vrida

Svenska

Verb

Böjningar av vrida	Aktiv	Passiv
Infinitiv	vrida	vridas
Presens	vrider	vrids
Preteritum	vred	vreds
Supinum	vridit	vridits
Imperativ	vrid	–
Particip
Presens	vridande, vridandes
Perfekt	vriden

vrida

1. föra (något) runt sin egen axel eller fast punkt

   Kan du vrida teven lite häråt?

   Han fick vrida sig för att försöka se vem som ropade efter honom.

   Vanliga konstruktioner: ~ av, ~ fram, ~ om, ~ ned, ~ ner, ~ på, ~ upp, ~ ur

   Etymologi: Sedan fornsvenska vriþa, besläktat med vred.

   Besläktade ord: vrede, vridning

Översättningar

• engelska: turn ^(en)
• älvdalska: rwaiða
• japanska: 変化する ^(ja), (変わって〜に)なる ^(ja)

Se även

• veva