skilja

Svenska

Verb

Böjningar av skilja	Aktiv	Passiv
Infinitiv	skilja	skiljas
Presens	skiljer	skils
Preteritum	skilde	skildes
Supinum	skilt	skilts
Imperativ	skilj	–
Particip
Presens	skiljande, skiljandes
Perfekt	skild

Böjningar av skilja	Aktiv	Passiv
Infinitiv	skilja	skiljas
Presens	skiljer	skiljs, skiljes
Preteritum	skiljde	skiljdes
Supinum	skiljt	skiljts
Imperativ	skilj	–
Particip
Presens	skiljande, skiljandes
Perfekt	(skiljd?)

skilja

1. (även reflexivt: skilja sig) dela upp, separera; avskilja

   Om färskmjölk får stå, så skiljer fettet sig så småningom från resten av mjölken.

   tröskningen skiljer agnarna från vetet

2. avgöra vilken som är vilken

   Jag klarar inte av att skilja tvillingarna från varandra.

3. utgöra en skillnad; vara annorlunda

   Det är nästan ingenting som skiljer mellan kandidaternas ståndpunkter.

4. (reflexivt: skilja sig) att egenskaper/kännetecken på något vis är annorlunda vid jämförelse mellan olika ting eller saker

   Den europeiska arten skiljer sig från den afrikanska genom att den europeiska är något större.

5. (reflexivt: skilja sig, även passivt: skiljas) upplösa ett äktenskap; gå ur äktenskapet

Sammansättningar

• avskilja
• särskilja
• urskilja
• utskilja
• åtskilja

Besläktade ord

• skild
• skiljande
• skiljaktig
• skillnad
• skilsmässa

Fraser

• skilja agnarna från vetet
• skilja av
• skilja ifrån
• skilja någon från
• skilja ut

Synonymer

upplösa äktenskap

• separera

Översättningar

Översättningar  

engelska: differ (en), discern (en), separate (en) franska: séparer (fr), différencier (fr), divorcer (fr)

turkiska: ayırt etmek (tr) (ayırdetmek), ayırmak (tr) tyska: trennen (de), unterscheiden (de)

Färöiska

Verb

skilja

1. förstå
2. skilja, dela upp

Isländska

Verb

skilja (skildi, skilið)

• uttal: /ˈskɪlja/

1. förstå

   Skilur þú hvað ég er að tala um?

   Förstår du vad jag talar om?

   Ég skil ekki þessa spurningu.

   Jag förstår inte den här frågan.

2. skilja, dela i tu
3. separera, skiljas

Se även

• skilningur