sten
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även Sten.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av sten 1 | Oräknebart | |
|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | sten | stenen |
| Genitiv | stens | stenens |
| Böjningar av sten 2-3 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | sten | stenen | stenar | stenarna |
| Genitiv | stens | stenens | stenars | stenarnas |
sten
- en typ av mineraliskt material
- en (lös) bit av sådant material (för stor för att kunna betecknas som ett sandkorn)
- namn på pjäser i flera olika spel, bl a go
- en bit av ett mer eller mindre ädelt mineral innefattat i ett smycke
[redigera] Etymologi
Av fornsvenska sten. Gemensamt germanskt ord; besläktat med isländska steinn, norksa stein, tyska Stein, engelska stone, med anknytningar i slaviska språk och möjligen även grekiska.
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
- gallsten
- gatsten
- gråsten
- kantsten
- kiselsten
- njursten
- sandsten
- småsten
- stenhård
- stenmur
- stenparti
- stenröse
- stensatt
- stensättning
- stentuff
- tandsten
- ädelsten