Wiktionary:Bybrunnen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Välkommen till Bybrunnen! Detta är samlingsplatsen för diskussioner som rör Wiktionary-projektet. Känn dig välkommen att delta!
Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande
  • Gå till Fikarummet om du vill diskutera något som har med språk att göra, eller till Teknikvinden om det är strikt tekniskt (mallarnas eller webbsajtens själva funktion).

När bybrunnen börjar bli full av diskussioner kan man arkivera avslutade och inaktuella diskussioner i bybrunnens arkiv. Lägg gärna till en mening längst ner i diskussionen vad den resulterade i eller varför den är inaktuell (se arkivet för exempel). Lägg gärna diskussionerna i kronologisk följd med avseende på första inlägget.

Arkiverade diskussioner:
Filing cabinet icon.svg


Uppdatera {{tagg}}[redigera]

Jag har för avsikt att uppdatera {{tagg}}-mallen genom att skripta den (se Modul:tagg). Den fungerar precis som den gamla (är tanken och jag tror jag har testat den nog, se exempel: Användare:Moberg/Mall:tagg/exempel) förutom att den har ett para nya finesser:

  • Man kan spec:a vissa taggar att bete sig speciellt (enligt Modul:tagg/data):
    • Till exempel visa taggen med en länk utan att det manuellt behöver anges.
    • Kategorin och texten som visas för taggen behöver inte vara identiska.

Andra fördelar är:

  1. det är mycket lättare att arbeta med lua-koden jämfört med ren mallkod. Det går faktiskt att läsa koden och förstå den!
  2. man skulle kunna kategorisera en tagg i flera kategorier (som efterfrågas Wiktionary:Teknikvinden#Kategorier_i_mallar)
  3. man kan enhetligt se till vilka taggar som visas och vilka som bara dyker upp som kategorier
  4. man kan översätta taggar som gammaldags -> ålderdomligt, så att vi får enhetligare taggar på uppslagen
  5. massa andra häftiga finesser som jag inte har tänkt på
  6. godtyckligt antal positionsparametrar (1, 2, 3, ...) och kat-parametrar tillåts (kat1, kat2, kat3, ...)

Vad är era tankar kring detta? –dMoberg 19 februari 2017 kl. 17.17 (CET)

Jag föreslår en testperiod där den koden du har infogas i {{tagg2}} så att vi inte gör något förhastat.Jonteemil (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.40 (CET)
Det är lätt att ändra tillbaka koden i {{tagg}} om det skulle visa sig vara fel (några sekunder). Det är också lätt (åtminstone för mig) att uppdatera skriptet. Det är däremot jobbigt att ändra till {{tagg2}} eller för den delen ändra tillbaka till {{tagg}} efteråt (iofs görbart med bot, men mycket onödiga redigeringar hur som helst). Om det finns nåt fel så upptäcks det förhoppningsvis fort om man sätter in det rakt över. Men det ska absolut inte införas några bestående fel av detta! Därför jag gjorde testsidorna under min användarsida. Är det nåt särskilts användningsfall som du tycker att mina testfall missar? (Jag vet att det är svårt att se om man har testat allt.) –dMoberg 21 februari 2017 kl. 19.08 (CET)
Jag hittade ett ramverk för att skriva test, får se om jag hinner med det ikväll. –dMoberg 21 februari 2017 kl. 20.03 (CET)
Jag skrev lite test här: Moduldiskussion:tagg/testdMoberg 21 februari 2017 kl. 23.19 (CET)
Jag tycker att det är intressant med möjligheten som finns att använda Lua-script, och har funderat på möjligheterna i grammatikmallar där böjningsmönster beror på ordets ändelse. I vissa fall hade dussintalet mallar kunnat ersättas med en enda. Så jag håller med dig om att det finns ett gäng fördelar, kanske har du inte ens nämnt de största än. Men. Vad får detta för konsekvenser för belastning av servern? Tänk dig en mängd sidor med på sikt hundratals smarta mallar. Finns någon information om den aspekten? Hur gör vi en rimlig bedömning och avvägning mellan fördelar och nackdelar? ~ Dodde (diskussion) 22 februari 2017 kl. 02.51 (CET)
Jag vet inte hur moduler beter sig i belastning jämfört med mallar. Och jag vet inte ritkigt hur man utvärderar det heller. Det får undersökas! Men ja, att en modul kan ersätta flera mallar är definitivt en fördel - då man slipper kodduplicering. –dMoberg 22 februari 2017 kl. 18.07 (CET)
Det jag kan säga är att en.wiktionary använder moduler ganska friskt. Vet inte hur analyserat deras val av det var iofs, men de verkar ju inte ha några större problem? –dMoberg 22 februari 2017 kl. 19.02 (CET)
Jag hoppas att Skalman har nåt att säga :) ~ Dodde (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.42 (CET)
Med detta i ryggen byter jag ut mallen nu. Jag ändrar inget i artiklarna än så länge så det är lätt att ändra tillbaka ett tag till. Hålla gärna utkik om ni ser nåt konstigt i samband med tagg-mallen. Wiktionary:Scribunto/Converting_templates: "Lua scripts are much faster to run than template code. They are also more flexible and have more possibilities than templates. This means that it's best to try to delegate as much of the work to the module, and leave the template to do as little as possible. The template, ideally, would act as nothing more than "glue" between the wiki and Scribunto." –dMoberg 26 februari 2017 kl. 20.20 (CET)
Ett exempel på vad som kan bli smidigare är på reflexiva verb som sinka; där skulle det räcka att tagga med {{tagg|reflexivt}} istället för {{tagg|kat=reflexiva verb|text=reflexivt: '''sinka sig'''}}. Vilket också möjliggör att ÄNDRA på kategorinamn eller hur taggarna visas utan att ändra i artiklarna. –dMoberg 26 februari 2017 kl. 20.20 (CET)
Det här låter mycket bra. --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 februari 2017 kl. 20.53 (CET)
@Andreas Rejbrand: Jag upptäckte just att {{tagg}} pratar om att användningen {{tagg|allmänt}} inte ska kategorisera uppslaget, men jag ser inget sådant i den gamla mallkoden. Vet du om mallen betedde sig så tidigare? –dMoberg 26 februari 2017 kl. 23.22 (CET)
Jag skrivskyddade Modul:tagg och Modul:tagg/data då de nu används på väldigt många sidor. –dMoberg 26 februari 2017 kl. 23.26 (CET)
Jo, jag tror att den betedde sig så. Skrev man "allmänt" så stod det i taggen, men ingen kategorisering skedde. Detta användes för att markera att en term som förekommer inom ett fackspråk också kan användas utanför det fackområdet, t.ex. {{tagg|fysik|allmänt}}. Det var bra att du skrivskyddade. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 februari 2017 kl. 01.53 (CET)
T.ex. här kan du se koden som hanterade detta. --Andreas Rejbrand (diskussion) 27 februari 2017 kl. 01.58 (CET)
Just det, jag var trött igår och missade det. Fixat nu!dMoberg 27 februari 2017 kl. 19.38 (CET)

Ett problem med exemplet på reflexivt-taggen ovan är att den är svenskspråkig. Antingen gör man visningstexten automatisk per språk eller så får man manuellt ange hela den reflexiva formen. Några förslag på hur användning av mallen skulle kunna se ut:

  1. {{tagg|reflexivt=sinka sig}} (man skulle behöva ange visningstext, ungefär som idag alltså)
  2. {{tagg|reflexivt}} (alla språk som inte stöds ännu skulle visas ofullständigt)

Några problem är slingra och acostarse. Slingra specificerar taggen med ofta reflexivt. Acostarse är inte ens uppmärkt som reflexivt, bör det vara det? aunar är uppmärkt som reflexivt, men reflexivform visas inte. –dMoberg 27 februari 2017 kl. 21.45 (CET)

Ytterligare problem med (svenska) reflexiva verb:
1. Fler specificeringar förekommer, såsom: "ibland", "vanligen", "mest", "även" - ifall både den reflexiva och den icke reflexiva formen har i princip samma betydelse och därmed delar på samma definition.
2. Pronomenet "sig" kan redan befinna sig i uppslagsordet, såsom: "dela med sig", "dra öronen åt sig" - t.ex. i fall av reflexiva partikelverb och andra reflexiva verbfraser.
3. Pronomenet "sig" kan förekomma mitt i uppslagsordet, t.ex: "ta sig an", "lägga sig vinn".

--Meander (diskussion) 3 mars 2017 kl. 03.57 (CET)

2 och 3 är lösta med den senaste uppdateringen av mallen. Om " sig" inte finns i uppslagsnamnet så läggs det på som ett suffix annars visas uppslagsnamnet som det är. 1 skulle kunna lösas med att man anger dessa modifierare "ibland, oftast, särskilt" som separata parametrar till mallen. Engelska wiktionary:s motsvarande mall tar alla ord som separata parametrar. Förslaget skulle innebära att mallen anropas såhär på artikeln binda:
{{tagg|ibland|reflexivt}}
(ibland reflexivt: binda sig)
{{tagg|ibland|reflexivt|ofta|nedsättande}}
(ibland reflexivt: binda sig, ofta nedsättande)
Vad sägs om det förslaget? –dMoberg 6 mars 2017 kl. 23.04 (CET)
Vill vi visa någon specifierande text när sig redan ingår i uppslaget? Det vill säga vill vi ha tänka sig för som det är idag? Eller ska man skriva ut (reflexivt: tänka sig för)? Jag föredrar att behålla artikeln dom den är idag eftersom det inte tillför något att upprepa den reflexiva formen. –dMoberg 6 mars 2017 kl. 23.16 (CET)
Det här upplägget känns klart fördelaktigt ur en automatiseringssynpunkt, men det förutsätter att samtliga stilnivåer (nedsättande, slang etc.) och kategorier (ridsport, schack etc.) identifieras så att kommatecken kan infogas där de behövs. Det borde skapas en lista över tillåtna termer där förkortningar eventuellt kan ingå. 84.55.98.173 6 mars 2017 kl. 23.25 (CET)
Självklart behöver man inte upprepa den reflexiva formen (eller ens upplysa att den är reflexiv) om den redan står i uppslagsordet. Några frågor till:
1. Visas kategorierna och texterna i visningstexten i samma ordning som de uppges i mallen?
2. Får mallen placeras direkt efter fetstilsraden - ifall taggar avser själva ordet och inte dess definition (t.ex. "endast i bestämd form: brådrasket") eller avser alla de följande definitionerna?
3. Får mallen placeras mitt i definitionen - ifall taggar avser en liten betydelsenyans?
--Meander (diskussion) 7 mars 2017 kl. 16.26 (CET)

Ett formateringsproblem som rör taggarna, och som jag inte tror förekom tidigare, syns t.ex. på [1]. Avsaknad av mellanrum mellan tagg och resterande text i wikikoden orsakar nu ett motsvarande mellanrum i den resulterande HTML-koden. Antingen löser vi detta genom att förbjuda avsaknad av mellanrum i wikikoden, eller genom att ändra tagg-mallen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 mars 2017 kl. 13.25 (CET)

@84.55.98.173: Mallen sätter automatiskt ut kommatecken mellan varje tagg som visas. Jag valde att inte göra mallen explicit med vilka taggar som tillåts. Till en början är det bra för att kunna gå över till den stegvis. När man känner att man har specificerat de flesta taggar vi kan komma på att vi vill ha, så skulle man kunna göra så att bara de taggar som listas på modul:tagg/data är tillåtna (då kan man även tänka sig alias för vissa taggar om vi tror att det underlättar för personer som skriver/taggar upp uppslag (den engelska motsvarigheten använder sig av detta)). Oavsett om man väljer o göra den explicit så behöver modifierande ord som ofta, företrädesvis m.fl. märkas upp med att de inte ska eftergås av kommatecken - om vi väljer att använda mallen så. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.20 (CET)
@Meander:
  1. Nästan, först visas alla taggar som angetts med positionsargument och deras kategorier (i motsvarande ordning). Sedan kommer kategorierna i ordning kat, kat1, kat2, .... text-texten visas sist. Det skulle gå att få det i bokstavsordning eller någon annan ordning om det är önskvärt. (Ska {{tagg|matematik|jordbruk}} och {{tagg|jordbruk|matematik}} visas likadant eller ska man få välja ordning själv per artikel? För att man på något sätt vill vikta taggarna?)
  2. Fetstilsraden känns som en bra plats för definitionsövergripande taggning. (det är inget i mallen som hindrar detta)
  3. Inget i mallen hindrar detta. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.20 (CET)
@Moberg:
1. Kategorierna kat, kat1, kat2, ... visas väl inte i visningstexten?
2. Det vore kanske bra om både kategorierna och text-taggarna visades i den ordning de angetts. Då skulle det vara möjligt att ange t.ex.: "(högtidligt, något ålderdomligt, även bildligt (om känslor))", där bara de kursiverade namnen är kategorier. Alternativt skulle de modifierare du pratade om tidigare lösa problemet. Men jag har inte lyckats lista ut hur man kan använda dem.
3. Finns det något skäl varför kategorierna kat, kat1, kat2, ... måste numreras? Det vore enklare att bara ha "kat=" för alla kategorier.
4. För övrigt tycker jag att ett annat skiljetecken i visningstexten vore bättre. Kommatecken kan ju också förekomma i text-taggarna. Kanske semikolon?
5. Problem: hålla sig på mattan - "sig" har inte upptäckts.
--Meander (diskussion) 10 mars 2017 kl. 00.57 (CET)
  1. Nej jag syftade på ordningen som kategorierna visas längst ner på sidan.
  2. Allt visas i den ordning som jag sagt. Det går inte att avgöra i vilken ordning parametrarna till en mall har angivits så om vi behåller användningen som den är idag så är det omöjligt. Det är därför som jag är sugen på att avskaffa kat-parametrarna. Då kan man ange precis vilken ordning man vill, men man tappar makten att per uppslag välja om taggen ska generera visningstext/kategori eller ej. Om vi enhetligt vill visa varje tagg likadant på alla uppslag så är detta inte ett problem.
  3. Ja, man kan inte ha flera argument med samma namn. Parametrar utan namn har egentligen numrerade namn (1, 2, 3, ...).
  4. Det kan vi gärna diskutera i en separat tråd (denna är redan för stor). Till exempel på WT:Stilguiden.
  5. Fixat. –dMoberg 10 mars 2017 kl. 23.07 (CET)
Tack Moberg! Jag trodde att den reflexiva formen inte skulle upprepas. --Meander (diskussion) 11 mars 2017 kl. 00.48 (CET)
Meander: Hur menar du nu? ^^ –dMoberg 11 mars 2017 kl. 01.05 (CET)
Moberg: Att den inte skulle visas i taggarnas visningstext (då den är identisk med uppslagsordet). --Meander (diskussion) 11 mars 2017 kl. 01.40 (CET)
Ja just det! Så vill vi kanske ha det! –dMoberg 11 mars 2017 kl. 08.53 (CET)
@Andreas Rejbrand Ja det är ett problem jag sett på vissa sidor men inte alla (oavsett om det är mellanslag i wikitexten eller ej) och jag förstår tyvärr inte varför det skiljer sig i olika fall. Mallen är tänk att sätta ut mellanslag så att man inte ska behöva tänka på det i wikikoden man skriver. Jag kan försöka kolla på det igen. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.20 (CET)
En liten avstickare, men liknande automatiseringsfördelar kan fås på andra håll om fetstilsraden ersätts med en mall av samma typ (t.ex. {{sms|snabb|het|länk2=-het}}, provisorisk struktur). Då skulle sammansättningar kunna automatiskt kategoriseras (t.ex. substantiv som har ändelsen -het) och listas på rotmorfemens uppslag (t.ex. snabbhet på uppslaget snabb). Detta används redan på engelskspråkiga Wiktionary. 84.55.98.173 8 mars 2017 kl. 01.05 (CET)
Nytt formateringsproblem: två mellanrum på uppslaget vapendragare. 84.55.98.173 8 mars 2017 kl. 02.52 (CET)
Det var inte ett vanligt mellanslag på vapendragare. –dMoberg 8 mars 2017 kl. 22.28 (CET)
@Andreas Rejbrand: Mallen uppdaterad så att damkappa nu visas som vi vill. –dMoberg 8 mars 2017 kl. 22.30 (CET)
Lite sent in i den fortsatta diskussionen här, men Moberg, vad bra att du hittade länken med klartecken att Lua inte var negativt ut serverbelastningssynpunkt! Ser fram emot förändringarna som kan ske nu... ~ Dodde (diskussion) 9 mars 2017 kl. 22.53 (CET)
2. Som jag nämner under diskussionen med rubriken "kläder/klädesplagg" så är jag tveksam till utskrift av kategorier framför definitionerna. "koltrast: (fåglar, fågelarter) en fågelart; en individ tillhörande fågelarten ..." ser inte så snyggt ut :/... ~ Dodde (diskussion) 10 mars 2017 kl. 01.11 (CET)
Jag tror också att vissa taggar vill man visa, och vissa kommer vara överflödiga. Tanken med att visa dem vid definitionen är förstås också att taggen ibland bara hör till en av definitionerna på uppslaget. Då hjälper det inte att kategorin syns längst ner. –dMoberg 10 mars 2017 kl. 23.59 (CET)
Jag tror att uppslag som gnagare skulle bli överskådligare med explicita taggar, och då känns det inkonsekvent att bara skriva ut kategorierna där det finns andra definitioner. I uppslag som flashback är det nästan nödvändigt. 84.55.98.173 11 mars 2017 kl. 14.14 (CET)
I stilguiden nämns ämne, stilnivå och grupptillhörighet. De första två skrivs ut framför definitionen. Den sista är dold och anges med kat-parametern (grupptillhörighet framgår dock oftast av definitionen i sig). I uppslaget flashback ser jag inga grupptillhörigheter alls, så jag förstår inte vad du menar där och det vore alltså inte nödvändigt på något sätt. I gnagare så nämns ordning och däggdjur redan i definitionen, så kategorin skulle bli överflödig. Som sagt, om det kan göras lite tydligare på annat sätt så är jag för förslag, men det vore orimligt att låta det vara så framträfande som ämne och stilnivå (och övriga förtydliganden och begränsningar som också trängs inom parentesen framför definitionen). ~ Dodde (diskussion) 11 mars 2017 kl. 16.01 (CET)
Okej, då kan jag hålla med. Jag antog att uppslaget déjà vu följer stilguiden, och där utelämnas ämnet. 84.55.98.173 11 mars 2017 kl. 16.15 (CET)
Bra. Kollade på déjà vu. Inser att det finns en del ord som visserligen kan användas inom vissa ämnesområden, men som för den sakens skull inte är begränsat till det. "Utvisning" är ju visserligen en fotbollsterm och skulle kunna ligga i kategori "fotboll", men det skulle ju ändå se konstigt ut om det skulle se ut så här: "#(fotboll, ishockey, rugby, ..., vattenpolo) det att en spelare i en lagsport inte får delta i spelet (under viss tid)". På samma sätt är tveksam att skriva ut "psykologi" framför definitionen för déjà vu, eftersom användningen av begreppet knappast är begränsat till psykologisnack. Så på något sätt känns det som att en bra avvägning har gjorts i déjà vu. Om valet stod mellan "ha med psykologi och visa det" och "inte ha med psykologi alls" så känns det som att det senare alternativet hade varit bättre. Vi kommer nog alltså inte ifrån problemet helt ändå, även om vi är överens om att vi aldrig skriver ut grupptillhörigheterna. ~ Dodde (diskussion) 11 mars 2017 kl. 17.22 (CET)
Det är precis sånt här som skulle bli samma överallt om vi får bort kat-parametrarna. Vi kan spec:a i modul:tagg/data att psykologi alltid ska visas, men däggdjur inte visas. (Med visa menar jag visningstext bredvid definition). –dMoberg 11 mars 2017 kl. 17.42 (CET)
Men det löser ju inte problemet med att ett uppslagsord bör ha taggen "fotboll" visad framför definitionen, medan ett annat uppslagsord inte bör visa "fotboll", även om båda orden kanske borde ligga i kategorin med namnet fotboll. Utskriven text är ju liksom till för att hjälpa besökaren att tyda definitionen (i vilket sammanhang kan detta ordet användas?). En massa kategoriangivelser i tid och otid kan, speciellt om de blandas ihop med definitionerna, vara en nackdel. ~ Dodde (diskussion) 11 mars 2017 kl. 19.42 (CET)

