verb

Se även Verb.

Svenska

Substantiv

Böjningar av verb 1.
utrum	Singular
Nominativ	verb
Genitiv	verbs

Böjningar av verb 2.	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	verb	verbet	verb	verben
Genitiv	verbs	verbets	verbs	verbens

verb

1. (lingvistik) ordklass för ord som betecknar en händelse eller ett tillstånd
2. (lingvistik) ord tillhörande ordklassen verb (1.)

Etymologi

Sedan 1806 (stavningen verbum från 1729). Av latin verbum, egentligen "ord", avlägset släkt med svenska ord.

Besläktade ord

• verbal

Se även

• ordklass
• adverb

Översättningar

ordklass  

danska: udsagnsord (da) n engelska: verb (en) estniska: verb (et) finska: verbi (fi) franska: verbe (fr) m grekiska: ρήμα (el) n isländska: sagnorð (is) n

japanska: 動詞 (ja) (どうし (ja), doushi) nederländska: werkwoord (nl) n polska: czasownik (pl) ryska: глагол (ru) spanska: verbo (es) m turkiska: eylem (tr) tyska: Verb (de) n ungerska: ige (hu)

Engelska

Substantiv

Böjningar av verb	Singular	Plural
Nominativ	verb	verbs
Genitiv	verb's	verbs'

verb

• uttal: /vɜː(r)b/

1. (lingvistik) verb, en ordklass
2. (lingvistik) verb, ord tillhörande ordklassen verb

Verb

Böjningar av verb	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	verb	verbs	verb
Preteritum	◀	verbed	▶
Perfektparticip	◀	verbed	▶
Presensparticip	◀	verbing	▶

verb

1. (vardagligt) verba