tackling

Svenska

Substantiv

Böjningar av tackling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tackling	tacklingen	tacklingar	tacklingarna
Genitiv	tacklings	tacklingens	tacklingars	tacklingarnas

tackling

1. (sport) handlingen att en spelare tacklar en annan spelare

   Sammansättningar: bentackling, glidtackling, höfttackling

2. (sjöfart) master och med dem sammanhängande arrangemang såsom vant och stag på ett skepp eller annan farkost med segel

   Synonymer: rigg, tackel, tacklage

Besläktade ord: tackla

Översättningar

1. sport

• finska: taklaaminen
• franska: tacle ^(fr) m
• tyska: Tackling ^(de) n, Rempeln n, Rempelei f

2. sjöfart

• engelska: tackling ^(en)
• finska: takiloiminen ^(fi)
• tyska: Takelung ^(de) f, Takelage ^(de) f

Engelska

Adjektiv

tackling

1. presensparticip av tackle

Verb

tackling

1. böjningsform av tackle