Så sin åsikt Dodde är att inte styra så att alla taggar visas på samma sätt överallt? Jag vet inte riktigt vart själv jag står ännu i den frågan. –dMoberg 11 mars 2017 kl. 22.28 (CET)

Ja, det verkar så. Att man, precis som idag, ska kunna styra mallen manuellt så att taggen ska 1) visas men inte kategoriseras (tagg|text=fysik), 2) kategoriseras men inte visas (tagg|kat=fysik), 3) både kategoriseras och visas (tagg|fysik), med tillägg för smarta varianter av 3 då det är motiverat. Jag är dock inte motståndare till att något annat, som mindre påverkar tolkningen av själva definitionen, skulle kunna vara möjligt att lägga till, som på något sätt markerar kategorier tydligare invid definitioner än vad som görs idag (när de inte visas där alls), men jag har inte sett något sådant förslag ännu. Jag tänker mig kanske nån liten ikon man kan hålla muspekaren över för att få information om kategorierna, eller att något "kategorimärke" visas efter definitionen, eller kanske på liknande sätt som synonymer visas idag med {{synonymer}}, men istället {{kategorier}}. Samtidigt är jag lite tveksam till hur kategorierna används då. I flera av fallen kan jag tänka mig att appendix hellre borde användas, t ex en lista över fotbollstermer, som man kan länka till från uppslagen. Men detta kanske är en helt ny diskussion. ~ Dodde (diskussion) 11 mars 2017 kl. 22.55 (CET)
Jag vill bara påpeka att muspekarfunktioner sällan fungerar väl på mobiler. 84.55.98.173 11 mars 2017 kl. 22.58 (CET)
Problemet med att kunna styra i varje uppslag är att det inte kommer bli samma nånstans. Det blir godtycke för man kan inte komma ihåg hur det står på andra sidor för varje tagg. Möjligheten att detaljstyra kan få finnas kvar, men jag ser helst att man avråder i från så att den bara används i särskilda fall. Eller vad sägs om apa där däggdjur skrivs ut, men inte vardagligt? Dessutom är en av definitionerna uppmärkt som palindrom (varför just den?), men inte alla. –dMoberg 12 mars 2017 kl. 00.29 (CET)
Det är det som är meningen, att det inte alltid ska vara samma. Det beror ju på vilket ord och vilken tagg det är som vi pratar om. Att någon inte gått igenom alla ord och kategoriserat dem vet jag inte om det är ett bra argument. Palindrom vet jag inte vad det har för värde i en ordbok, men borde åtminstone inte stå framför definitionen, det är möjligen ett ord som tillhör en ordgrupp. Att apa är ett däggdjur kan möjligen stå i definitionen men ska inte stå utskrivet som en tagg. ~ Dodde (diskussion) 12 mars 2017 kl. 18.08 (CET)
Det är väl ingen som sagt att någon inte gått igenom alla ord och kategoriserat dem - eller använt det som argument?
På vilka uppslag menar du att däggdjur ska stå utskrivet? –dMoberg 12 mars 2017 kl. 22.57 (CET)

Konstruktioner[redigera]

Titta här vilken intressant databas med konstruktioner i svenskan! Den är under utveckling, men känns definitivt som den kan vara intressant att använda som källmaterial. Kan nog också ge en diskussion om hur vi beskriver och presenterar konstruktioner här. –dMoberg 25 februari 2017 kl. 08.45 (CET)

Korpen har fått en karp att leka med. Spännande! :) --Andreas Rejbrand (diskussion) 25 februari 2017 kl. 11.11 (CET)

Reflexiva partikelverb[redigera]

Jag föreslår en hård omredigering (#OMDIRIGERING [[partikelverb utan reflexivt pronomen]]) till ordet -pronominet, även om det råkar befinna sig mitt i ordet såsom i ta sig an som jag anser bör flyttas till ta an men med en omredigering så att de som inte förstår var de söker fel kommer eätt ändå.25 februari 2017 kl. 18.26 (CET)Jonteemil (diskussion)

Har vi en sådan regel att ALLA reflexiva verb ska befinna sig under ett uppslagsord utan pronomenet "sig", även om den icke reflexiva formen INTE EXISTERAR i språket (inte används)? T.ex.: "förivra", "dela med", "ta samman", "dra öronen åt", "lägga vinn" i stället för: "förivra sig", "dela med sig", "ta sig samman", "dra öronen åt sig", "lägga sig vinn"? Sådana fiktiva former låter konstigt (bär ingen betydelse) och kan vara missvisande för ordbokens användare. Eftersom det är hela ordgruppen som tillsammans med det reflexiva pronomenet (trots att det böjs) bildar en betydelsebärande enhet.
--Meander (diskussion) 3 mars 2017 kl. 04.01 (CET)
Nej jag tror inga regler kring detta har stiftats men eftersom alla reflexiva verb med bara ett verb, bege, förälska o.s.v. inte har med sig så tycker jag att partikelverben också bör ha det så.Jonteemil (diskussion) 3 mars 2017 kl. 12.42 (CET)
I exemplet tycker jag att uppslaget bör ligga under ta sig an då *"ta an" är en form som inte finns utan det reflexiva pronomenet. Om formen utan "sig" finns så tycker jag det är rimligt att informationen kan få finnas där (lära beskriver lära sig) då den reflexiva formen antagligen ligger väldigt nära i betydelse. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.23 (CET)

Kan någon fixa detta?[redigera]

Hej, vet ej hur man gör men perfektformen av detta ord: interviewen är felaktig. Det skall vara interviewt. Vore toppen ifall någon kunde rätta till detta problem. Tack - EagleswordTW (diskussion) 1 mars 2017 kl. 14.24 (CET)

Vilken form menar du, jag ser inte perfekt i tabellen. Perfektparticip? –dMoberg 1 mars 2017 kl. 14.42 (CET)

Ordklass: samtlig åtskillig all[redigera]

Ordklass: samtlig åtskillig all Finns det mer sådana? Konsistent hantering behövs. Substantiverat adjektiv? Pronomen? Några kan användas utan substantiv (Men åtskilliga struntade helt i det. (personer) || Vi har haft många alarm men åtskilliga var falska. (alarm)), några inte ("all"?). Förklara ifall användning utan substantiv är möjlig eller inte och ge bra exempel. Taylor 49 (diskussion) 3 mars 2017 kl. 14.55 (CET)

många, flera, vissa, några är fler ord som känns som att de grammatiskt kan fylla samma funktion. Här är en tabell över några ord och vår ordklass respektive SAOB:s ordklass angivelse. –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.49 (CET)
Tack för svaret. Sorterade tabellen och lade till 2 kolumner. Taylor 49 (diskussion) 8 mars 2017 kl. 12:50 (CET)
Ord Wiktionary ordklass SAOB ordklass SAOL ordklass KORP ordklass NE ordklass
all pronomen adjektiv och obestämt pronomen (och adverb på annat uppslag) pronomen pronomen pronomen
flera adjektiv (plural) adj kompar. och obestämt pronomen (plural) (böjning av flere) ? ? pronomen och komp., adjektiv.
många adjektiv och pronomen (böjning av mången) pronomen (böjning av mången) (med adjektivisk och substantivisk användning) ? ? pronomen (böjningsform av mången)
några pronomen (plural) (böjning av någon) och adjektiv pronomen (böjning av någon) (talar om adjektivisk användning) ? ? pronomen (böjningsform av någon)
vissa adjektiv (böjning av viss) saknas i SAOB "viss" adjektiv (böjning av viss) och pronomen "viss" adjektiv saknas
samtlig adjektiv adjektiv (ålderdomligt ibland som adverb) ? pronomen samtlig saknas. Definition av samtliga: pronomen plural
somlig adjektiv adjektiv ? ? pronomen. not: oftast plural
åtskillig adjektiv (pronomen?) adjektiv adjektiv pronomen adjektiv

Rotlösa mallar[redigera]

Jag har ersatt roten i mallarna {{en-verb-e}}, {{en-verb-y}} samt {{en-adj-y}} med uppslagsordet minus e/y (genereras automatiskt). Rot-parametern finns kvar för att inte förstöra existerande uppslag, men den fyller inte längre någon funktion. Liknande förenklingar finns att göra för de svenska mallarna. Egentligen borde det vara tillräckligt att bara ange deklationsgrupp eller konjugationgrupp för att skapa mallar för ord med regelbundna böjningar om man trixar lite med koden. 84.55.98.173 7 mars 2017 kl. 02.04 (CET)

Jättebra!Jonteemil (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.42 (CET)
Ännu enklare för att bygga in sådan här jättebra funktionalitet skulle det bli om man portade mallarna till moduler. Bra jobb! :) –dMoberg 7 mars 2017 kl. 19.25 (CET)
Vad nu en modul är😄Jonteemil (diskussion) 7 mars 2017 kl. 21.28 (CET) a.k.a. ovetande
Det är ungefär som en mall, fast mycket kraftfullare och enklare när man vill göra mer avancerade saker. Se tex modul:taggdMoberg 7 mars 2017 kl. 23.18 (CET)

o= eller {{sv-subst-n-r}}[redigera]

Nu när jag har ändrat alla uppslag från diverse former med fog och pluralrot till endast o= så märker jag självklart min blunder... det är nämligen inte endast ord som slutar på o som får böjningsmönstret -n -r -rna utan även andra enkelstavliga uppslag som slutar på vokal, för att nämna några: da, hustru, och vrå. Detta gör mig tveksam. Vad tycker ni? Bör o=-parametern bestå trots att vissa inte slutar på o eller ska mallen {{sv-subst-n-r}} som jag hann skapa innan parametern användas?Jonteemil (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.12 (CET)

Gör bara inte för mycket manuellt arbete. Jag håller på att skriva en bot som kan uppdatera mallar och liknande. 84.55.98.173
Jag märkte det precis! Så om böjningsmallen skulle ändras så kan förhoppningsvis boten hjälpa till att ändra artiklarna!Jonteemil (diskussion) 8 mars 2017 kl. 18.16 (CET)
Jag var också förhastad och tog bort {{sv-subst-n-r}}, för jag tycker nog att den bör användas. –dMoberg 8 mars 2017 kl. 22.37 (CET)
"för alla räknebara substantiv i utrum med ändelsen -r i plural" känns för mig lite otydligt. "händelse" använde, tidigare iallafall, mallen -er. Jungfru och bastu passar den onekligen för, men vad är det nu som gäller för sko och händelse där vokalen i händelsen redan finns? Är det i samtliga dessa fall som sv-subst-n-r-mallen ska användas? Alltså "för alla räknebara substantiv i utrum där tillägget (endast) är -r i plural" e.d.? ~ Dodde (diskussion) 9 mars 2017 kl. 22.35 (CET)

kläder/klädesplagg[redigera]

Hur vill vi visa taggen kläder/klädesplagg? Nu skiljer sig damkappa, pälsverk och karpus åt. Vill vi att de ska hanteras identiskt? –dMoberg 8 mars 2017 kl. 22.49 (CET)

Båda taggarna länkar ju till kläder så för mig kvittar det, men å andra sidan så skadar ingen likställning (om man kan säga så?).Jonteemil (diskussion) 8 mars 2017 kl. 22.54 (CET)
Personligen tycker jag att kategorier med dolda taggar är en dålig idé. Dels tar det längre tid att hitta den definition man letar efter om det finns många att välja mellan, dels kan det missförstås vilken eller vilka definitioner kategorin avser. Av samma skäl tycker jag att taggar ska stämma överens med kategorierna på ett entydigt sätt. Att taggen reflexivt hör ihop med kategorin reflexiva verb är naturligt. I detta fall anser jag att kategorinamnet ska vara det som visas som tagg. Om kategorin heter kläder eller klädesplagg är en smaksak, men kläder har fördelen att ordet är kortare. Det kan dock finnas stilistiska argument för att använda ordet klädesplagg. 84.55.98.173 8 mars 2017 kl. 23.17 (CET)
Stilnivå och grammatisk information som även resulterar i en kategori, javisst, men att för koltrast skriva ut "(fåglar) en fågel" är ingenting jag vill se. Därför finns i stilguiden instruktioner för när kategori ska skrivas ut och inte. Men det kanske kan finnas något mellanting för jag kan samtidigt köpa ditt resonemang om att kategoriseringen är helt dold inte heller är helt lyckat (de skrivs visserligen ut längst ned på sidan, men det kanske kan göras lite tydligare på något sätt). Kom gärna med förslag. ~ Dodde (diskussion) 9 mars 2017 kl. 22.25 (CET)

Overview #2 of updates on Wikimedia movement strategy process[redigera]

Note: Apologies for cross-posting and sending in English. This message is available for translation on Meta-Wiki.

As we mentioned last month, the Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve.

Regular updates are being sent to the Wikimedia-l mailing list, and posted on Meta-Wiki. Each month, we are sending overviews of these updates to this page as well. Sign up to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a overview of the updates that have been sent since our message last month:

More information about the movement strategy is available on the Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal.

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation, 9 mars 2017 kl. 20.43 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

Uppslag som bör raderas[redigera]

84.55.98.173 10 mars 2017 kl. 14.02 (CET)

Finns ytterligare några mallade för radering i Kategori:Wiktionary:Raderas?. Mvh Luriflax (diskussion) 10 mars 2017 kl. 14.06 (CET)
De andra orden borde inte använda den mallen då det handlar om principdiskussioner. 84.55.98.173 10 mars 2017 kl. 14.18 (CET)
Jo, både uppslag som behöver diskuteras och som inte behöver det kan använda mallen.
Om en principdiskussion behöver föras och som kan leda till ändrade eller tydligare riktlinjer för vilka ord som ska tas med, kan en diskussion föras på Wiktionary:Sidor som bör raderas. Som framgår av samma sida så kan uppslaget raderas direkt om en principdiskussion inte är nödvändig. Jag har raderat ovan nämnda sidor. ~ Dodde (diskussion) 10 mars 2017 kl. 14.46 (CET)
Följande uppslag är felaktigt skapade: fjällbräsmna, fjällbräsmnas, lundbräsmna och геоме́трия 84.55.98.173 14 mars 2017 kl. 00.27 (CET)
Det finns ganska många sidor att radera igen. d|8589869056|b 4 april 2017 kl. 00.37 (CEST)

Modulbaserade grammatikmallar[redigera]

Det har diskuterats en del om att automatisera grammatikmallarna medelst moduler. Jag har gjort ett experiment för svenska adjektiv, se Modul:grammatik för koden och Moduldiskussion:grammatik för resultatet. Modulen funkar så att den kollar på ändelsen och väljer rätt böjningsmönster därefter. De flesta böjningsmönster är hämtade från befintliga mallar, men den här lösningen borde vara betydligt enklare att använda. 84.55.98.173 12 mars 2017 kl. 08.29 (CET)

Super att detta görs! –dMoberg 12 mars 2017 kl. 08.40 (CET)
Jag tror att man ska bryta ut delar i submoduler så att vi får en modul var för sv-adj, sv-verb och sv-subst. Det känns som att modulen kommer bli allt för stor annars. –dMoberg 12 mars 2017 kl. 08.43 (CET)
Ser super ut! ~ Dodde (diskussion) 12 mars 2017 kl. 10.22 (CET)

Vill vi ha kategorier per suffix?[redigera]

Med inspiration från Diskussion:-isera, så kan vi kanske diskutera om vi vill ha kategorier för olika suffix likt engelska Wiktionary har. Alternativen att jämföra tror jag är:

  1. Lista sammansättningar med suffixet på suffixets uppslag som idag.
    • (+) Kan innehålla ord som saknas (rödlänkar)
    • (-) Listan måste manuellt uppdateras när man lägger till ett nytt uppslag i ordboken som saknas i listan (2 uppslag måste redigeras)
  2. Inte lista dem på suffixet utan hänvisa till en kategori där alla ord som har det suffixet listas.
    • (+) Kan inte innehålla saknade ord (rödlänkar)
    • (-) Kategorin uppdaterar sig automatiskt när man lägger till nya ord med suffixet (tack vare en mall)
  3. Visa manuellt angivna ord och ord i kategorin på suffixets sida. Antingen som två separata listor eller att man bakar ihop listorna (möjligt med modul).
    På artikeln -bar skulle mallanropet kunna se ut som {{sammansättningar|manipulerbar|kontrollerbar|märkbar|[[munkelbar]] (extremt ovanligt)|kat=suffix}}, där parametern kat (oklart vilket namn parametern ska ha) ser till att alla ord i kategorin Kategori:Svenska/Sammansättningar med suffixet -bar inkluderas.
    • Resultatet skulle bli ungefär:
      Sammansättningar: komposterbar, kontrollerbar, läsbar, märkbar, manipulerbar, munkelbar (extremt ovanligt)
    • (+) Kan lista rödlänkar
    • (+) Listar samtliga ord från kategorin
    • (+) Kan sortera listan i bokstavsordning eller låta de röda (eller manuellt angivna) orden sorteras separat.
    • (+) Det gamla mallanvändandet skulle fortfarande fungera i en övergångsfas.
    • (-) Det kan vara svårt att se vilken kategori som sammansättningarna hämtas ifrån. (Borde gå att lösa med en hänvisning till kategorin)

dMoberg 12 mars 2017 kl. 10.25 (CET)

