ropa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även гора.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av ropa  Aktiv Passiv
Infinitiv ropa ropas
Presens ropar ropas
Preteritum ropade ropades
Supinum ropat ropats
Imperativ ropa
Particip
Presens ropande, ropandes
Perfekt ropad

ropa

  1. säga något med stark röst för att det ska höras på avstånd större än vid vanliga samtal
    1914 Selma Lagerlöf: Kejsaren av Portugallien: Ja, kanske det finns någon annan här, som kan ropa ut varorna en stund, medan Jöns vilar sej? sa då riksdagsmannen.
    Han ropade åt barnen att det var dags att äta.

Etymologi[redigera]

Fornsvenska rōpa, äldst: vanrykta - isländska hrópa det samma, danska raabe, ropa; jämte växelformen fornsvenska röpa, vanrykta = isländska hrǿpa det samma, danska røbe, förråda, uppenbara, i äldre danska också 'tillrättavisa, anklaga'; motsvarande fornsaxiska hrôpan starkt verb, ropa, fornhögtyska ruofan (tyska rufen), fornengelska hrópan det samma, jämte gotiska hrôpjan svagt verb (det senare = fornsvenska röpa osv) Betydelsen 'vanrykta' verkar vara inhemskt nordisk; den av 'ropa' beror väl på inflytande från tyskan.[1]

Synonymer[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]

Isländska[redigera]

Verb[redigera]

ropa

  1. rapa

Spanska[redigera]

Substantiv[redigera]

ropa f

  1. kläder

Källor[redigera]

  1. Elof Hellquist, Svensk etymogisk ordbok, 1922