skinn

Svenska

Substantiv

Böjningar av skinn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skinn	skinnet	skinn	skinnen
Genitiv	skinns	skinnets	skinns	skinnens

skinn

1. (anatomi) hud med eller utan hår; även om garvat läder avsett för exempelvis möblemang och kläder med mera

Etymologi

Av fornsvenska skin, av fornnordiska skinn, varav även danska skind, engelska skin och isländska, bokmål och nynorska skinn.

Sammansättningar

• korvskinn
• skinnbanjo
• skinnflöjt
• skinnfåtölj
• skinnjacka
• skinnpaj
• skinnsoffa
• skinnspik

Se även

• läder
• päls

Översättningar

Översättningar  

bokmål: skinn (no) n danska: skind (da) n engelska: skin (en) fornnordiska: skinn (non) n fornsvenska: skin (gmq-fsv) n

franska: peau (fr) f isländska: skinn (is) n nynorska: skinn (da) n spanska: piel (es) f

Bokmål

Substantiv

Böjningar av skinn 1	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skinn	skinnet	skinn	skinna, skinnene
Genitiv	skinns	skinnets	skinns	skinnas, skinnenes

skinn 1 n

1. (anatomi) skinn; hud

   Synonymer: hud

2. skinn; hinna, skal

   Synonymer: hinne

3. person, människa

   Det gamle skinnet.

   Den gamla gubben.

Fraser

• bare skinn og bein
• holde seg i skinnet
• i sinn og skinn
• løpe som et pisket skinn
• redde sitt eget skinn

Böjningar av skinn 2	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skinn	skinnet
Genitiv	skinns	skinnets

skinn 2 n

1. sken (även bildligt)

   Skinnet bedrar.

   Skenet bedrar.

Sammansättningar

• måneskinn
• solskinn

Isländska

Substantiv

Böjningar av skinn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skinn	skinnið	skinn	skinnin
Ackusativ	skinn	skinnið	skinn	skinnin
Dativ	skinni	skinninu	skinnum	skinnunum
Genitiv	skinns	skinnsins	skinna	skinnanna

skinn n

1. (anatomi) skinn, hud
2. (kläder) päls

Se även

• húð