Bra förslag. Ser inga problem med 3. (men "(extremt ovanligt)" hör nog hemma på munkelbar snarare än i sammansättningslistan) ~ Dodde (diskussion) 12 mars 2017 kl. 10.33 (CET)
(Vad bra, det tycker/tror jag också. Jag ville egentligen bara visa att möjligheten skulle gå att ha kvar om den mot förmodan används någonstans idag) –dMoberg 12 mars 2017 kl. 10.56 (CET)
Jag gillar också det tredje förslaget. Däremot skulle jag föreslå att det utformas som översättningsmallen istället för som de andra listmallarna. Uppslag med många sammansättningar som t.ex. schack ser inte bra ut och är ännu svårare att redigera i. Den kategoribaserade ordlistningen skulle ändå behöva placeras utanför definitionerna. Man kan fortfarande lista definitionsspecifika sammansättningar manuellt om man vill belysa en betydelses användning. Som en bonus skulle man kanske kunna implementera samma mekanism för att lägga till ord automatiskt? 84.55.98.173 12 mars 2017 kl. 13.00 (CET)
Eftersom listan med sammansättningar bara skulle inkluderas så skulle det inte vara massa text i vägen när man redigerar. Dock stämmer det att sammansättningarna inte skulle kunna höra till en specifik definition (så att blanda de manuellt angivna och automatiskt inkluderade är inte möjligt). Jag vet inte hur vanligt det är för affix att de har mer än en definition? Om man vill utvidga och göra liknande för alla typer av sammansättningar så tror jag det blir svårare och för stort. –dMoberg 12 mars 2017 kl. 13.15 (CET)
Lägga till ord automatiskt låter läskigt. Vad/var menar du med det? –dMoberg 12 mars 2017 kl. 13.15 (CET)
Det kanske var fel ordval. Jag menar som man lägger till översättningar. 84.55.98.173 12 mars 2017 kl. 13.39 (CET)
Det låter bra då det är smidigt. Jag är för en kategorisering snarare än att allt står som det gör nu, uppslag som schack ger mig rysningar.Jonteemil (diskussion) 12 mars 2017 kl. 13.50 (CET)
Det är mycket ovanligt att olika sammansättningar anges för olika definitioner då ett ordklassavsnitt innehåller flera definitioner, men det händer. Om det inte är möjligt att blanda åtminstone en sammansättningsmalls ord med en kategoris sammansättningar vet jag inte om det hela är en så bra idé. Jag är mycket emot att sammansättningar (eller någon annan ordlistemall) skulle hanteras som översättningar (men kanske en översyn av såväl listmallar som översättningsmallarna kan vara motiverad med anledning av hur sidan visas på mobil, det har jag inte riktigt koll på just nu). ~ Dodde (diskussion) 12 mars 2017 kl. 18.03 (CET)

Byta namn på Kategori:Reciprokt[redigera]

Jag anser att kategorin Reciprokt har ett otydligt namn. Det borde vara Kategori:Reciproka verb i analogi med Kategori:Reflexiva verb. Vad tycker andra? –dMoberg 13 mars 2017 kl. 21.16 (CET)

Ja, jag håller med. 84.55.98.173 13 mars 2017 kl. 22.12 (CET)
Mm håller nog oxå med. Kan nån koda så att {{tagg|receprokt}} leder till placering i Kategori:Reciproka verb?Jonteemil (diskussion) 13 mars 2017 kl. 22.54 (CET)
Javisst, enkelt! Därför jag gjorde modulen :) –dMoberg 14 mars 2017 kl. 23.24 (CET)

Skapa nya kategorier[redigera]

Jag har skapat något som är åtminstone lite användbart. modul:kategorinavigering har kategoriträdet uppstrukturerat så att man nu kan skriva {{subst:#invoke:kategorinavigering|kategorinavigering}} på en kategorisida för att automatiskt få rätt mallanrop. –dMoberg 14 mars 2017 kl. 23.23 (CET)

Det finns ett "men". Nu måste man sålunda även uppdatera modulen, utöver Wiktionary:Kategorier, när man lägger till en ny kategori eller ändrar/tar bort en befintlig? --Andreas Rejbrand (diskussion) 15 mars 2017 kl. 01.36 (CET)
Jovisst, det är bara tänkt som ett hjälpmedel än så länge (jag har inte ens hunnit testa om det funkar på tvärspråkliga kategorier). Om det blir fullfjädrat så behöver man ett automatiskt sätt att se att de två listorna är synkade/osynkade.
Det trevliga med att i framtiden låta modulen göra arbetet är att man kan uppdatera strukturen på kategoriträdet utan att ändra i någon kategori alls. –dMoberg 15 mars 2017 kl. 18.49 (CET)

Gränslandet mellan {{sv-adj}} och {{sv-adj-peri}}[redigera]

Uppslaget försigkommen har fått mig att fundera på adjektivmallarnas beskrivning av komparationen. I Stilguiden står det följande:

Om adjektivet kan kompareras med hjälp av ändelser, används adjektivmallarna som saknar "-okomp" och "-peri" i mallnamnen, även om dessa i varierande grad också kompareras med mer och mest.

Böjningsformen "försigkomnare" ger fem träffar på Runeberg och 28 träffar på Google Books. Detta innebär att adjektivet kan kompareras medelst ändelser, även om det är ovanligt. Enligt Stilguide borde alltså uppslaget använda en mall som redovisar dessa former. Men en sådan mall skulle vara något missvisande eftersom "mer försigkommen" ger två fler träffar på Runeberg och ungefär tre gånger fler träffar på Google Books. Den tomma raden ovanför adverbavledningen skulle kunna användas för att skriva "kan även kompareras med mer och mest" eller "kompareras oftast med mer och mest". Det förstnämnda alternativet skulle kunna skrivas ut på samtliga uppslag som använder en mall med komparativformer. Om man väljer det andra alternativet skulle läsaren få mer information, men å andra sidan skulle det bli svårare att välja rätt mall (fler val måste göras). Detta skulle dock kunna implementeras som en parameter och fungera på samma sätt som okomp= och peri= i {{sv-adj-test}}. d|8589869056|b 16 mars 2017 kl. 18.55 (CET)

Personligen tycker jag inte att alla uppslag bör ha texten "Kan även kompareras med mer och mest" utan endast de där det är lika eller mer vanligt. När det är mer vanligt kan "oftast" byta plats med även. Angående placeringen skulle jag nog föredra efter det fetstilta där {{peri|mer}} brukar stå. Då blir ju dock texten "kompareras även med mer eller mest" lite konstig. Kanske "kompareras med mer eller mest eller med suffix". Någon kommer säkert på någon bättre text.Jonteemil (diskussion) 16 mars 2017 kl. 19.04 (CET)
Min åsikt är att denna typ av information bör presenteras på ett ställe istället för att spridas ut (se även Diskussion:albergo). Det blir betydligt enklare att underhålla en databas på det sättet. Men det du skriver har applicerats på ett antal engelska adjektiv, t.ex. perfect, praiseworthy och beautiful. d|8589869056|b 16 mars 2017 kl. 19.13 (CET)
Angående albergo finns inget förbud mot eller någon avrådan från att ange dubblerad information på fetstilsraden för att det inte har kunnat gå att nå konsensus om den saken. Man har resonerat så att fetstilsraden bör innehålla kortfattad grammatisk information såsom är normalt i ordböcket, även om mer komplett information rörande böjningsformer finns att tillgå.
Finns det ord som INTE kan kompareras med mer och mest? Det är en egenskap hos svensk grammatik och egentligen inte något som behöver upprepas över tusentals adjektivuppslag, tänker jag.
Det är en balansgång. Stakar det sig fullständigt i munnen när ordet kompareras med ändelser så kanske inte formerna ska visas. Jag gjorde slagningar på Google när jag var osäker och fann att en grund runt 5% användning av ändelser var användbar. Så om mer/mest användes 95% eller mindre av gångerna och ändelser 5% eller mer, så använde jag mallen som redovisade ändelser.
Det som är viktigt att komma ihåg är att det vi påstår ska vara korrekt. Det vi inte påstår behöver vi inte tänka alltför mycket på (men vi ska naturligtvis inte medvetet försöka vilseleda).
Att göra komplicerade bedömningar av hur vanlig den ena eller den andra formen får inte vara något som krävs för användning av mallen, eftersom det många gånger kan vara en komplicerad bedömning man kan göra. Går det att redovisa någon sorts statistik med hjälp av en bot eller något så kanske vi kan ta en ny diskussion, men att lägga till den här typen av information manuellt är jag alltså tveksam till. VILL man skriva "|not=komparation med mer och mest är betydligt vanligare än komparation med ändelser" är det dock naturligtvis tillåtet så länge informationen är korrekt.
Angående databas. Går det att skapa nån koppling till innehåll i databaser från mallar/moduler, så är det information som jag har missat. ~ Dodde (diskussion) 19 mars 2017 kl. 01.43 (CET)
Är det meningsfullt att använda {{sv-adj-okomp}} annat än i undantagsfall? Jämför t.ex. äggformad med päronformad. Nästan alla adjektiv som använder {{sv-adj-okomp}} kan kompareras i överförd betydelse. Antalet adjektiv som inte kan kompareras borde vara extremt litet, kanske jämförbart med antalet adjektiv som bara kan användas predikativt. Det känns som att mallvalet samt mask-parametern används helt godtyckligt idag. Det är så få adjektiv som inte kan användas för att beskriva en person i överförd betydelse att de flesta orddatabaser (t.ex. Språkbanken) inkluderar maskulinum-formen som standard. Jämför t.ex. euklidisk med [2]. d|8589869056|b 20 mars 2017 kl. 23.43 (CET)
Modul:grammatik är för tillfället uppbyggd på ett sätt som liknar Språkbanken. Alla former antas existera om inget annat anges (detta inkluderar såväl maskulinum-formen som alla teoretiskt möjliga komparativformer, d.v.s. inte för äggformad men väl för euklidisk). Frågan är om det någonsin är relevant att stryka vissa former. Det gör inte Språkbanken. d|8589869056|b 20 mars 2017 kl. 23.55 (CET)
Det är värt att notera att engelskspråkiga Wiktionary alltid tar med maskulinum-formen, se t.ex. en:euklidisk, men inte komparativformerna. d|8589869056|b 20 mars 2017 kl. 23.59 (CET)
Jag tror alltså inte att det är en bra idé att användaren ska behöva göra två nästan helt godtyckliga val. Jag skulle vilja se ett exempel på ett adjektiv som saknar t.ex. maskulinum-formen, även i överförd betydelse. gravid är inte ett sådant exempel. d|8589869056|b 21 mars 2017 kl. 00.05 (CET)

Den löste mannen, den jättebra mannen, den abrivierade/förkortade mannen. Alla dessa funkar enligt mig inte.Jonteemil (diskussion) 21 mars 2017 kl. 01.16 (CET)

Jag är stark motståndare till att vi ska ange former som logiskt inte kan existera om det inte kan visas att de av någon anledning gör det (t ex eventuellt i överförd betydelse, som då kanske också bör ges en definition i så fall). Isåfall skulle vi även kunna lägga till ord som var och en av oss tycker BORDE finnas, exempelvis skapade någon tråkna och blötna eftersom blekna och svartna fanns. I adjektivfallet så tänker jag att syftet med mallarna inte får gå förlorade bara för att vi en gång på miljonen kan tänka oss en ovanlig form, när besökaren kanske bara undrar "hur ska man säga för att det ska låta bra"? Då gör vi besökaren en otjänst genom att vilseleda. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2017 kl. 02.15 (CET)
Böjningsformer och avledningar går inte direkt att jämföra (bortsett från att tråkna inte följer samma mönster som blöt + -na, blek + -na och svart + -na). En böjningsform existerar även om den inte används, men det gör inte en avledning. Jag kan dock acceptera att ytterst ovanliga komparativformer inte visas, då dessa ekvivalent kan uttryckas medelst mer och mest, men att maskulinum-formen bara visas på vissa uppslag är nonsens. Ponera att någon vill beskriva en fiktiv manlig karaktär ur en animerad serie som råkar ha formen av en trekant. Oavsett om böjningsformen "trekantige" har använts tidigare eller ej så är det ett korrekt sätt att beskriva en trekant enligt definitionen av trekantig och reglerna för svensk grammatik. Enligt din logik borde mallskaparen verifiera att samtliga böjningsformer används för varje uppslag. Det är intressant att vi samtidigt diskuterar adjektivet gravid, där den ovanligaste formen är gravitt - och inte gravide. Detta gäller nästan alla adjektiv som använder {{sv-adj-(v)d}}. Det är inte omöjligt att det finns fler adjektiv "utan" neutrum-former än "utan" maskulinum-former. Det blir alltså godtyckligt när man verifierar maskulinum-formerna men inte neutrum-formerna. d|8589869056|b 21 mars 2017 kl. 02.47 (CET)
De nämna avledningarna (och ett femtiotal ytterligare) las till av just motiveringen att de följer det mönstret och gavs definitionen "bli <grundform>are", så jämförelsen är relevant för diskussionen om än inte helt jämförbar. Det handlar dock naturligtvis om logiska resonemang. Är formen rimlig? Även om man inte ofta pratar om gravida lejon, så visst kan ett lejon vara gravitt. Helt logiska böjningsformer behöver alltså inte beläggas. Maskulinumformen har logiskt i regel att göra med om egenskapen kan beskriva en person eller inte (gravid ett undantag eftersom det är kvinnor som är gravida). Det finns många adjektiv som inte kan beskriva personer alls. Det blir liksom löjligt att prata om "den vattentäte mannen" eller "den gravitationslike mannen" (men det går utmärkt med "den vattentäta hinken" eller "den gravitationslika kraften"). På samma sätt har vi verb som logiskt inte rimligen existerar i aktiv form, inte i passiv form, saknar perfektparticipform osv. Vi har substantiv som saknar singularformer eller pluralformer. Adjektivens maskulinform är i grunden inte på något sätt annorlunda än dem. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2017 kl. 03.02 (CET)
Ditt val av exempel var dock olyckligt. Tråkna följer inte mönstret och blötna existerar. Men jag förstår poängen med ditt resonemang (det hjälpte att redigera uppslaget inkoativ). Däremot har jag svårt att köpa idén att lämna trekantige i ett kvantmekaniskt tillstånd. Antingen existerar böjningsformen eller inte. Ordet gravid är så speciellt att maskulinum-formen kan förtjäna en egen kommentar, men det orimligt att behöva kommentera alla ord som har en maskulinum-formen enbart i överförd betydelse (t.ex. trekantig). d|8589869056|b 21 mars 2017 kl. 03.25 (CET)
Ok, det är möjligt, men tråkna skapades ihop med alla andra -na-ord så det hamnade med i min lista över -na ord som behöver ses över (kallna, svalna, svartna, lättna, ljusna, mörkna, klarna, smalna, vitna, ilskna, danskna, sjukna, lessna, tröttna, lossna, hesna, surna, vekna, tråkna, friskna, mjukna, klokna, vissna, djupna, kvickna, blötna, färskna, kortna, tystna, ledsna). Visst existerar många av formerna och till just den betydelsen, men inte automatiskt, inte lika naturligt, och inte alltid till den betydelsen (bli <ord>are).
Jag tänker inte bråka om ett enskilt ord. Men principen är relevant för en malls eller moduls uppbyggnad. Ofta finns inte några enkla rätt och fel utan avvägningar där olika aspekter ges olika tyngd. ? betecknade det, å ena sida å andra sidan. Du har rätt att denna diskussionen som ägde rum för 10 år sedan resulterade i ett olyckligt resultat (med ett otydligt frågetecken). Det viktiga är dock att om det logiskt är orimligt och dessutom saknas belägg för att det används, så vore det felaktigt att påstå att formen existerar. Om en ny, överförd betydelse introduceras och den går att applicera på en (manlig) person (riktig eller fiktiv), så kan formen redovisas om den rimligen kan beläggas (och då räknas inte felskrivningar, missuppfattningar osv). Som sagt, det samma gäller många andra egenskaper hos många andra ordklasser, de svenska adjektiven är inte unika. Det är även en princip som är bra för både svenska och andra språk. ~ Dodde (diskussion) 21 mars 2017 kl. 13.08 (CET)

Kategori:Svenska/Överfört[redigera]

Är detta en kategori som vi vill ha? –dMoberg 16 mars 2017 kl. 22.26 (CET)

En annan ofta förekommande tagg är "föga brukligt". Undrar detsamma där. d|8589869056|b 16 mars 2017 kl. 22.31 (CET)
Tveksam till "Överfört". Taggen är väl mest till för att ange släktskapet mellan två olika definitioner i en artikel... --Andreas Rejbrand (diskussion) 16 mars 2017 kl. 22.51 (CET)
Så tycker jag också. Föga brukligt känns inte heller passande som kategori. –dMoberg 16 mars 2017 kl. 23.14 (CET)

We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)[redigera]

18 mars 2017 kl. 06.09 (CET)

Kategoriers struktur[redigera]

Hej! Jag tycker att strukturen eller uppbyggnaden av kategorierna är lite konstig. På Kategori:Toponymer så står alla underkategorier (Berg, Städer, Hav m.fl.) först och sen utan avgränsare alla språks kategorier. Jag skulle vilja ha mågon avgränsare som skiljer de båda åt. Detta för att jag, och säkert andra också, ofta har svårt att hittadär underkategorierna slutar och språkkategorierna slutar.Jonteemil (diskussion) 20 mars 2017 kl. 17.49 (CET)

Kategori:-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_- finns som avgränsare bara man lyckas förstå vilken nyckel den ska kategoriseras med ... Modul:kategorinavigering skulle antagligen kunna underlätta, men har ingen riktig lust o pyssla med det nu om ingen verkligen vill :P –dMoberg 20 mars 2017 kl. 18.40 (CET)

Vad är skillnaden på sjöfart och sjötermer?[redigera]

Vi har både kategori:Sjöfart och kategori:Sjötermer, är det någon skillnad mellan dem? –dMoberg 21 mars 2017 kl. 19.42 (CET)

Mall:Ping[redigera]

Wikipedia har mallen Mall:Ping vilken funkar på så sätt att den ger användaren man svarar till i diskussioner en notis. Denna mall tycker jag vi borde använda som princip. Det skulle ge alla en mycket större möjlighet att se när ens frågor besvaras. Ifall ni håller med så kan man även passa på att nämna mallen i diverse sidor där principer listas ({{välkommen}}), finns säkert fler jag ej vet om).Jonteemil (diskussion) 23 mars 2017 kl. 19.26 (CET)

Det räcker att länka till användaren så får hen en ping. . –dMoberg 23 mars 2017 kl. 21.33 (CET)
@Moberg: Jag vet att det går, men det skriver ut Användare:X, såvida man inte skriver Användare:X|X vilket kan vara lite jobbigt med längre namn. Om dock mallen inte är av intresse - fine - men det vore ändå bra att ha en sådan princip att man länkar till användaren då.Jonteemil (diskussion) 23 mars 2017 kl. 21.36 (CET)
@Jonteemil: Det räcker att skriva [[User:Jonteemil|]]. –dMoberg 23 mars 2017 kl. 23.10 (CET)
@Användare:Moberg: Se där! Tack så mycket för upplysningen. Då detta var utrett, vad tycker ni om att införa detta som standardprincip? Sorry för jag skrev Dodde också där. Vet inte varför. Jonteemil (diskussion) 23 mars 2017 kl. 23.23 (CET)
För min del spelar det ingen (större) roll när det är på Bybrunnen. Men jo, det vore önskvärt om det alltid gjordes för annars kommer man missa diskussioner. –dMoberg 23 mars 2017 kl. 23.24 (CET)
Jag har tänkt flera gånger att det hade varit nice om man kunde pinga personer utan att namnen ska skrivas ut i själva diskussionen. ~ Dodde (diskussion) 24 mars 2017 kl. 05.48 (CET)

