sten
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Sten.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av sten 1., 5. | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | sten | stenen |
| Genitiv | stens | stenens |
| Böjningar av sten 2.-4. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | sten | stenen | stenar | stenarna |
| Genitiv | stens | stenens | stenars | stenarnas |
sten
- en typ av mineraliskt material
- (lös) bit av materialet sten (1) (för stor för att kunna betecknas som ett sandkorn)
- spelpjäs i ett flertal olika spel, bl.a. go
- en bit av ett mer eller mindre ädelt mineral innefattat i ett smycke
- (geologi) en jordart med kornstorlek mellan 60 och 200 mm
[redigera] Etymologi
Av fornsvenska sten. Gemensamt germanskt ord; besläktat med isländska steinn, norksa stein, tyska Stein, engelska stone, med anknytningar i slaviska språk och möjligen även grekiska.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
- gallsten
- gatsten
- gråsten
- kantsten
- kiselsten
- njursten
- sandsten
- småsten
- stenhård
- stenmur
- stenparti
- stenröse
- stensatt
- stensättning
- stentuff
- tandsten
- ädelsten
[redigera] Fraser
- över stock och sten
- kasta sten i glashus
- lägga sten på börda
- Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus.
- På rullande sten växer ingen mossa.
- vända på alla stenar
[redigera] Översättningar
material
stycke
[redigera] Se även
[redigera] Fornsvenska
[redigera] Substantiv
sten m
- sten
- Æn oxe stangar man ælla kono til dødh, tha skal oxa brytas nidhir mz stenom til dødh oc enghin skal magha æta køth hans.
- Om en oxe stångar en man eller kvinna till döds, ska oxen stenas till döds och ingen får äta dess kött.
- Æn oxe stangar man ælla kono til dødh, tha skal oxa brytas nidhir mz stenom til dødh oc enghin skal magha æta køth hans.
- ädelsten
- (anatomi) testikel
- kärna i frukt
- oönskad stenliknande bildning i t.ex. njurarna