tal
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av tal | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tal | talet | tal | talen |
| Genitiv | tals | talets | tals | talens |
tal
- (matematik) storhet uttryckbar i siffror; används även för tecknet
- Fyra är ett jämnt tal.
- (elevjargong) räkneuppgift
- Löste du det talet?
- ett bestämt antal
- Stjärnor utan tal lyser upp natthimlen.
- en muntlig framställning, i synnerhet under högtidliga former
- Jag är visserligen ingen talare, men man har likväl bett mig hålla ett tal här ikväll.
- (lingvistik) frambringande av språkljud
[redigera] Etymologi
Gemensamt germanskt ord, möjligtvis släkt med tälja i betydelsen indela.
[redigera] Besläktade ord
- matematisk storhet
- muntligt framförande
- språkljud
[redigera] Se även
[redigera] Antonymer
- muntligt framförande
[redigera] Översättningar
storhet som kan beskrivas med siffror
antal
muntlig framställning
språkljud
[redigera] Portugisiska
[redigera] Adverb
tal