Partikelverb[redigera]

För det första så vill jag säga att jag inte hittar några sökningar på google där verbet trötta används utan ut och föreslår därför en flytt till flytta ut. Det större ärendet vilket förde mig till Bybrunnen var det att det blir ju lite konstigt om böjningstabellen på trötta ut lyder böjs som trötta + uttrötta inte finns. Detta problem gör ju uppenbarligen att mallen behöver förändras på något sätt. Dodde ville ju uppenbarligen inte att böjningstabellen skulle lista alla böjningar av partikelverbet (tröttade ut, tröttat ut m.m.) men vad har vi för val?Jonteemil (diskussion) 23 mars 2017 kl. 19.36 (CET)

trötta har en betydelse även om det inte förekommer självständigt. trötta kan därför visst finnas som eget uppslag där böjningstabellen kan finnas. ~ Dodde (diskussion) 23 mars 2017 kl. 21.17 (CET)
Jag förstår att det nog är den smidigaste lösningen. Men faltum kvarstår ändå - trötta betyder ju inte "göra trött" utan trötta ut gör det. Så jag tar gärna fler åsikter och inlägg i diskussionen innan jag accepterar trötta som eget uppslag.Jonteemil (diskussion) 23 mars 2017 kl. 21.29 (CET)
Jag förstår att poängen med den här diskussionen är att ändra hur partikelverbs böjningsformer presenteras. Jag tror att det är möjligt att erhålla mallanrop från andra sidor via moduler, så det borde gå att lösa problematiken kring att behöva uppge oregelbundna böjningsformer flera gånger. Men det är inget skäl att ta bort ord som inte förekommer självständigt. Dessa ord existerar fortfarande, men det kan noteras hur de brukar användas. d|8589869056|b 23 mars 2017 kl. 22.08 (CET)

Plural och singualar - olika artiklar[redigera]

Ska det verkligen finnas ett uppslag om en familj i plural T.ex. svampar och sen ett uppslag om en individ av arten svamp? Jag vet att svampar är ett rike men det följer samma princip och det finns jättemånga sådana uppslag här på Wiktionary.Jonteemil (diskussion) 27 mars 2017 kl. 17.08 (CEST)

Ja, det verkar rimligt. Det är två olika definitioner. ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 21.46 (CEST)

Substantivavledningar[redigera]

Just nu har vi hundratals (om inte tusentals) uppslag på formen "det att vara <adjektiv>", varav de flesta slutar på suffixet -het. Skapandet av dessa substantivavledningar skulle kunna automatiseras om adjektivmallen finge en parameter för substantivavledningar. Min tanke är att åtminstone till en början enbart lista den avledning som skapas genom att tillägga -het, även om det brukar finnas fler möjliga avledningar (t.ex. -dom och -skap). Tidigare har vi diskuterat att även lista adverbavledningen som skapas av -en, men där var vi inte riktigt överens. Antagligen kan samma invändningar göras mot -dom och -skap. Dessa avledningar finns inte alltid och kan ha en lite annorlunda betydelse.

Däremot gäller detta inte för suffixet -het, vilket i princip alltid kan användas för att skapa en substantivavledning av ett adjektiv. Betydelsen av denna avledning har alltid betydelsen "det att vara <adjektiv>", även om det ibland finns överförda betydelser (precis som med participen). Mitt förslag är alltså att införa en parameter för "het-substantivavledningar" i adjektivmallarna. Denna kan fungera som verbens perfektparticip, d.v.s. att användaren måste bekräfta avledningens existens innan den länkas. Oböjliga adjektiv, i synnerhet presensparticip, brukar inte kunna få denna avledning (och om den finns kan den bli oregelbunden, t.ex. äkthet), men för böjliga adjektiv verkar den vara regelbunden och universell. Eftersom vi använder olika mallar för böjliga respektive oböjliga adjektiv borde det inte vara något problem. Hur vanligt är det att ett böjligt adjektiv inte kan få denna avledning? Enligt min erfarenhet från SAOB har nästan alla böjliga adjektiv en sådan avledning. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 14.29 (CEST)

Jag har märkt att även perfektparticip inte alltid kan få denna substantivavledning. Men dessa ord är speciella på många sätt, t.ex. att de i egentlig mening inte kan kompareras. Finns det något komparabelt adjektiv som saknar denna avledning? d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 14.52 (CEST)
För abnorm blir det abnormitet, men -itet är en synonym till -het, så det handlar om en annan stavning snarare än en annan avledning. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 14.56 (CEST)
Det är ganska många adjektiv som får ändelsen -itet. Det kan bli ett tekniskt problem, men rent språkligt handlar det om samma avledning. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 15.23 (CEST)
@Nummer 8589869056: Det kan som sagt inte automatiseras? Vissa avleds ju som sagt med -het och vissa med -itet och både abnorm och fri använder samma mall medan de avleds olika. Om jag ska vara helt ärlig så röstar jag nog blankt här, jag lägger ingen vikt vid om det står som en adjektivavledning eller ett besläktat ord. Dock eftersom jag själv vill ha -en-avledningarna i mallarna så stöder jag dig i Jesus anda (behandla andra som ni själva vill behandlas). Jonteemil (diskussion) 28 mars 2017 kl. 16.04 (CEST)
Det kanske vore bättre att lägga till samtliga standardavledningar som parametrar, t.ex. en= för vanlig, lek=|het= för kär (kärhet är ovanligt men finns). Inga avledningar listas per automatik utan måste anges manuellt. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 16.12 (CEST)
Detta skulle göra ordboken mer informativ. Jag anser att "Substantivavledningar: kärlek, kärhet" säger mer än "Besläktade ord: kärlek, kärhet". Speciellt när det finns tiotals andra besläktade ord. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 16.17 (CEST)

@Nummer 8589869056: Jag kommer ihåg att någon användare var emot ett skapande av -en-avledningar eftersom hen påstos att det inte gick att bevisa om t.ex. vanligen avletts från vanlig eller om det var tvärt om. Jag tycker att det är ganska tydligt att man skapat ord genom att lägga till suffix och inte ta bort dem men jag kan ha fel. Är det en befogat anledning mot avledningar utöver de vi redan har tycker du?Jonteemil (diskussion) 28 mars 2017 kl. 16.34 (CEST)

@Nummer 8589869056 Man skulle också kunna ha valfria -are- och -(n)ing-parameter på verben. Spela -> spelare, spelning, -eri -> Hyckla, hyckleri, hycklare. Under ett tag innan min tid på Wiktionary vet jag att alla -ande-substantivavledningar skapades så ett automatiserande har redan gjorts på den fronten. Jonteemil (diskussion) 28 mars 2017 kl. 16.46 (CEST)


Böjningar av dödlig Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum dödlig
Neutrum dödligt
Bestämd
singular
Maskulinum dödlige
Alla dödliga
Plural dödliga
Predikativt
Singular Utrum dödlig
Neutrum dödligt
Plural dödliga
Kompareras inte.
Adverbavledning dödligt
Substantivavledning dödlighet
Jag tycker att Wiktionary är för ostrukturerat idag. Struktur möjliggör automatisering och mindre onödigt arbete. När det gäller avledningars entydighet beror det på situationen. Ibland är det svårt att avgöra om ett substantiv eller motsvarande verb är det ursprungliga. I det här fallet handlar det om att ange vilka suffix som kan bifogas till grundordet, vilket undviker den tvetydighet som annars kan uppstå. Jag hade alltså inte tänkt mig att man ska fylla i alla avledningar, utan bara de som bildas av standardsuffixen, d.v.s. de som följer ett regelbundet mönster och inte är tvetydiga.
Din redigering i uppslaget lång ger nyttig information, men det är inte sådana avledningar jag tänkte mig här. Det är korrekt att länge är en avledning av lång (och att det handlar om tid), men det är just den typen av avledningar som orsakar problem med entydigheten. Ordet lång är så speciellt att det kan vara lämpligt att avvika från standard, och jag tycker att din redigering passar där.
Ja, detta gäller inte bara adjektiven. Att bara adjektivmallen diskuteras här beror på att det är mycket lättare att göra detta medelst moduler. Det är nog inte värt besväret att modifiera de gamla mallarna för denna utökade funktionalitet. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 17.03 (CEST)
Mitt syfte med denna och tidigare diskussioner (om t.ex. maskulinumformen) är att den nya adjektivmallen ska bli ordentligt genomtänkt och samtidigt inte begränsad av den tidigare tekniken. Det hade varit omständligt att lista avledningar på detta sätt utan ett riktigt programmeringsspråk. Det enda som nu återstår att diskutera förutom detta är adjektivens genitivformer. Det får vänta till ett senare tillfälle. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 17.11 (CEST)
Jag bifogar ett exempel på hur det ser ut om man skriver <code>{{sv-adj-test|grundform=dödlig|okomp=|het=}}</code>. d|8589869056|b 28 mars 2017 kl. 17.21 (CEST)
Tanken är alltså att det ska finnas ett antal parametrar för vanliga avledningar, t.ex. het=, itet= och en=. Om avledningen är oregelbunden måste den anges, t.ex. itet=nervositet för nervös, annars inte, t.ex. itet= för normal. Fördelen är att ordboken blir betydligt mer strukturerad och att det på sikt innebär mindre arbete. Det blir också möjligt att automatiskt skapa intressanta kategorier. Nackdelen är att det blir svårare för nybörjare att lära sig alla regler, men om detta är frivilligt så borde det inte skada så mycket. Är det här något vi vill ha? d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 07.48 (CEST)
Några kommentarer? Innebär det en förbättring? Är det en dålig idé? Spelar det ingen roll? d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 19.45 (CEST)
Det kanske är en bättre idé att skapa en ny mall för avledningar? Avledningar och böjningsformer är inte riktigt samma sak, så det kanske vore en bättre lösning. Jag tycker inte att det är en bra lösning att bara lista alla avledningar utan någon som helst struktur, så det är det jag vill ändra. d|8589869056|b 4 april 2017 kl. 09.18 (CEST)
Känns som att det krånglar till det. Det blir specialregler att lära sig för svenska som inte gäller för andra språk. Det kan vara svårt att hålla koll på vad som är avledning till vad. Vi hade en mall för avledningar men vi tog bort den för att minska på falska eller overifierbara påståenden (besläktade ord används, som tillåter fler besläktade ord att listas i o m att även de ord uppslagsordet är en anledning till kan listas). ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 21.57 (CEST)
Jag accepterar din invändning att det försvårar bruket av grammatikmallar, men jag tycker ändå att avledningar borde hanteras mer strukturerat. Jag har ett annat förslag: Modul:affix (se lathet och nervositet som exempel). Jag kanske skapar ett nytt diskussionsavsnitt här på Bybrunnen. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 23.00 (CEST)
Ok, bra... ~ Dodde (diskussion) 19 april 2017 kl. 10.43 (CEST)

Adjektivens genitivformer[redigera]

Böjningar av sjuk
[Visa ej genitivformer]
Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum sjuk
(sjuks)
Neutrum sjukt
(sjukts)
Bestämd
singular
Maskulinum sjuke
(sjukes)
sjukare
(sjukares)
sjukaste
(sjukastes)
Alla sjuka
(sjukas)
sjukaste
(sjukastes)
Plural sjuka
(sjukas)
sjukaste
(sjukastes)
Predikativt
Singular Utrum sjuk
Neutrum sjukt sjukare sjukast
Plural sjuka
 
Adverbavledning sjukt

Svenskan har som bekant två kasus i bruk. Wikipedia skriver att kasus är "en grammatisk kategori för nomen", vilket inte bara inkluderar substantiv och pronomen, utan även adjektiv. Våra substantivmallar redovisar genitivformer, men det gör inte våra adjektivmallar. Jag tar upp denna fråga för att kunna avsluta arbetet med Modul:sv-adj på ett tillfredsställande sätt. Det bör noteras att vi anger adjektivens genitivformer på andra språk (t.ex. isländskans sjúkur, tyskans krank, polskans chory). Även svenskan har dessa former, se böjningstabellen för sjuk på Språkbanken. sjuks, sjukts, sjukas, sjukes, sjukares och sjukastes är alla böjningsformer av adjektivet sjuk. Den form jag är lite osäker på är sjukasts. Finns verkligen predikativa genitivformer? Till skillnad från de andra genitivformerna, som alla ger hundratals Google-träffar, så hittar jag inget belägg för existensen av sjukasts. Isåfall skulle jag föreslå att den attributiva delen av adjektivmallarna delas upp i "Nominativ" och "Genitiv", medan den predikativa delen behålls som den är just nu. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 02.41 (CEST)

Jag har infogat en illustration av vad jag menar. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 02.54 (CEST)
Det kanske går ändå, t.ex. "den här sjukvårdsreformen kommer att ta de som är sjukasts vårdplatser". Språkbanken skulle väl inte ange en form som inte existerar? Isåfall måste jag uppdatera testmallen... d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 03.08 (CEST)
Jag har uppdaterat mallen för att reflektera den nya insikten. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 05.36 (CEST)


Böjningar av sjuk Positiv Komparativ Superlativ
Nominativ Genitiv Nominativ Genitiv Nominativ Genitiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum sjuk sjuks
Neutrum sjukt sjukts
Bestämd
singular
Maskulinum sjuke sjukes sjukare sjukares sjukaste sjukastes
Alla sjuka sjukas sjukaste sjukastes
Plural sjuka sjukas sjukaste sjukastes
Predikativt
Singular Utrum sjuk
Neutrum sjukt sjukare sjukast
Plural sjuka
 
Adverbavledning sjukt
Alternativt upplägg. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 07.44 (CEST)
Det känns mer logiskt att redovisa genitivformerna direkt till höger om nominativformerna istället för som en egen grupp. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 07.49 (CEST)
Stämmer också bättre överens med Språkbankens upplägg. d|8589869056|b 29 mars 2017 kl. 07.51 (CEST)
Spontan kommentar: du har alldeles korrekt identifierat en brist i vår hantering av adjektiv, men de utökade mallarna ser lite skräckinjagande ut, och innehåller, som du själv påpekar, en del potentiellt tveksamma former... --Andreas Rejbrand (diskussion) 29 mars 2017 kl. 15.15 (CEST)
Man skulle kunna dölja genitivformerna bakom ett klick på en länk ("Visa genitivformer.") som expanderar mallen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 29 mars 2017 kl. 15.18 (CEST)
Är det ungefär så här du tänkte dig (se mallen ovan)? Det återstår fortfarande att reda ut om man alltid kan säga "de som är <adjektiv>asts <något som ägs av denna grupp>". d|8589869056|b 30 mars 2017 kl. 02.58 (CEST)
Ja, det ser mycket bättre ut, tycker jag! Bibehållen enkelhet för de flesta behov, med alla detaljer tillgängliga på ett överskådligt sätt, bara ett musklick bort. Snyggt! --Andreas Rejbrand (diskussion) 30 mars 2017 kl. 12.59 (CEST)
(Men naturligtvis bör länken ändra etikett när genitivformerna visas, t.ex. till "Dölj genitivformer.". --Andreas Rejbrand (diskussion) 30 mars 2017 kl. 18.38 (CEST))
Det är tyvärr så att gömbart innehåll visas i mobil vy (se t.ex. [3]). Man kan tycka att det är lite olyckligt att mer innehåll visas när användaren har mindre plats på skärmen, men det är dessa inställningar vi har i MediaWiki:Mobile.css. I det här fallet innebär detta att en mobilanvändare skulle se båda etiketterna, d.v.s. "Visa genitivformerDölj genitivformer", vilket är oacceptabelt. Jag har nu gjort så att det står "Visa ej genitivformer" när genitivformerna visas. Det är inte en lika bra formulering, men det gör upplägget mer acceptabelt för mobilanvändare. d|8589869056|b 31 mars 2017 kl. 04.50 (CEST)
Är det korrekt att säga "de som är sjukasts vårdplatser"? Det finns egentligen ingen anledning att uttrycka sig på det sättet när man istället kan säga "de sjukastes vårdplatser", men om det är korrekt så anser jag att den böjningsformen borde få vara med. De andra genitivformerna tycker jag är självklara. d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 05.25 (CEST)
Hittade en relevant diskussion: Wiktionary:Bybrunnen/Arkiv18#Adjektivens genitiv, nämligen de böjdas d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 07.53 (CEST)
@LA2 Du skrev att "de predikativa formerna har aldrig genitiv-s". Kan de inte ha det som gruppgenitiv (se exempelmeningen ovan)? d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 09.10 (CEST)
Va? Gjorde jag? Öh, jaha, det gjorde jag visst. Men detta var ju 6,5 år sedan! Om former som "rödasts" förekommer borde de vara lätta att hitta i Projekt Runeberg. --LA2 (diskussion) 1 april 2017 kl. 16.27 (CEST)
Jag har tyvärr svårt att hitta dessa förekomster. En observation är att nederländska Wiktionary anger denna form (se t.ex. nl:ljus). Inte för att det är en auktoritet när det gäller svenska språket. d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 18.51 (CEST)
Å andra sidan finns "sjukasts" inte med i den lista du skapade för drygt tio år sen ([4]). d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 19.18 (CEST)
Den ordlistan är genererad och innehåller samtliga böjningsformer enligt någon regel, vilket inte är detsamma som att orden någonsin har använts i svenska texter. Att hänvisa till den ordlistan här, blir alltså ett cirkelresonemang, något som jag avråder ifrån. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 00.15 (CEST)
Nu söker jag efter "asts " i Projekt Runebergs textmassa (internt, med "grep") och hittar bara substantiv som basts, Belfasts, dynasts, entusiasts, fantasts, Gudfasts, gymnasts, kasts, lasts, masts, plasts, Tavasts, trasts, Wolgasts. (Det är förstås möjligt att exempel finns i de scannade böckerna, men gömmer sig som OCR-fel.) Som jämförelse är det trivialt lätt att hitta exempel på superlativa adjektiv på "astes ": agressivastes, ansenligastes, förmögnastes, heligastes, kärastes, närmastes, okunnigastes, ringastes, senastes, starkastes, utmärktastes. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 12.17 (CEST)
Gruppgenitiver, som det här handlar om, är en relativt ny företeelse i svenskan. Förr ansågs det vara felaktigt. Det kanske fortfarande anses vara felaktigt i det här sammanhanget? Det vore iaf bra att höra hur Språkbanken resonerar om saken. d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 13.00 (CEST)
Jag tog bort de kontroversiella böjningsformerna. Fler användare verkar vara emot än för. Språkbanken har inte tillräcklig auktoritet för att bestämma hur våra mallar ser ut. d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 13.48 (CEST)

Både i den här frågan och den som tas upp nedan om ortnamn, bör vi tänka lite större, nämligen på de svenska ordens behandling i andra språk av Wiktionary. Kommer våra svenska ortnamn att accepteras som artiklar i engelska, franska, ryska, tyska Wiktionary? Kommer mallen för svenska adjektiv i engelska, franska, ryska, tyska Wiktionary att ta med genitivformerna? Inte vårt område, säger kanske någon? Jo, det måste vara vårt område, för vi är ändå experterna på svenska språket, i mycket högre grad än andra användare på engelska, franska, ryska och tyska Wiktionary. Jag har bidragit med substantiv och verb på ryska Wiktionary, men väntat med de svenska adjektiven, eftersom böjningsmallar ännu saknas där. Om vi nu får till bra mallar, så bör de kunna kopieras till ryska och andra språk av Wiktionary. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 00.24 (CEST)

