berg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Berg.

Berget "Antelao" i Italien

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av berg  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ berg berget berg bergen
Genitiv bergs bergets bergs bergens
Som förled i sammansättningar används bergs- eller berg-.

berg

  1. topografisk formation där markytan skjuter upp högt över den omkringliggande marken
    Vi gick över berg och djupa dalar.
    Bergets topp ligger 59 meter över sjön.
    Synonymer: fjäll, bjar (orsamål)
    Antonymer: dal (motsatspar)
    Besläktade ord: bergig
    Sammansättningar: Abborrberget, Almberget, Arneberg kapell I detta fall är väl det sammansatta ordet "Arneberg"?, bergand, bergakung, bergbana, bergbräken, bergek, bergfink, berggylta, berghult, bergland, berglärka, berg-och-dalbana, bergpalm, bergsbestigare, bergsbestigning, bergsimpa, bergsjuka, bergskam, bergskedja, bergskedjeveckning, bergskida, bergsklädda, bergsskrabba, bergsskrabbor, bergskred, bergskädda, bergslag, bergsmassiv, bergsparakit, bergspredikan, bergsrygg, bergssebra, bergstopp, bergstrakt, bergsöta, bergtall, bergtorsk, bergtunga, berguv, bergvind, Borensberg, Charlottenberg, Falkenberg, Fjällberget, Gullviksberget, Gustavsberg, Kongsberg, Lindesberg, Varberg, Åtvidaberg, utsiktsberg
  2. det fasta materialet i jordskorpan till skillnad från jord
    De stötte på berget först tolv meter under markytan.
    På kartan fanns en symbol för berg i dagen.
    Berget visade sig vara kopparförande.
    Synonymer: berggrund
    Jämför: hälleberg, klippa, sten
    Besläktade ord: bergig, bergis
    Sammansättningar: bergart, bergfast, berggrund, bergkristall, bergmekanik, bergmästare, bergolja, bergrum, bergsalt, bergsbruk, bergshantering, bergsingenjör, bergsman, bergsprängare, bergsråd, bergtagen, bergvärme, bergö, gråberg
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.  
Etymologi: Av fornsvenskans bærgh eller biærgh, vilka finns kvar i ortnamn som Bjärby (av Biærghby), Bjäre härad (av Biærgha) och Bjärred (av biærget, bestämd form).
Sammansättningar: bergsäker, Bergslagen, Kopparberg
Fraser: berget föder en råtta (ett löjligt klent resultat av en storslagen insats, efter en fabel av Lafontaine), försätta berg (åstadkomma synnerligen stora resultat)

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

berg

  1. (naturgeografi) berg

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

berg

  1. (ålderdomligt, poetiskt, dialektalt, naturgeografi) berg, en stor massa eller kulle
    Synonymer: mountain
  2. (vardagligt, naturgeografi) isberg
    Synonymer: iceberg
    Etymologi: Ordet är en kortform av iceberg, en sammansättning av engelska ordet ice ("is") och berg. Efterledet berg härstammar från det gemensamma germanska ordet berg.

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av berg  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ berg bergið berg bergin
Ackusativ berg bergið berg bergin
Dativ bergi berginu bergum bergunum
Genitiv bergs bergsins berga berganna

berg

  1. bergart
  2. klippvägg

Limburgiska[redigera]

Substantiv[redigera]

berg m

  • uttal: /bǽrx̩/ (Etsberg och Montfort), /bǽʁ̥x/ (Roermond)
  1. (naturgeografi) berg