svälta
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Verb [redigera]
| Böjningar av svälta 1. | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | svälta |
| Presens | svälter |
| Preteritum | svälte, svalt |
| Supinum | svält |
| Imperativ | svält |
| Particip | |
| Presens | svältande, svältandes |
| Perfekt | svulten |
| Böjningar av svälta 2. | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | svälta |
| Presens | svälter |
| Preteritum | svalt |
| Supinum | svultit |
| Imperativ | svält |
| Particip | |
| Presens | svältande, svältandes |
| Perfekt | svulten |
svälta
- (transitivt) utsätta för svält
- Han svälte både sig själv och familjen.
- (intransitivt) inte få den mat man behöver
- Många fattiga svälter i Afrika.
