obehörighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av obehörighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ obehörighet obehörigheten
Genitiv obehörighets obehörighetens

obehörighet u

  1. det att vara obehörig
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=obehörighet&oldid=3921808”