Oavsett listans ursprung är det intressant att notera att den innehåller de attributiva genitivformerna men inte de predikativa. Jag googlade runt lite och hittade ändå några belägg för predikativa genitivformer:
  • Det är av stor betydelse att vårdpersonal reflekterar över situationer när man upplever ilska och försöker förstå och sätta sig in i personen som är sjuks perspektiv.
  • Lite tråkigt såklart då allt börjat flyta på nu, fast nu vill man ju bara klubben och de hästar som är sjukas bästa.
  • Det är ju just för de som är sjukas skull som det är viktigt att vi har en väl fungerande sjukförsäkring.
  • Hon som är sjuks cykel blev stulen.
  • Om det inte är magsjuka så lämnar jag det friska barnet på förskolan, men inte för min skull utan för den som är sjuks skull.
  • Sedan beror det på den som är sjuks personliga ekonomi...
  • Så imorgon får jag låna ledaren som är sjuks konto.
Det första citatet kommer från en vetenskaplig publikation. De andra kommer från forum eller bloggar. Några fler observationer:
  • I Scrabbleforumet nämns "grönasts" bland de andra genitivformerna utan förebehåll.
  • Språkbankens böjningstabell redovisar också denna form.
  • Nederländska Wiktionary, den enda språkupplaga som inkluderar genitivformer, tar även med predikativa genitivformer.
För min del är det tillräckligt för att vi med ska göra det, men jag är kanske lättare att övertyga än andra.
Nu till de andra språkupplagorna: Den tyskspråkigas(!) adjektivmallar är identiska med våra. Hade vi haft genitivformer så hade de också haft det. Samma gäller den finska upplagan. De på den engelskspråkiga är som du skapade dem. Den franska är något annorlunda och den ryska har inga mallar alls. Förutom den nederländska känner jag inte till någon mer språkupplaga som har mallar för svenska adjektiv.
Slutligen till samarbetet med de andra språkupplagorna: För dessa 6,5 år sedan skrev du att "på engelska Wiktionary, där jag blivit aktiv på sista tiden, har de gamla svenska böjningsmallarna fått kritik för att de ligger i högermarginalen och är bruna (precis som här), vilket avviker från det gängse mönstret". På svenskspråkiga Wiktionary har vi till exempel valt att bara redovisa maskuminum-formerna där vi anser att de förekommer naturligt. Detta trots att vi är medvetna om att ingen annan gör så, inte på något språk (jämför de böjningsformer som visas på en:wikt:прилагательный). Att engelskspråkiga Wiktionary skulle göra ett undantag för svenskans maskulinum-former låter inte troligt efter din kommentar. Jag försökte ändra gemenskapens inställning i den här frågan, men responsen var följande: "Att andra visar former som inte existerar är inte ett skäl för att vi ska göra det". Med andra ord är intresset för ett med de andra språkupplagorna gemensamt upplägg begränsat. Vi gör vad vi anser vara rätt och låter oss inte påverkas av vad de andra språkupplagorna gör. Detta gäller även i denna fråga om adjektivens genitivformer. d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 12.04 (CEST)
Jag hävdar att "den som är sjuks personliga ekonomi..." är ett språkfel och bör av varje lärare i svenska språket rättas till "den sjukes personliga ekonomi". Det vore intressant att inleda en dialog med Språkbanken om vad de egentligen har för avsikt. De kan ju ha inkluderat formerna av misstag. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 12.25 (CEST)
Ska vi inte ha genitivformer på alla ord då? "[hon som springer]s fotsteg" "[han som gick fram]s hatt" et c. ... –dMoberg 2 april 2017 kl. 13.17 (CEST)
Okej, jag tar bort de predikativa genitivformerna tills vidare. d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 13.43 (CEST)
Vill vi fortfarande dölja genitivformerna när det inte längre handlar om lika många? d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 13.54 (CEST)
Personligen föredrar jag att de är dolda i början. Tabellen blir mycket lättare att ta till sig då, inte minst för nya användare (och för mig själv!) --Andreas Rejbrand (diskussion) 2 april 2017 kl. 14.16 (CEST)
Ja, det låter rimligt. Som LA2 skrev i den föregående diskussionen kan det vara meningsfullt att signalera genitivformernas underordnade ställning, vilket jag tycker vi lyckas ganska väl med om de både är dolda i början och satta i parentes. Är det någon som har några invändningar mot den senaste lösningen (både avseende form och funktion)? @Dodde, vill du inlägga någon gensaga? d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 14.38 (CEST)
Rent tekniskt tänkte jag att man löser det som med substantivmallarna, d.v.s. att genitivformerna får egna parametrar, men att det sällan ska vara nödvändigt att använda dem. Grundformens sista bokstav får avgöra om den första genitivformen får ett s eller inte (se t.ex. nl:ljus). d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 14.46 (CEST)

Fråga: Om jag inte är helt felunderrättad brukar man i modern grammatik inte längre tala om att det finns två kasus i svenskan, utan bara ett. Genitivformen med -s är nämligen ingen riktig böjningsform, utan bara en partikel som hakas på det sista elementet i nominalfrasen, och inte nödvändigtvis på substantivet. Då är det missvisande att ens tala om att ord har "genitivformer". Så är det t.ex. i Svenska Akademiens språklära och i Svenska Akademiens grammatik, om jag inte minns fel. Om man nu går med på att det är nominalfrasen som får ett -s, och inte ett ord som böjs, blir det ju meningslöst att skriva ut formerna med s, eftersom alla ord (nåja, mer eller mindre) kan hamna sist i en nominalfras. Det ser apkonstigt ut, men egentligen är det nog inget formellt fel på t.ex. "Det är inte [den som ingen gillar]s fel att den är ensam". Men inte ska vi skriva ut -s på vartenda verb också? Och visst kan man tänka sig en talsituation som den här: "-Vilken kändis är det vi talar om?"/"-Det tänker jag inte avslöja, men [kändisen vi nu talar om]s hustru brukar jag ibland träffa nere på pizzerian". Marfuas (diskussion) 2 april 2017 kl. 22.53 (CEST)

Ja, det förefaller orimligt att redovisa gruppgenitiver. Jag tänkte inte så långt att det skulle innebära att alla ordklasser har genitivformer, vilket är absurt. Mer allmänt om genitiv skriver Wikipedia att "huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i svenskan är omdiskuterat". Man är alltså inte helt överens i frågan om genitiv i svenskan. En sak att tänka på är att de attributiva genitivformerna är lika riktiga som substantivens. Jag tror inte att det vore en bra idé att ta bort substantivens genitivformer. Det är också värt att anmärka att vi (liksom en del andra ordböcker) divergerar från SAG i ett antal avseenden. T.ex. betraktar vi particip och adverbavledningar som självständiga ord. d|8589869056|b 3 april 2017 kl. 01.39 (CEST)
Jag tror tvärtemot att det är en bra idé att inte redovisa vare sig adjektivens eller substantivens genitivformer. Jag har svårt att se hur det tillför någonting. Marfuas (diskussion) 3 april 2017 kl. 22.06 (CEST)
Det är skillnad på genitivformer och gruppgenitiver, även om det senare inkluderar det tidigare. Det stämmer att vissa anser att s-formernas s är en klitisk partikel, men Wikipedia skriver att "den traditionellt vanligaste ståndpunkten bland svenska lingvister är att svenskan har två kasus". Utifrån denna synvinkel handlar det om böjningsformer. Att genitivformerna är regelbundna är inget bra argument för en digital ordbok. Exempelvis brukar SAOB ange "v. -ade" för regelbundna verb, men vi som inte behöver spara plats skriver istället ut verbformerna.
Sen finns det faktiskt ett antal ord som fortfarande har oregelbundna genitivformer, t.ex. Columbus (Columbi), Jesus (Jesu) och Moses (Mose). Att bara skriva ut genitivformerna när de är oregelbundna är problematiskt. Då vet inte användaren om uppslaget är regelbundet eller om skribenten inte orkade ange den oregelbundna genitivformen. För det är inte bara namn som har oregelbundna genitivformer: "I Björnlunda fann Engqvist en öppen dörr hos bryggaren Hjelm i Önnersta, och den dörren stod sedan i Hjelms hela lifstid öppen för evangelii budbärare". Vad tycker ni andra om förslaget att ta bort genitivformerna helt? d|8589869056|b 4 april 2017 kl. 03.54 (CEST)
Jag är med på Marfuas linje. Jag tycker det är konstigt att ta upp adjektivs genitivformer. Substantiv, tja, de är så pass vanliga att jag inte tycker det spelar någon roll om de tas med eller inte. Men argumentet om oregelbundna genitivformer förstår jag inte. Det är klart att vi sak redovisa Jesu, Mose, Falu men jag förstår inte hur den vanliga -s-genitiven påverkar den presenteringen? –dMoberg 5 april 2017 kl. 07.57 (CEST)
Det krävs betydligt mer arbete att beskriva genitivformerna i en grammatikrubrik än att ange en parameter i en mall. Risken finns att vissa ord med oregelbundna genitivformer skulle sakna den informationen med Marfuas' förslag. Detta skulle vara extremt missvisande för t.ex. raise och release (om våra böjningstabeller är korrekta). Många läsare skulle anta att den första genitivformen är regelbunden. Det är inte självklart för någon som lär sig svenska att man inte skriver releases när samma ändelse kan ge upphov till en sådan genitivform (t.ex. buse).
Om du föreslår att ta upp substantivens genitivformer men inte adjektivens så misstänker jag att det har skett ett missförstånd. Dels är det inte vad Marfuas föreslår, dels är det språkligt oförsvarbart. Kasus är en grammatisk kategori för nomen. Om svenskan anses ha kasuset genitiv, så finns det såväl för substantiv som adjektiv. Att använda frekvens som argument för att inte visa mindre vanliga former som man ändå anser existera (eftersom man redovisar genitivformer för substantiv) är tveksamt. Sen är det inte självklart att adjektivens genitivformer är ovanligare än substantivens. "Stolar" ger 4390 träffar på Runeberg, medan genitivformen "stolars" bara ger sju. "Sjuke" ger 2360 träffar, medan "sjukes" ger hela 1330 träffar. "Sjuka" ger 6440 träffar, medan "sjukas" ger 796. I båda fallen är genitivformerna vanligare, både relativt och absolut. d|8589869056|b 5 april 2017 kl. 09.47 (CEST)
Det är oklart om det finns en majoritet bakom den här förändringen. Borde vi göra en omröstning? d|8589869056|b 5 april 2017 kl. 17.57 (CEST)
En diskussion som hölls 2010 länkades till en bit upp i diskussionen. Där hade jag en del invändningar mot genitiv-s för att det verkar som det i själva verket är substantiveringar av adjektiven som vi sedan ger genitiv-s:et. Intressanta aspekter som tagits upp i den här diskussionen, men jag känner att invändningarna jag hade då fortfarande är giltig. De få exempel som givits i denna diskussionen har inte varit ord i adjektivisk form, utan substantivisk, så jag ser inte att något nytt har framkommit som gör att vi nu borde redovisas s-former i adjektivmallarna. Det har talats om att skapa substantivmallar för substantiveringar av adjektiv (men det lär nog inte kunna ske helt utan svårigheter). ~ Dodde (diskussion) 8 april 2017 kl. 20.59 (CEST)
Jag har läst det du skrev. Du divergerade från den allmänna frågan till en diskussion om färgord. Jag misstänker att de exempel som angetts ovan (aggressivastes, ansenligastes, förmögnastes, heligastes, kärastes, närmastes, okunnigastes, ringastes, senastes, starkastes, utmärktastes) inte handlar om en överförd färgbetydelse. Adjektiv böjs inte som substantiv, och därför kan inte substantivmallar användas för (substantiverade) adjektiv. Om du föreslår att skapa ett substantivuppslag för varje attributiv adjektivform (t.ex. aggressiv, aggressivt, aggressiva, aggressive, aggressivare, aggressivaste) så är det en så ogenomtänkt idé att jag anser att den inte förtjänar vidare diskussion. d|8589869056|b 9 april 2017 kl. 11.27 (CEST)
Ett ytterligare argument: Adjektivens genitivformer är vanligare än den talspråkliga presensparticipformen som redovisas på alla verbuppslag. d|8589869056|b 9 april 2017 kl. 12.43 (CEST)
Jag skapade nyligen uppslaget gudsdom med definitionen "prövning (t.ex. lottkastning, tvekamp, eldprov, vattenprov) som /genom Guds vilja/ bevisar den anklagades skuld eller oskuld". Jag tycker att det är en bra definition, men observera ordet anklagades. Ponera att någon som inte behärskar svensk grammatik vill slå upp ordet. Vår ordbok kommer då att säga att det är en verbform. Hur kan man tycka att detta är något annat än missvisande? Intressant nog brukar perfektparticipens böjningsformer sammanfalla med motsvarande verb, så det är ett allmänt problem. d|8589869056|b 9 april 2017 kl. 12.18 (CEST)
Jag ska försöka summera de invändningar som har förekommit i denna diskussion. Säg till om jag har missat något.
  • Genitiv finns inte i svenskan Svenskan har inga genitivformer, utan det handlar om en klitisk partikel. Det är ett omtvistat påstående, men ändå en rimlig invändning. Problemet med denna invändning är att det även skulle innebära att substantivens genitivformer inte kan redovisas, vilket jag antar att vi vill göra. Dessutom är det skillnad på pappersordböcker och digitala ordböcker - formatet påverkar redovisningen. Språkbanken, som är en digital databas, tar upp genitivformerna för både substantiv och adjektiv. Som jag skrev ovan, är det inte missvisande att bara redovisa verbformen på uppslaget anklagades? Pappersordböcker har inga böjningsuppslag.
  • Genitivformerna är ovanliga Genitivformerna är så pass ovanliga att de inte bör redovisas. Det går nog att säga att substantivens genitivformer är vanligare än adjektivens, även om det inte alltid är fallet (jfr sjuk och stol), men med tanke på att den talspråkliga presensparticipformen (t.ex. dansandes) anses vara tillräckligt utbredd för att redovisas på alla verbuppslag borde det inte vara ett problem för adjektivens genitivformer att också uppfylla det villkoret.
  • Det handlar egentligen om substantiveringar Genitivformerna har substantivisk form. Att adjektiv kan substantiveras är en egenskap hos adjektiven, inte substantiven. Även nominativformerna kan användas substantiviskt. Betyder det att alla adjektivuppslag borde förses med en substantivbetydelse? Dessutom följer substantiv ett helt annat mönster än adjektiv. Exempelvis kan inte substantiv kompareras. "Sjukas", "sjukares" och "sjukastes" är utan tvekan böjningsformer av samma ord. Det är inte rimligt att redovisa dessa som (separata) substantiv.
Observera att vi har skippat de kontroversiella predikativa genitivformerna. d|8589869056|b 9 april 2017 kl. 13.44 (CEST)
I den ursprungliga diskussionen 2010 så ansåg jag att färgord inte hörde hemma i diskussionen för de är så speciella och att mönster som kan ses hos dessa ord knappast kan appliceras på alla adjektiv. Därför ansåg jag att argument som kom från iakttagelser av färgorden hade begränsad relevans eller att konsekvenserna åtminstone var tvetydiga.
Ja. Om det handlar om substantiveringar, så ska substantivrubriken användas. (Som jag förklarar i en diskussion längre ner om vilken ordklass substantiveringar tillhör). Som andra nämnt känns det rimligt att när s:et läggs till en hel fras som en klitisk partikel så är det inte rimligt att krångla till grammatikmallarna med s-former. ~ Dodde (diskussion) 14 april 2017 kl. 00.00 (CEST)
Som jag noterade i samma diskussion presenterar både SO och NEO substantiveringar som adjektiv. Substantiveringar finns i nästan alla språk. Har aldrig sett någon ordbok definiera ett ord som böjs som ett adjektiv som ett substantiv. Hur hade du tänkt redovisa böjningsformerna som LA2 presenterade (agressivastes, ansenligastes, förmögnastes, heligastes, kärastes, närmastes, okunnigastes, ringastes, senastes, starkastes, utmärktastes)? Skapa ett substantiv för varje nominativform av ett adjektiv? Det är galet. d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 00.07 (CEST)
Kan du motivera varför du anser att substantivmallarna bör redovisa "s-formerna"? Om det handlar om användarvänlighet så uppstår samma problem för adjektiven, t.ex. att anklagades borde länka till anklagad. d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 00.14 (CEST)
På samma sätt som resande, besökande och andra -ande-ord. Du får ursäkta om definitionen som sådan inte är heltäckande eller helt genomtänkt.
==Svenska==
===Substantiv===
{{sv-subst-adj-special-or-whatever}} <!--som visar aggressiv, aggressiva, aggressive, aggressivaste, liksom motsvarande s-former. aggressivastes är alltså en böjningsform av substantiveringen aggressiv-->
'''aggressiv'''
#{{tagg|text=endast i bestämd form}} någon eller något som är [[aggressiv#Adjektiv|aggressiv(t)]]
#:<!--gärna en exempelmening också, då dessa ord inte är lika vanliga och kan vara svåra att få kläm på vad de verkligen betyder-->

