slutlig
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Adjektiv
| Böjningar av slutlig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | slutlig | ▲ | |
| Neutrum | slutligt | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | slutlige | slutligare | slutligaste |
| Alla | slutliga | ▼ | slutligaste | |
| Plural | slutliga | ▼ | slutligaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | slutlig | ▲ | ▲ |
| Neutrum | slutligt | slutligare | slutligast | |
| Plural | slutliga | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | slutligt | |||
- som bringar till ett slut, avslutande; definitiv, slutgiltig, avgörande
