spektrum

Svenska

Substantiv

Böjningar av spektrum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spektrum	spektrumet, spektret, (spektrum)	spektrum, spektrer, spektra	spektrumen, spektrerna, (spektra)
Genitiv	spektrums	spektrumets, spektrets, (spektrums)	spektrums, spektrers, spektras	spektrumens, spektrernas, (spektras)
Not: Se under grammatikrubriken.

spektrum

1. (fysik) ett band av färger eller våglängder som uppstår genom brytning, eller refraktion, av ljus eller en elektromagnetisk våg
2. (matematik) till en begränsad operator, de skalärer λ så att operatorn A—λI ej har en (begränsad) invers

Besläktade ord

• spektral

Sammansättningar

• bredspektrumantibiotika

Grammatik

Som med flera andra ord av latinskt ursprung som slutar på -um används flera olika böjningsmönster.

• spektrum, spektrumet, spektrum, spektrumen
• spektrum, spektret, spektrer, spektrerna
• spektrum, (spektrum) , spektra, (spektra).

Spektra är ett rent latinskt plural och latin saknar ändelse i bestämd form. Ibland används den obestämda formen även i bestämd form. Eftersom den latinska böjningen saknar böjning i bestämd form avråder Språkrådet från användning av denna böjningsform [1].
Det finns även andra former som existerar men som det verkar saknas stöd för, bland annat spektran som obestämd eller bestämd form plural och spektrana som bestämd form plural.

Översättningar

band av färger  

engelska: spectrum (en) finska: spektri (fi), kirjo (fi) franska: spectre (fr) m italienska: spettro (it) m

polska: spektrum (pl) n tjeckiska: spektrum (pl) n tyska: Spektrum (de) n ungerska: spektrum (hu)

Polska

Substantiv

Böjningar av spektrum
neutrum	Singular	Plural
Nominativ	spektrum	spektra
Genitiv	spektrum	spektrów
Dativ	spektrum	spektrom
Ackusativ	spektrum	spektra
Instrumentalis	spektrum	spektrami
Lokativ	spektrum	spektrach
Vokativ	spektrum	spektra

spektrum n

• uttal: /ˈspɛktrũm/

1. spektrum

Tjeckiska

Substantiv

spektrum n

1. spektrum