==Svenska==
===Substantiv===
'''aggressivastes'''
#{{böjning|sv|subst|aggressiv}}
SO och NEO är svenska ordböcker som naturligtvis kan göra förenklingar som baserar sig på det svenska språket endast. Wiktionary behöver vara mer konsekventa i att om det är ord som syntaktiskt används som en viss ordklass behöver de också redovisas som den ordklassen. Som sagt är det så vi har gjort med adverben. Liknande med pronomen.
Ja, det vore rimligt att substantivformen anklagades hanteras som böjningsform till substantiveringen anklagad. (Det är naturligtvis även en böjningsform till verbet anklaga). Jag anser dock, som bekant, att "anklagades" inte är ett adjektiv (utom i de undantagsfall då s:et endast är en klitisk partikel till en ordgrupp som avslutas med "anklagade").
Motivering att ha med genitivformer av substantiv. Vissa aspekter pekar på att svenskan har kasus, andra på att genitiv-s bara är en klitisk partikel. Vi har haft en uttömmande diskussion om detta, också för många år sen. Det finns inga rätt och fel, men slutsatsen blev att vi skulle redovisa s-formerna av substantiv. Om jag inte minns fel så var det av den enkla anledningen att det var och är mest praktiskt för det ändamålet som Wiktionary har. ~ Dodde (diskussion) 14 april 2017 kl. 01.07 (CEST)
Vilka ord hade du tänkt ska ha en sådan mall? Hur avgör man det? Ska man googla på varje böjningsform eller räcker det med att en förekommer särskilt ofta? De sex formerna ger olika nyanser, och det är möjligt att vissa nyanser passar sämre till vissa ord. Vi kan ju ta perfektparticipen som exempel. Utrumformen brukar nästan alltid gå att substantivera. T.ex. prostituerad, älskad, inloggad, anklagad, jagad, sparkad. Det verkar gå hand i hand med maskulinumformens "existens". Alltså: om maskulinumformen existerar, så kan alla former utom möjligen neutrumformen substantiveras. Men detta säger alltså inte mycket om neutrumformen. För färgorden vet vi att det går, men hur är det annars? Och vilka slutsatser kan dras om maskulinumformen "inte existerar"? Det vore ju bra om bara ett beslut behövde tas. Men det verkar inte vara så enkelt, då adverbial är en substantivering av ett opersonligt adjektiv. Dock handlar det om utrumformen och inte neutrumformen. Vi borde också vara medvetna om att det handlar om tiotusentals ord, eftersom de flesta perfektparticip är inkluderade. d|8589869056|b 15 april 2017 kl. 03.32 (CEST)
Vilka meningar är naturliga?
  • en sjuks oroliga kastningar hit och dit (ganska naturligt)
  • Det är bedrövligt att den skola och dess lagar som råder med skolplikt ändå inte kan se till ett sjukts bästa. (lite konstlat)
  • de sjukas smörjelse (helt naturligt)
  • i den sjukes skugga (helt naturligt)
  • de sjukares upplevelser (ganska naturligt)
  • de sjukastes intressen (helt naturligt)
Dessa är hämtade från internet, i vissa fall något modifierade. d|8589869056|b 15 april 2017 kl. 03.46 (CEST)
Jag skulle säga att de bestämda formerna så gott som alltid kan substantiveras, möjligen utom komparativformen. "Den snälles rygg", "den godes historia", "den svettiges blogg", "den armes lön", "den häftiges sinne", "den cooles strategi", "den personliges integritet", "den mångfaldiges mytologi", "den randiges värld" etc. d|8589869056|b 15 april 2017 kl. 03.53 (CEST)
Jag skulle gärna vilja ha ett exempel på ett adjektiv som vi har valt att redovisa maskulinumformen för som inte kan substantiveras på detta sätt. d|8589869056|b 15 april 2017 kl. 03.58 (CEST)
Jag tycker dock att böjningarna borde finnas hos adjektivmallen, även om böjningsformerna redovisas som substantiv. Vi skulle kunna införa en ny mall {{substantivering}} som används parallellt med {{böjning}} och {{avledning}}. d|8589869056|b 15 april 2017 kl. 04.01 (CEST)
Först, angående "Vilka ord hade du tänkt ska ha en sådan mall? Hur avgör man det?". För den föreslagna strukturen behövs inga specialregler, utan samma sak gäller här som gäller i många andra liknande fall. Vi har en grundform som får bli huvuduppslaget och vi har ett antal böjningsformer. Inklusionskriterierna "godkänner" böjningsformer som belägg för ordets existens och därför att grundformens uppslag ska finnas. Böjningsformernas uppslag skapas när det kan motiveras utifrån ett resonemang (ofta blir det konkret och enklare att ta till sig med exempel). Vi vill inte påstå att böjningsformer existerar, om de logiskt orimligen kan existera. Om det t.ex. inte är rimligt för ett verb att existera i passiv form, så ska passivformer heller inte anges. Därför anger vi heller inte maskulinumformen för adjektiv som inte kan beskriva personer (men finns belägg för sådana orimliga former kan man kanske skapa undantag, som i diskussionen om "gravide" och "trekantige"). Och det är sådana mönster som du själv iakttar rörande perfektparticipen och kopplingen till maskulinumformen som vi får ta hänsyn till när vi väljer vilka sidor som automatiskt kan skapas och vilka som vi borde undvika. Det kräver lite efterforskning och tankekraft att iaktta de mönstren och även upptäcka de speciella fall då mönstren inte gäller. Som du säger vore det bra om bara "ett" beslut behövde tas, men för att undvika att påstå något som inte är korrekt, så är det bättre att utvidga i etapper allteftersom vi kan vara relativt säkra på att det vi påstår är korrekt. I det här fallet adjektiv som kan beskriva egenskaper hos personer och som i substantiverad form syftar på personen med nämnda egenskaperna.
Om dina exempel med sjuk: Du tar exempel substantiv av sjuk, avledda från de attributiva formerna. Var det medvetet? Det hoppas jag. För "sjukast" som är predikativt och därför skulle ge formen "sjukasts" är jag ju högst tveksam till (annat än då s:et är en klitisk partikel, som vi diskuterat förut). Neutrumformen, ja, det är ju för att personer oftast är utrer. Men barn är neutrer. Men kan en person vara något, så kan väl ett barn också vara det. Kanske inte vanligt, och därför låter det konstigt, men inte fel. Så vi kan med gott samvete redovisa formen. På vissa uppslag har vi lagt till en not att neutrumformen brukar undvikas (t.ex. på rädd), eftersom vi ogärna talar om en rädd vuxen och "ett rätt barn".
Exempel på adjektiv som bryter mönstret: Så länge vi pratar om personer med substantivering som syftar på personen med nämnda egenskaper, så vore det osannolikt. Substantiveringen fungerar till och med på våra gränsfall trekantig och gravid. :) För övriga substantiveringar och betydelser är jag osäker och undrar precis som du vilka mönster som går att finna och vilka eventuella brott mot de mönstrena som kan finnas. Men att fokusera på personbetydelsen är ju ett första steg.
Vi har presens- och perfektparticipavledningar redovisade i verbtabellerna och adverbavledning redovisade i verbtabellerna. Jag är alltjämt kluven till att ha det så. Men analogt med det skulle vi även kunna ha med substantivavledning i adjektivtabellerna. Men bara till grundformen - inte samtliga böjningsformer. Exempelvis har vi i verbtabellen bara länkat till perfektparticipets grundform och redovisar böjningsformerna på ett eget huvuduppslag, jämför raka och rakad. Att substantiveringens grundform sammanfaller med ajdektivets grundform bör inte ändra något i princip som rör strukturen. ~ Dodde (diskussion) 16 april 2017 kl. 07.00 (CEST)
Det vore trevligt om denna mall även kunde användas på uppslag som någon och ingen. Pronomen är också nomen. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 16.35 (CEST)

autopatrol-gruppen[redigera]

Om ni brukar titta på Special:Senaste ändringarna så har ni säkert märkt att många redigeringar som skapar nya artiklar är märkta med ett rött utropstecken. Utropstecknet markerar att artikeln är skapad av en "ny" användare och inte har blivit "patrullerad" än. Jag brukar gå in på dessa och markera dem som patrullerade när jag ser att det inte rör sig om klotter (vilket nästan aldrig är fallet).

Poängen med funktionen är förstås att den varnar för potentiella oönskade ändringar i wikin. Problemet är dock att de flesta användare som inte är administratörer betraktas som "nya" användare av den här funktionen. Nya artiklar av mycket väletablerade användare (dock inte administratörer) flaggas alltså, vilket gör funktionen nästan meningslös.

Jag skulle vilja att det fanns en möjlighet för administratörer att berätta för mjukvaran att väletablerade användare inte skall flaggas. Denna funktion finns på flera andra wikier, men ännu inte på svenska Wiktionary. Rent tekniskt rör det sig om en användargrupp, autopatrol, som administratörer kan befordra användare till, så att deras nya artiklar automatiskt blir patrullerade (d.v.s. visas utan rött utropstecken). Om jag kunde göra så för våra etablerade användare, skulle bara ändringar av "verkligt" nya användare markeras.

Skalman har skapat en begäran om att införa den här funktionaliteten i svenska Wiktionary, men innan funktionen kan införas behövs ett konsensus i gemenskapen, därav det här inlägget.

Så välkomna att komma med kommentarer! --Andreas Rejbrand (diskussion) 31 mars 2017 kl. 21.43 (CEST)

Kanske en bättre formulering: är det någon som har något emot att funktionaliteten införs? --Andreas Rejbrand (diskussion) 1 april 2017 kl. 19.27 (CEST)
Nej, det ser inte ut att finnas några uppenbara nackdelar. d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 19.35 (CEST)
Kör på –dMoberg 2 april 2017 kl. 13.20 (CEST)
Håller med de två övre användarna. Jonteemil (diskussion) 3 april 2017 kl. 22.36 (CEST)
Funktionaliteten är nu införd! --Andreas Rejbrand (diskussion) 11 april 2017 kl. 21.09 (CEST)

Masskapande av svenska ortnamn[redigera]

Inklusionskriterierna för toponymer är ganska oklara, se Wiktionary:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Toponymer. Under de senaste dagarna har det skapats många uppslag för provinser, kantoner, förbundsländer och dylikt. I samband med detta tänkte jag fråga gemenskapen vilka toponymer som anses vara passande för vår ordbok. Posten AB har donerat en lista över postorter till Runeberg, se [5]. Vissa av dessa ord finns med här (t.ex. Kalix), vissa inte (t.ex. Jokkmokk). För att vara konsekvent anser jag att vore rimligt att skapa uppslag för samtliga ortnamn i denna lista. Det är inte svårt att göra det med bot. Jag tänkte att uppslagen skulle få se ut på följande sätt (sedan kan uppslagen utvecklas manuellt):

==Svenska==
===Substantiv===
{{sv-subst-t-namn}}
'''<ortnamn>'''
#{{tagg|kat=toponymer}} en [[ort]] i [[Sverige]]

Uppslag skapas bara om det inte redan finns ett uppslag med samma namn. Namnen versaliseras korrekt (t.ex. Dala-Floda) och genitivformen hanteras av mallen. d|8589869056|b 1 april 2017 kl. 20.32 (CEST)

Om det finns relevanskriterier för ortnamn i andra språk av Wiktionary, så vore det bra om vi hade likadana kriterier på alla språk av Wiktionary. Jag tycker att vi hellre bör skapa få artiklar om de större orternas namn på flera språk av Wiktionary än jättemånga artiklar för de minsta orternas namn, som sedan helt saknar interwiki-motsvarigheter. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 00.31 (CEST)
Jag noterar att Överkalix är taggad/kategoriserad som städer, medan Kalix inte är det. Hur stort är taggningsunderskottet? --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 00.38 (CEST)
Jag tycker du kan börja med Wikipedias lista över de största tätorterna, hellre än alla postorter, så kan vi se om några nackdelar framkommer. Ta första alla svenska orter med mer än 30.000 invånare, nästa vecka alla med mer än 10.000, eller något i den stilen. En direkt fördel är att vi genom Wikipedias listor får rätt Wikipedia-länk i varje artikel. --LA2 (diskussion) 2 april 2017 kl. 01.10 (CEST)
Att använda invånartal som relevantkriterium är absurt. Kolla gärna på listan över w:Världsstad#Alfa-världsstäder. De flesta av dessa är kända i alla länder över hela världen, men ändå finns det runt hundra relativt okända kinesiska städer som är större än många av dessa alfastäder. Det finns definitivt en korrelation mellan invånartalet och relevansen, men den är inte tillräcklig som ett relevantkriterium. En lista över postorter, centralorter eller dylikt borde ge en bättre bild av vilka orter som spelar en roll i samhället. d|8589869056|b 2 april 2017 kl. 12.31 (CEST)
Nej, det är inte absurt. Men man får ha ett tröskelvärde för svenska orter (t.ex. 5.000 invånare), ett annat för nordiska (50.000), ett tredje för europeiska (500.000) och ett fjärde för världen (5 miljoner). Just nu har vi en artikel om Abbekås med 729 invånare men inte om alla andra 917 orter med lika få invånare. I det läget är rimligt att prioritera de 164 svenska orter som har fler än 7290 invånare och kanske de 7 norska som har fler än 72900 invånare. --LA2 (diskussion) 3 april 2017 kl. 01.12 (CEST)
Att göra en sådan uppdelning löser vissa problem, men det är fortfarande ett orimligt relevanskriterium. Är San Francisco verkligen mindre relevant än Kunming, eller för den delen Houston? d|8589869056|b 3 april 2017 kl. 01.47 (CEST)
Men jag håller med om att det är en rimlig start. d|8589869056|b 3 april 2017 kl. 02.56 (CEST)

Jag föreslår att tagg-mallen anropas som {{kat|ort}} eller liknande. Så kan man sen ställa in om det ska visas text eller inte. –dMoberg 2 april 2017 kl. 13.23 (CEST)

Som med personnamnsuppslag så är ju ortnamnsuppslag egentligen mest intressanta genom den etymologi ska informationen som uppslaget kanske innehåller (oftast inte tyvärr). Det kan ocksä vara intressant om det finns översättningar till orten, som Stockholm och Göteborg hat men som väl saknas för mindre orter. För att ordboken inte ska svämma över av personnamnsuppslag och ortnamnsuppslag behöver vi ha nån gräns nånstans, även om den kan tyckas vara godtycklig. För namn favoriserar vi svenska namn framför utländska, och utgår från antal bärare eller antal som fått namnet ett år. Liknande gränsdragning som LA2 föreslår med favorisering av svenska ortnamn anser jag är en bra grund för inklusionskriterier. ~ Dodde (diskussion) 13 april 2017 kl. 23.46 (CEST)

Fel i assisterad översättning[redigera]

Det finns troligen något fel i assisterad översättning. När någon annan redigerar uppslaget (nästan) samtidigt så försvinner denna redigering. Se: vinkling, blad, avskalad, dela upp. --Meander (diskussion) 4 april 2017 kl. 04.43 (CEST)

Jag vet. Det har hänt mig flera gånger. --Andreas Rejbrand (diskussion) 4 april 2017 kl. 13.22 (CEST)

Prepositionsfraser[redigera]

Jag tycker alla borde få egna uppslag då de kan motsvaras av endast ett ord på andra språk -> de har en mening. På grund av är exempelvis endast "wegen" på tyska. Även det engelska adverbet "even" motsvaras av tre ord på svenska: till och med. Jonteemil (diskussion) 5 april 2017 kl. 14.15 (CEST)

Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections[redigera]

Please accept our apologies for cross-posting this message. This message is available for translation on Meta-Wiki.

Wikimedia-logo black.svg

On behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, I am pleased to announce that self-nominations are being accepted for the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees Elections.

The Board of Trustees (Board) is the decision-making body that is ultimately responsible for the long-term sustainability of the Wikimedia Foundation, so we value wide input into its selection. More information about this role can be found on Meta-Wiki. Please read the letter from the Board of Trustees calling for candidates.

The candidacy submission phase will last from April 7 (00:00 UTC) to April 20 (23:59 UTC).

We will also be accepting questions to ask the candidates from April 7 to April 20. You can submit your questions on Meta-Wiki.

Once the questions submission period has ended on April 20, the Elections Committee will then collate the questions for the candidates to respond to beginning on April 21.

The goal of this process is to fill the three community-selected seats on the Wikimedia Foundation Board of Trustees. The election results will be used by the Board itself to select its new members.

The full schedule for the Board elections is as follows. All dates are inclusive, that is, from the beginning of the first day (UTC) to the end of the last.

  • April 7 (00:00 UTC) – April 20 (23:59 UTC) – Board nominations
  • April 7 – April 20 – Board candidates questions submission period
  • April 21 – April 30 – Board candidates answer questions
  • May 1 – May 14 – Board voting period
  • May 15–19 – Board vote checking
  • May 20 – Board result announcement goal

In addition to the Board elections, we will also soon be holding elections for the following roles:

  • Funds Dissemination Committee (FDC)
    • There are five positions being filled. More information about this election will be available on Meta-Wiki.
  • Funds Dissemination Committee Ombudsperson (Ombuds)
    • One position is being filled. More information about this election will be available on Meta-Wiki.

Please note that this year the Board of Trustees elections will be held before the FDC and Ombuds elections. Candidates who are not elected to the Board are explicitly permitted and encouraged to submit themselves as candidates to the FDC or Ombuds positions after the results of the Board elections are announced.

More information on this year's elections can be found on Meta-Wiki. Any questions related to the election can be posted on the election talk page on Meta-Wiki, or sent to the election committee's mailing list, board-elections(at)wikimedia.org.

On behalf of the Election Committee,
Katie Chan, Chair, Wikimedia Foundation Elections Committee
Joe Sutherland, Community Advocate, Wikimedia Foundation

Posted by MediaWiki message delivery on behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, 7 april 2017 kl. 05.37 (CEST) • Hjälp till att översätta till ditt språkGet help

Read-only mode for 20 to 30 minutes on 19 April and 3 May[redigera]

MediaWiki message delivery (diskussion) 11 april 2017 kl. 19.34 (CEST)

Vilken ordklass har substantiveringar?[redigera]

Med substantivering syftar jag på adjektiv som används självständigt utan något substantiviskt huvudord, t.ex. prostituerad, oinloggad och älskad. Dessa ord används som substantiv men böjs som adjektiv. Jag avser alltså inte riktiga substantiv som inhägnad, nu, jag och göra. De senare är uppenbarligen substantiv, men de tidigare kan anses både vara adjektiv och substantiv. Det vore önskvärt att en gång för alla bestämma vilken ordklass dessa substantiveringar tillhör. Notera att de tre exemplen ovan har alla presenterats på olika sätt.

Som jag ser det finns det tre rimliga alternativ:

  1. Klassificera substantiveringar som adjektiv och skriv ut en substantiverad betydelse om det är speciellt vanligt att utelämna huvudordet. Det är så vi har gjort på uppslaget älskad, och det är även så Svensk ordbok har gjort.
  2. Klassificera substantiveringar som substantiv och skapa en speciell mall för dem. Det är så vi har gjort på uppslagen prostituerad och oinloggad. Så gör vissa ordböcker, men utan att redovisa böjningsformer.
  3. Inför en ny ordklass, säg "substantivering", för dessa ord som både används som adjektiv och substantiv.

