skrika

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skrika  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skrika skrikan skrikor skrikorna
Genitiv skrikas skrikans skrikors skrikornas

skrika

  1. kråkfågel av någon av de två arterna lavskrika och nötskrika
    Sammansättningar: lavskrika,nötskrika

Verb[redigera]

Böjningar av skrika  Aktiv Passiv
Infinitiv skrika skrikas
Presens skriker skriks, skrikes
Preteritum skrek skreks
Supinum skrikit skrikits
Imperativ skrik
Particip
Presens skrikande, skrikandes
Perfekt skriken

skrika

  1. frambringa starka ljud, ofta med hjälp av rösten
    Bromsarna skrek när föraren kastade sig på bromsen.
    Mina föräldrar skriker alltid på mig. bör kanske in under "skrika på"?
    Besläktade ord: skrik, skri, skria
    Fraser: skrika på
    Synonymer: gapa, gasta, gorma, hojta, ropa, vråla

Översättningar[redigera]