skrika
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av skrika | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | skrika | skrikan | skrikor | skrikorna |
| Genitiv | skrikas | skrikans | skrikors | skrikornas |
skrika
Verb [redigera]
| Böjningar av skrika | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | skrika | skrikas |
| Presens | skriker | skriks, skrikes |
| Preteritum | skrek | skreks |
| Supinum | skrikit | skrikits |
| Imperativ | skrik | – |
| Particip | ||
| Presens | skrikande, skrikandes | |
| Perfekt | skriken | |
skrika
- frambringa starka ljud, ofta med hjälp av rösten