Problemet med de två sistnämnda förslagen är att i princip alla adjektiv kan substantiveras. Dessa förslag skulle i praktiken innebära att antalet ordklassrubriker dupliceras utan att någon ny information tillförs. Det förstnämnda förslaget har fördelen att substantiverad användning kan noteras med en egen definition när den är speciellt vanlig utan att implicera att andra adjektiv inte kan substantiveras. Det skulle också gå hand i hand med att redovisa genitivformer i adjektivmallarna (se diskussionen ovan). Detta är min åsikt, men åtminstone @Dodde verkar tycka annorlunda. Oavsett vad vi väljer borde vi vara konsekventa och använda samma ordklass för alla substantiveringar. d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 17.09 (CEST)

Ytterligare galna substantiveringar: själv, måste. Ytterligare adjektivbaserade substantiveringar: unge böjs som substantiv granne Taylor 49 (diskussion) 12 april 2017 kl. 17.13 (CEST)
Men dessa böjs ju som substantiv. Då är det klart vilken ordklass det handlar om. d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 17.16 (CEST)
Ännu ett exempel: anställd. Perfektparticip kanske blir substantiv lika lätt som presensparticip? Men perfektparticip böjs inte som substantiv, vilket är problemet... d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 22.45 (CEST)
Ett till exempel är sökande.Jonteemil (diskussion) 12 april 2017 kl. 22.51 (CEST)
Ett exempel på vad? Presensparticip är riktiga substantiv med {{sv-subst-t-n}}. d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 22.53 (CEST)
Ska vi infoga samma mall som i prostituerad på alla perfektparticipuppslag? Det löser inte problemet för komparabla adjektiv, vilka absolut inte kan betraktas som substantiv, men det är bättre än ingenting. Då får man iaf något som länkar till anklagad på böjningsuppslaget anklagades (ett av många exempel). d|8589869056|b 12 april 2017 kl. 23.41 (CEST)

Alltså ett exempel på en substantivisering. En sökande = en sökande person och skiljer sig från andra "det att <verb>"-substantiv. Man kan inte säga: "Här finns det två spelande och tre sittande", då agerar <verb>nde adjektiv och inte substantiv.Jonteemil (diskussion) 13 april 2017 kl. 00.02 (CEST)

Det beror på vilken definition av substantivering man använder. Det finns många substantiv som är härledda ur andra ordklasser, t.ex. inhägnad. Jag syftar på ord som används som substantiv men böjs som adjektiv, t.ex. prostituerad och anklagad (egentligen alla adjektiv). Det du nämner är ett intressant fall. Dock böjs det som ett substantiv (sökande, sökanden, sökande, sökandena), så det är inte svårt att välja ordklass där. d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 00.14 (CEST)
Googlade lite snabbt: "Spelet startades om, nu med tre spelande, och trots att Boiris fingrar darrade på kontrollen spelade hon toppenbra..." Bättre fråga: Finns det något adjektiv som inte kan användas som substantiv? Om inte, är det meningsfullt att kalla prostituerad ett substantiv när alla adjektiv fungerar på det sättet? Den enda skillnaden är var man redovisar genitivformerna, och för komparabla adjektiv blir det löjligt att skapa massor med separata substantivuppslag. d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 00.19 (CEST)
Jämför gärna med hur andra ordböcker redovisar dessa ord: [6] [7] d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 00.28 (CEST)
Ja, vi får inte glömma att detta är en ordbok/ett lexikon för flera språk än svenska. Om vi bara analyserar svenska kan man kanske hitta förenklingar som att kalla adverbavledningar för adjektiv i adverbialform då stavningen bekvämt råkar sammanfalla med neutrumformen av adjektivet. En sådan förenkling har vi valt att inte göra på Wiktionary. Om ordet syntaktiskt fungerar som ett adverb bör det också få en adverbrubrik. Och översättningarna bör leda till adverb på andra språk. Och andra språks adverb bör översättas med adverb på svenska. Detta förhållningssätt är rimligt och har visat sig fungera bra. Specialregler för olika språk har sällan behövts.
På samma sätt bör vi göra med substantiveringar av adjektiv. Är det substantiv som skapas ska de också redovisas under substantivrubriken. Och översättas till substantiv på andra språk.
Att skapa massa substantiv för varje adjektivform är jag tveksam till. Min utgångspunkt är att de bör lyda under samma inklusionskriterier som andra ord, men det kan hända att det kan behöva diskuteras. Det finns ju massor av ord som inte behöver vara felaktiga för att inte uppfylla inklusionskriterierna. T ex fotbollsmålsmålarfärg. Snarare är det viktigt att ha med ord som man kan tänkas stöta på. Som alltså faktiskt används. Mönster i språket som att adjektiv kan substantiveras kanske bättre lärs ut i en grammatiklärobok. ~ Dodde (diskussion) 13 april 2017 kl. 23.34 (CEST)
Vi har specialregler för svenskan, t.ex. maskulinumformen. Många språk har en liknande form som bara gäller för personer, men ändå redovisas den överallt (t.ex. en:наречный). Men substantiveringar finns på nästan alla språk, så den här diskussionen handlar inte nödvändigtvis om svenska adjektiv. En av mina poänger i den ovanstående diskussionen är att behandla svenska adjektiv på samma sätt som i andra språk, d.v.s. presentera samma kasus som för substantiven eftersom det i grunden är samma slags ord (nomen). d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 00.32 (CEST)
Har du frågat varför man valt att redovisa den på andra ställen? Förmodligen inte för att den existerar mer i andra språk än i svenska men för att det kanske är lättare att inte behöva hantera olika sorters undantag, eller kanske rentav att man inte tänkt på det. Absolut inget vi bör ta efter utan vi ska naturligtvis utgå ifrån det som ger så korrekt information som möjligt. ~ Dodde (diskussion) 19 april 2017 kl. 10.01 (CEST)

Cognate & automatic interlanguage links[redigera]

Hello all,

(I'm sorry to write in English, feel free to translate in your own language below)

From April 24th, a new interlanguage link system will be deployed on all Wiktionaries. This extension, Cognate, automatically links the pages with the same title between the Wiktionaries. This means they no longer have to be added in the pages of the main namespace.

This new feature has been developed by Wikimedia Deutschland as the first step of the project Wikidata for Wiktionary, but does not rely on Wikidata.

To allow the feature to operate, all the former interlanguage links have to be removed from the wikitext. You can do this by using a bot, as it was done on Wikipedia in the past. If you leave them in they will overwrite the automatic links.

During the development we had a lot of discussions with Wiktionary editors to understand their needs, but it's possible that some automatic links don't work as you would expect. If you find some bugs or have suggestions for improvements, feel free to add a sub-task on Phabricator or add a message on this talk page.

Thanks, Lea Lacroix (WMDE) (talk)

Det här låter som en väldigt rimlig funktion. Någon som kan tänka sig att köra en bot den 24? --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 april 2017 kl. 11.23 (CEST)
Det verkar vara igång nu. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 13.45 (CEST)

Presensparticipens ordklasser[redigera]

Particip används för att beteckna ord som "deltar" i olika ordklasser. Följande upplägg verkar fungera för de flesta presensparticip:

Adjektiv[redigera]

Böjningar av spelande  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum spelande
Neutrum spelande
Bestämd
singular
Maskulinum spelande
Alla spelande
Plural spelande
Predikativt
Singular Utrum spelande
Neutrum spelande
Plural spelande
Kompareras inte.

spelande

  1. presensparticip av spela; som spelar


Adverb[redigera]

spelande (kompareras med mer och mest)

  1. avledning till adjektivet spelande; på ett spelande sätt


Substantiv[redigera]

spelande

Böjningar av spelande 1 Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ spelande spelandet
Genitiv spelandes spelandets




Böjningar av spelande 2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ spelande spelanden spelande spelandena
Genitiv spelandes spelandens spelandes spelandenas



  1. avledning till verbet spela; det att spela
  2. substantivering av adjektivet spelande; person som spelar




Ibland kan neutrum-betydelsen vara räknebar. Med tanke på att utrum-betydelsen ändå ger upphov till samma böjningsformer är det ingen större förlust att inte redovisa dessa former per automatik. Ibland finns dock inte person-betydelsen, vilken även är kopplad till maskulinum-formen i adjektivmallen. Om en person inte kan beskrivas av adjektivet, så kan inte heller utrum-betydelsen uppstå.

Mitt förslag är att vi kategoriserar våra verb/presensparticip i två kategorier, beroende på om de kan beskriva personer. Sen kan dessa uppslag skapas eller uppdateras med bot. Orsaken till att jag tar upp detta är att uppslaget deltagande kategoriserades som "substantivering". Då är det bättre att göra det konsekvent. Dessutom kanske vi inte vill ha samma "substantiveringskategori" för presensparticip och alla andra adjektiv som kan substantiveras (d.v.s. alla adjektiv?). d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 14.26 (CEST)

Detta kanske görs bäst i verbmallarna. Det är ju verbbetydelsen som avgör om participet kan appliceras på en person eller inte. d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 14.30 (CEST)
Vi kan behöva en ny mall för denna typ av substantiveringar. d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 14.36 (CEST)
Det verkar redan finnas ganska många robotskapade uppslag. Jag skulle kunna lägga in adverbbetydelserna som sällan finns. Det som behövs allra mest är citat tycker jag, men det måste göras manuellt. d|8589869056|b 13 april 2017 kl. 15.03 (CEST)

Stora och små bokstäver igen[redigera]

Tyvärr verkar det inte finnas någon accepterad standard för den inledande bokstavens versalisering. Jämför t.ex. w:Kleinflaska och w:Möbiusband. Personligen tycker jag att efterledet ska styra. Nordeuropa versaliseras eftersom Europa versaliseras. Kleinflaska versaliseras inte eftersom flaska inte versaliseras. Men det är långt ifrån alla som följer denna konvention, vilket artikeljämförelsen är till för att illustrera. Inte ens vi följer någon konvention, se t.ex. Klein bottle och Möbius band. Hur ska vi göra? Ska vi ha med båda varianterna? Vilken förtjänar att bli huvuduppslaget? d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 21.19 (CEST)

TT-språket tar upp frågan [8] och jag tolkar det som att de förespråkar Kleinflaska och Möbiusband med versal, eftersom Klein och Möbius är egennamn (som inte försvagats). Myndigheternas språkregler (pdf) som utges av Språkrådet skriver mer utförligt om när versal respektive gemen föredras. Man skriver om denna frågan "Sammansättningar där det första ledet är ett företagsnamn, produktnamn eller liknande som har kvar sin namnkaraktär skrivs med stor begynnelsebokstav: Stadshypoteksaktier, Systembolagsbutiker, Windowsbaserad, Volvobilar". Man hänvisar till "Svenska skrivregler" för ytterligare fördjupning, men jag har inte tillgång till den boken just nu. ~ Dodde (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.02 (CEST)
Svenska skrivregler är min personliga bibel. Tyvärr är jag på resande fot just nu, och har inte tillgång till boken. Men det Dodde skriver ovan låter väldigt bekant. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.05 (CEST)
Om jag kommer kommer ihåg rätt vad som kom fram i min diskussion med Andreas om detta så skulle denna regel inte tillämpas om det inledande egennamnet hade tappat sin funktion som egennamn. Jag tror det var rinkebysvenska var stubinen i just den diskussionen men vet inte säkert.Jonteemil (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.19 (CEST)
Ja, precis så är det. Det är nog det som avses med "som har kvar sin namnkaraktär". Så med tiden blir en del versaler till gemener. Det är lite som med TV-apparaterna som numera är tv-apparater. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.22 (CEST)
Rinkebysvenska med litet r men Kleinflaska med stort K? Kan någon förklara skillnaden? d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 23.25 (CEST)
Det handlar i grund och botten om hur människor använder språket. Det är många fler som använder ordet rinkebysvenska än Kleinflaska, varför transformationen tar längre tid. Det är min gissning. Det kan också hända att matematiker är mer intresserade av etymologin, och därför gärna bevarar egennamnets versalisering. Sedan vet jag inte ens hur pass sann premissen är (att Kleinflaska versaliseras på svenska). Jag tror inte ordet nämns i någon av mina svenskspråkiga matematikläroböcker. Hade jag varit hemma nu hade jag slagit upp P&B och Forsling för att undersöka hur de behandlar Taylor- och Maclaurin-polynom. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.29 (CEST)
En språkintresserad kvantfysiker sa till mig en gång att man kan använda bindestreck om man vill "bevara etymologin". Alltså Klein-flaska istället för kleinflaska (som annars rekommenderades). Men det var ju bara en åsikt. d|8589869056|b 14 april 2017 kl. 23.32 (CEST)
Det som brukar rekommenderas är det som bäst smälter in i svenska språket och i svenskspråkiga texter, vilket brukar vara små bokstäver och inga onödiga bindestreck. Så vi går antagligen mot kleinflaska, om vi inte redan är där. --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 april 2017 kl. 23.38 (CEST)
Jag tror det är långt kvar tills Klein förlorar sin namnkaraktär, förmodligen aldrig någonsin så länge svenska finns kvar som språk :). Google har t ex däremot kommit dit, så googlesökning hellre än Googlesökning. ~ Dodde (diskussion) 16 april 2017 kl. 05.49 (CEST)

Det vi borde göra är att skapa en sida om frågeställningen, t.ex. Wiktionary:Stor bokstav i sammansättningar med namn, där problemet kan belysas, så att vi kan länka till den sidan från alla aktuella artiklar. --LA2 (diskussion) 17 april 2017 kl. 23.53 (CEST)

Vi kan ju börja med att reda ut huruvida det ska vara Kleinflaska eller kleinflaska. Kan vi (eller Wikipedia för den delen) inte ens komma överens om det blir det svårt att skriva konkreta riktlinjer. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 00.36 (CEST)
Min tanke med det ovanstående var att vi troligen inte kommer att bli överens inom en nära framtid och därför bör vi dokumentera problemet i stället för att vänta på att det ska bli löst. --LA2 (diskussion) 19 april 2017 kl. 03.40 (CEST)
Varför drar du slutsatsen att vi inte kan komma överens? Det kanske är en användare på Wikipedia som skrivit texten och inte funderat en gång ens på frågan om versalisering eller ej (och förmodligen ingen annan Wikipedian heller). Jag är förvånad att denna frågeställningen dyker upp över huvud taget. Överallt står det klart och tydligt på ett sådant sätt att ord som Kleinflaska ska versaliseras. Jag har inte sett någonstans där motsatsen hävdas. Självklart finns det gränsfall och då får vi helt enkelt skapa ett variantuppslag för den variant som kanske är mindre vanlig eller som är den variant som inte starkast eller tydligast rekommenderas (se t.ex. internet och Internet där rekommendationerna ändrades från versal till gemen för bara några år sedan). Kleinflaska är dock ett sådant tydligt exempel på där förledet har namnkaraktär, jämförbart med ex.vis Higgspartikeln ([9]), som i Språkbankens korpusar med gemen initial lyser med sin från varo (sånär som på några bloggsidor och en enstaka Wikipedia-artikel). ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 09.42 (CEST)
Kleinflaska är bara ett av tusentals exempel. Ungefär hälften av alla förekomster av "Möbiusbandet" inleds med liten bokstav på Wikipedia. Alltså handlar det inte bara om en enstaka dissident. På Google Books är det fler förekomster av den versaliserade varianten, men så är det även för rinkebysvenska (sök svenska sidor, endast 9 av de 30 första träffarna inleds med liten bokstav). Vårt uppslag rinkebysvenska stämmer alltså inte överens med användningen på Google Books, men det är möjligt att det är vi som har "rätt". Oavsett vem som har rätt verkar det som att språkbrukarna inte alls är överens om versaliseringen. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 18.38 (CEST)
Svenska skrivregler, som antagligen är den bästa tänkbara referensen i sammanhanget, är tydlig med att grundregeln är följande: om för- eller efterledet i en sammansättning är ett namn som i självständig form versaliseras, så skrivs sammansättningen med inledande versal. Undantag är t.ex. språk- och nationalitetsord (bosnienserb). Dessutom, om sammansättningen springer ifrån sitt ursprung (d.v.s. om förledet förlorar sin tydliga namnkaraktär), så kan den skrivas med liten bokstav. I matematiska sammanhang behålls etymologin antagligen väldigt länge, som Dodde säger, och jag har dessutom tittat i mina svenskspråkiga matematikläroböcker, som alla pratar om Maclaurinpolynom och Taylorutveckling. Det är alltså en ganska enkel fråga när det gäller dylika fackspråkstermer: de skall versaliseras.
Att inte "ens" vi på Wiktionary följer någon konvention kan bero på att du själv nyligen introducerade det första brottet mot versaliseringskonventionen! :) --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2017 kl. 18.52 (CEST)
Det verkar vara klart vad som gäller för Kleinflaska och Möbiusband, men hur är det med rinkebysvenska? d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 19.00 (CEST)
rinkebysvenska skrivs med liten bokstav i SAOL 13. Anledningen är antingen att rinkeby förlorat sin namnkaraktär eller att det rör sig om ett språkord. Jag tror att större delen av förklaringen ligger i det senare. (Jfr bosnienserb.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2017 kl. 19.06 (CEST)
Vi skriver dock bosnienserb med stor bokstav (se Bosnien och bosnier)... d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 19.10 (CEST)
Ja, här finns tydligen inga starka rekommendationer. Svenska skrivregler skriver att sådana ord kan skrivas med liten bokstav, och ger just bosnienserb som exempel. Men boken säger alltså inte att man måste skriva med liten bokstav. SAOL 13 listar faktiskt ordet med inledande versal, utan variant eller kommentar. (Trots att SAOL 13 listar rinkebysvenska med liten bokstav, utan variant eller kommentar.) När det gäller språk- och nationalitetsord som är sammansättningar av versaliserade namn finns det alltså ingen tydlig regel. Personligen lutar jag nog åt att föredra liten bokstav, dock. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2017 kl. 19.32 (CEST)
Vi borde nog ändra bosnienserb till gemen då. TT-språket skriver "För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn. Exempel: finlandssvensk, kosovoalban, bosnienserb, bulgarienturk.)". ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 22.04 (CEST)
Ännu ett exempel på att vi inte är överens: Gävlebo och gävlebo d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 22.19 (CEST)
Nyligen raderade 46.194.55.13 innehållet på Gävlebo och la in innehåll på gävlebo istället. Ändringarna på Gävlebo återställdes, men gävlebo raderades aldrig. Att inte vara överens är inte samma sak som att kunskapsbrist råder eller att misstag begås. ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 22.34 (CEST)
Man behöver inte dra upp rinkebysvenska som exempel. Det räcker bra med amorbåge, falukorv, geigermätare, pariserhjul, röntgenbild och wienerbröd, som ingen har stavat med stor bokstav sedan Gustav Vasas tid. Jag vet inte att det är så självklart att Kleinflaska ska skrivas med stor bokstav. Liten bokstav duger åt geigermätaren och röntgenbilden. --LA2 (diskussion) 19 april 2017 kl. 05.10 (CEST)
Jag anser att rekommendationerna är tydliga. Det råder ingen tveksamhet om att man rekommenderar att ord som Kleinflaska ska stavas med versal initial. Själva "reglerna" som rekommendationerna bygger på kanske inte är självklara. Så kan man ju tycka om alla möjliga stavningsregler. De bara är som de är och av en eller flera anledning. Om det finns tydliga rekommendationer anser jag att Wiktionary ska informera om dessa, särskilt om vi inte kan motivera att en annan prioritering behöver göras med hänsyn till Wiktionary upplägg med mångspråkigt lexikon och svensk ordbok. Antingen kan informationen ges implicit genom att inte ha med någon annan variant eller i vissa fall explicit om stavningen t ex är omdiskuterad eller om alternativa stavningar är särskilt vanliga. ~ Dodde (diskussion) 19 april 2017 kl. 10.10 (CEST)

redigera i Mall:avgränsare[redigera]

Hur går man tillväga för att redigera i Mall:avgränsare? --Nyström (diskussion) 17 april 2017 kl. 13.30 (CEST)

