översättningar

[redigera] Finska

[redigera] Adverb

sinne

1. dit