Jag är inte helt säker på att jag förstår vad du menar. För att redigera mallen klickar du på fliken "Redigera", som alltid. Där ser du både det som bara inkluderas (<includeonly>), det som bara finns på mallsidan (<noinclude>) och det gemensamma (som är tomt). Det som bara finns på mallsidan är, precis som det står allra överst på sidan (!), inkluderat från sidan Wiktionary:Mallar/avgränsare. Tänk på att icke-triviala ändringar i mallen eller dess dokumentation bara bör göras efter att konsensus erhållits i en diskussion, t.ex. här i Bybrunnen. Tänk också på att ett fel i mallen kan orsaka ett fel i ofantligt många artiklar. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2017 kl. 13.45 (CEST)
Tack, nu ser jag att i Wiktionary:Mallar/avgränsare kan jag redigera. Den ändringen jag ville göra är bara en uppföljning av den ändring jag igår gjorde i Stilguiden. I Wiktionary:Mallar/avgränsare skulle jag vilja ändra texten "...ej är knutna till någon särskild definition..." till "...gäller ordklassavsnittets samtliga definitioner...". --Nyström (diskussion) 17 april 2017 kl. 13.58 (CEST)
Jag misstänkte det. Men jag är inte säker på att den ändringen (eller den i går) är helt okontroversiell. För jag tror inte det är så i samtliga artiklar som använder avgränsaren, att mallarna efter verkligen gäller för samtliga definitioner ovanför. Ibland tror jag de bara gäller för två eller tre eller så (av samtliga). --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2017 kl. 14.20 (CEST)
Men bör inte Stilguiden utformas utifrån hur vi vill att det borde vara? Och att artiklar efterhand anpassas till Stilguiden (och andra rekommendationer mm)? --Nyström (diskussion) 17 april 2017 kl. 14.43 (CEST)

Jo, det tycker jag i alla fall. Även om några artiklar inte uppvisar Stilguidens kriterier bör ju inte Stilguiden anpassa sig efter dem utan det bör vara vice versa.Jonteemil (diskussion) 17 april 2017 kl. 14.54 (CEST)

Jo, absolut! Men jag är inte säker på hur gemenskapen vill ha det med avgränsarna. Alla kanske inte tycker att den nya formuleringen i Stilguiden beskriver det mest önskvärda bruket! Det är så jag menar. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2017 kl. 15.10 (CEST)
Så hur tar man reda på hur gemenskapen vill ha det med avgränsarna? --Nyström (diskussion) 17 april 2017 kl. 15.23 (CEST)
Man frågar, t.ex. här i Bybrunnen. Kanske kommer folk att kommentera just den här tråden. --Andreas Rejbrand (diskussion) 17 april 2017 kl. 16.23 (CEST)
Kan du Andreas hjälpa mig att tolka hur gemenskapen vill ha det betr mitt förslag till avgränsare? Diskussionen i denna tråd och tråden nedan (#Avgränsare) verkar ha stannat av - ingen verkar ha någon invändning mot mitt senaste inlägg i Avgränsar-tråden. --Nyström (diskussion) 26 april 2017 kl. 18.37 (CEST)
Det ser tyvärr ut som om det inte finns tillräckligt stöd för att utföra den ändring som du föreslog. Det verkar vara fler användare emot än för ändringen, och då är det bäst att inte ändra. Att ingen har kommenterat ditt sista inlägg behöver inte (alls) betyda att alla håller med om inlägget. Jag återställer din redigering i Stilguiden så att den stämmer överens med avgränsaren. --Andreas Rejbrand (diskussion) 26 april 2017 kl. 21.41 (CEST)

Avgränsare[redigera]

Efter min redigering den 16 april 2017 på Wiktionary:Stilguide och diskussionen på tråden Wiktionary:Bybrunnen#redigera i Mall:avgränsare undrar jag vad ni anser om mitt förslag ang avgränsare. --Nyström (diskussion) 17 april 2017 kl. 16.42 (CEST)

Jag tycker att det är en mycket olycklig formulering. Att ställa kravet så högt att det som står under avgränsaren ska gälla samtliga definitioner ger en närmast ohållbar situation i alla de fall då ordklassavsnittet innehåller ett större antal definitioner. En viss sammansättning kanske är möjlig att skapa för 8 av 9 definitioner. Med den snävare formuleringen måste i konsekvensens namn sammansättningsmallen (med kanske 40 sammansättningar) tas bort under avgränsaren, och läggas till under var och en av de 8 definitionerna. Varje gång en ändring görs i en av mallarna under någon av definitionerna ovan, måste motsvarande ändring göras på 8 andra ställen. Nej, det är ohållbart. Så som formuleringen är, "ej är knutna till någon särskild definition" är i själva verket just så som vi vill att mallen ska användas. För två eller fler definitioner, så undviker vi onödig upprepning. Man kan naturligtvis ändra en formulering för att det är så "i 90% av fallen", men, det är viktigt att vi tänker på att vara noga med att de påståenden vi gör är korrekta. Kan vi inte göra korrekta påståenden är det bättre ta bort påståendena helt och hållet, och överlåta resten till användaren. Ofta är sådana mallar som används under avgränsaren av sådan art att läsaren själv relativt enkelt kan avgöra för vilka definitioner dessa gäller. Är det ett vanligt problem att vi inte kan ange exakt vilka definitioner som en mall under avgränsaren gäller? Jag har inte fått den uppfattningen, men är det så är det naturligtvis något som vi får diskutera, hur vi ska lösa det. ~ Dodde (diskussion) 17 april 2017 kl. 23.34 (CEST)
Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag faktiskt att list- och brödtextmallarna under avgränsaren skall gälla för alla definitioner över avgränsaren. I fall en mall gäller för fler än en definition (x antal) av x< definitioner anser jag att man får dela upp definitionerna så här:
ord 1
  1. definition 1
  2. definition 2
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: <ord som är besläktat till både definition 1 och 2>
ord 2
  1. definition 3
Jonteemil (diskussion) 18 april 2017 kl. 01.22 (CEST)
Jag instämmer med Dodde i att en friare definition är att föredra i praktiken. Däremot anser jag att det är problematiskt att använda sammansättningsmallen som ett exempel. Denna mall borde inte existera i sin nuvarande form. Mallen har en tendens att bli oöverskådlig när antalet sammansättningar växer. Uppslag som o- och schack är nästan oanvändbara för mobilanvändare. Ännu värre är den tickande bomben time, vilken lär "moderniseras" förr eller senare. Egentligen borde sammansättningar döljas precis som översättningar. De andra listmallarna brukar aldrig vara lika omfattande som dessa två. Vi har vid ett visst antal tillfällen diskuterat huruvida sammansättningsmallen kan automatiseras så att existerande sammansättningar listas automatiskt. I samband med detta arbete skulle även mallens utseende kunna revideras. Men detta skulle innebära att sammansättningarna inte kan kopplas till en viss betydelse. Det är värt att fundera på om förutsättningarna för {{avgränsare}} skulle ändras i det hypotetiska scenario då sammansättningar inte längre presenteras i en listmall. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 01.37 (CEST)
Efter att ha kikat in time, btw jävlar vad sammansättningar, så märkte jag dock att de har copy-pastats från en.wikt. De verkar stoppa alla s.k. related terms i topp-göm-mallar. De har ingen sammansättningsmall utan kör bara på related terms.Jonteemil (diskussion) 18 april 2017 kl. 01.45 (CEST)
En eller flera fetstilsrader har diskuterats tidigare och flera fetstilsrader för ett och samma ordklassavsnitt kommer med sin egen uppsättning problem, så förslaget att dela upp i flera definitionsgrupper köper jag inte. Det är viktigt att de lösningar som väljs är så allmängiltiga som möjligt så att de kan fungera för så många språk och sammanhang som möjligt och att strukturen inte sätter krokben så fort fullständig kunskap saknas.
Det är svårt att få allt perfekt i alla specialfall utan det är i princip alltid fråga om avvägningar. Jag tycker att det är bra om man kan gömma vissa delar. Själv har jag ställt in det så för egen del. Under inställningar, kryssa i "Dölj viss info invid definitionerna" och testa själva. Då blir en sammansättningsmall med 100-tals sammansättningar inte fullt så problematisk längre. Att gömma allt utom första raden kanske hade varit bättre. Hur som helst, det kan och bör absolut diskuteras mer. Tills vidare är ett alternativ att helt enkelt aktivera "Dölj viss info invid definitionerna" för samtliga användare (med möjlighet att avaktivera funktionen om man vill). ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 09.23 (CEST)
Det är främst uppgifterna i Doddes inlägg jag kommenterar här.

a) Jag förstår inte hur det kan vara ”onödigt” att informera om vilken mall-information som hör till vilken definition. Vår ambition borde vara att ge läsaren en god och tydlig information.

b) Hur många artiklar har vi som passar in på Doddes scenario (där 40 sammansättningar gäller för åtta av nio definitioner)?

c) Dodde skriver: ”Varje gång en ändring görs i en av mallarna under någon av definitionerna ovan, måste motsvarande ändring göras på 8 andra ställen. Nej, det är ohållbart.” – Jag menar att vi i stället borde ha en stor portion service-anda gentemot läsarna och hela tiden ha läsarnas bästa för ögonen, och inte se redigeringar som slitsamt arbete.

d) "”ej är knutna till någon särskild definition" är i själva verket just så som vi vill att mallen ska användas.” – Men vilken vägledning får läsaren av sådan information?

e) Dodde skriver: ”Man kan naturligtvis ändra en formulering för att det är så "i 90% av fallen", men, det är viktigt att vi tänker på att vara noga med att de påståenden vi gör är korrekta. Kan vi inte göra korrekta påståenden är det bättre ta bort påståendena helt och hållet, och överlåta resten till användaren.” – Jag förstår inte vad det är för ”påståenden” du åsyftar.

f) Med inställningen att - ”Ofta är sådana mallar som används under avgränsaren av sådan art att läsaren själv relativt enkelt kan avgöra för vilka definitioner dessa gäller.” - kan vi placera alla mallar under avgränsaren. Under en avgränsare kan ju i princip vilken mall som helst placeras.

g) Så vitt jag känner till har vi dessutom ingen läsanvisning om hur läsaren skall tolka avgränsaren.

h) ”Är det ett vanligt problem att vi inte kan ange exakt vilka definitioner som en mall under avgränsaren gäller? Jag har inte fått den uppfattningen, men är det så är det naturligtvis något som vi får diskutera, hur vi ska lösa det.” - Jag har stött på problemet med att vara osäker på vilka definitioner en viss information i en avgränsar-mall gäller (men tyvärr inte lagt dem på minnet). Och framförallt är jag orolig för att många av våra läsare upplever samma problem, i kanske än högre grad. Vi vänder ju oss bl a till människor som inte är vana läsare och som vill ta reda på saker och ting, inte nödvändigtvis bekräfta sådant de redan visste. --Nyström (diskussion) 18 april 2017 kl. 18.28 (CEST)

Angående punkt g: Avgränsarens title-text (som visas när muspekaren hålls stilla över avgränsaren) berättar hur den skall tolkas. För närvarande lyder texten "Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan." --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2017 kl. 18.38 (CEST)
Ett intressant uppslag som bör beaktas: kräma d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 18.47 (CEST)
I många fall är man nog inte 100 % säker på etymologin till varje ord. Då är det nog bättre att säga att raderna under strecket (t.ex. etymologi, besläktade ord) gäller för två eller flera definitioner, än att hävda att de gäller för samtliga och då riskera att faktiskt ljuga. --Andreas Rejbrand (diskussion) 18 april 2017 kl. 19.35 (CEST)
Ska försöka bemöta kommentarerna så gott jag kan. a) Att konstatera det uppenbara kan vara onödigt eftersom det tar fokus från det som är relevant. Som Andreas säger är det också så att skribenten helt enkelt inte vet. Om skribenten tvingas gissa riskerar det att bli så att felaktig information ges, vilket vore olyckligt. b) Det spelar ingen roll. Det var ett exempel jag gav för att göra resonemanget tydligt. Resonemanget gäller dock från två definitioner och uppåt (samma antal som är gränsen för användning av mallen över huvud taget), mer givetvis ju fler definitionerna är och ju längre och desto fler mallar som används. c) Wiktionarys deltagare är mycket begränsade till antalet och vår gemensamma tid är därför inte obegränsad. Därför behöver vi effektivisera där det är möjligt och försöka skala bort alla former av strukturer som kräver onödigt tidskrävande insatser till tveksam nytta. Service för all del, men den insatsen kan kanske läggas på att ge service på andra välbehövliga ställen. d) Andreas svarade på den frågan. Mallen skapades för många år sedan och med tanke på ökat mobilanvändande sedan dess kan sättet som den informationen ges på behöva ses över. e) Andreas svarade på den här frågan i svaret precis ovan med ett exempel för etymologiavsnitt. Det kan förstås också gälla sammansättningar. Oftast vet vi ju bara vilka sammansättningar som finns, men vi gör ju ingen djupdykning i etymologi och litteraturstudier för att ta reda på hur olika sammansättningar kom till. Oftast finns den informationen kanske inte att få reda på svart på vitt. Då är det bättre att bara erbjuda en allmän lista med sammansättningar än att riskera att faktiskt ge felaktig information, eller ljuga som Andreas uttrycker det. f) Ja, strukturen anger ingen sådan begränsning, alla mallar kan placeras där, men vissa mallar, såsom sammansättningsmallen, passar särskilt väl där. Etymologimallen passar normalt särskilt väl att ha under varje enskild definition. Men det finns en frihet att avgöra det från fall till fall, som på kräma som nämns här ovan, beroende på vilken kunskap som finns och hur uppslagen i övrigt ser ut. g) se svaret på d. och Andreas svar. ~ Dodde (diskussion) 18 april 2017 kl. 22.25 (CEST)
Ljuga, eller ge felaktig information, skall man aldrig göra på WT! Jag har själv redigerat i samma anda som mitt förslag, vilket ingalunda fått mej att ge avkall på sanningshalten.
En ordbok vinner popularitet, trovärdighet och respekt genom att hålla en hög kvalitet på sitt innehåll – inte genom att den tillkommit på ett snabbt sätt. Även med tanke på finansieringen av WT kan det underlätta om vi har ett gott anseende.
Man kan så klart inte påstå att mitt förslag innebär en ”onödigt” hög kvalitet – eftersom vi inte vet vilka förkunskaper våra läsare har.
Hur bra vore det inte att kunna ersätta den nuv läsanvisningen med ”Uppgifterna under strecket avser alla ovanstående definitioner”!
Läsaren skulle helt enkelt slippa gissa vilken mall-information som hör till vilken definition. --Nyström (diskussion) 20 april 2017 kl. 18.08 (CEST)

Verksamhetsrevision för Wikimedia Sverige inför årsmöte[redigera]

Jag är verksamhetsrevisor för Wikimedia Sverige och sammanställer nu min revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret.

Om någon vill ta upp något kan ni kontakta mig via min användarsida på se.wikimedia.org. / Kristo (diskussion) 18 april 2017 kl. 16.03 (CEST)

Adjektiv eller förled?[redigera]

Det finns många ålderdomliga adjektiv som numera företrädesvis används i sammansättningar (t.ex. nominal, real, national, general, special). I vissa fall är adjektivet utdött, i andra kan ordet fortfarande användas som ett självständigt adjektiv. Behövs affixuppslag som nominal- och special- om vi ändå definierar motsvarande adjektiv (i det första fallet är adjektivet inte ens utdött)? Hur bör utdöda böjningsformer hanteras (detta gäller även uppslag som ring)? Denna fråga gäller förstås också efterled, se t.ex. kramare. d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 17.42 (CEST)

Är inte nominal (och nominel) att betrakta som en gammalstavning av adjektivet nominell, och nominal- en sammansättningsform till detta adjektiv ungefär som gatu- är en sammansättningsform till substantivet gata? --LA2 (diskussion) 21 april 2017 kl. 02.39 (CEST)
tida/-tida är ännu ett exempel på ett gammalt ord som används i sammansättningar. Hur gör vi med dessa? Det är inte bra att duplicera sidor. d|8589869056|b 26 april 2017 kl. 00.53 (CEST)

Modul:affix och Mall:suffix[redigera]

Detta förslag går ut på att bättre strukturera avledningar. Mallen gör det möjligt att kategorisera ord som slutar på ett visst suffix och samtidigt länka till rätt uppslag utan att behöva hålla på med hakparenteser. Se lathet och nervositet som exempel på hur det ser ut (både uppslaget och koden). Detta är ett första steg till automatiska sammansättningslistor, något som har diskuterats tidigare. Är idén och/eller implementationen något gemenskapen stödjer? d|8589869056|b 18 april 2017 kl. 23.08 (CEST)

Fler exempel: otrevlig (prefix) och rudeness (annat språk). d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 01.36 (CEST)
Bra initiativ! Starkt för. På uppslaget o- kanske vi inte behöver alla sammansättningar då heller utan det kanske räcker med #:{{sammansättningar|[[:Kategori:Svenska/Ord som börjar på o-]]}}. Angående andra språk. Jag föredrar {{suffix|serious|ness|en}}. Parametern språk= blir så jobbig att sätta ut på varje uppslag tänker jag.Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 01.41 (CEST)
Fördelen med nuvarande upplägg är att man bara behöver ange affixet, t.ex. {{suffix|ness|språk=engelska}} för seriousness. En lösning är att skapa olika mallar för olika språk, t.ex. {{en-suffix|ness}}. En annan är att på något sätt få fram språkrubriken ur HTML-koden (vilket kanske inte är möjligt utan JavaScript). d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 01.45 (CEST)
Jag håller med om att syntaxen är problematisk. Jag hoppas att jag kommer på någon lösning. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 01.49 (CEST)
1. Nu förstår jag inte riktigt, vad menar du med att ta fram språkrubriken ur HTML-koden? 2. Att skapa hundratals mallar {{da-prefix}}, {{no-prefix}}... är något jag inte stödjer, det verkar vansinnigt. Jag föredrar språkkoden efter affixet. Kan man inte ha i mallen {{{1}}}=själva affixet {{{2}}}=språkkod?Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 01.50 (CEST)
Om du kollar på källkoden ser du att språkrubriken är en H2-rubrik. Det är ganska lätt att identifiera H2-rubriker medelst JavaScript (jag tror att det är så våra gröna länkar väljer rätt ordklass, vilket är en H3-rubrik). Det du föreslår går att implementera, men då måste man t.ex. skriva {{suffix|itet|länk=nervös}} för nervositet. Är det bättre att behöva skriva länk än språk? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 02.00 (CEST)
Jag behöver mer information innan jag tar slutlig ställning. Är detta en ren kategoriseringsmall vi pratar om? Isåfall, varför inte utöka tagg-mallen, som redan har stöd för olika språk med svenska som förval? Tveksam till något som påstår att ett ord per automatik är en avledning till ett annat ord och tveksam till nån sorts ersättning till mallen besläktade ord som inte tar med avledningar åt "båda håll" dvs att solig listas på sol och sol listas på solig. Om det är en ersättning för besläktade ord-mallen, varför isåfall inte använda just besläktade ord-mallen? Och diskutera eventuella ändringar i syntax och kanske på samma gång ta med syntaxutökningar för andra ordlistemallar. Jag saknar också information om hur förslaget ställer sig till ord med suffix i flera led: bräcka > bräcklig > bräckliga. ~ Dodde (diskussion) 19 april 2017 kl. 10.39 (CEST)
Verkar som ett missförstånd. Kolla på ett exempeluppslag. Denna mall ersätter fetstilsraden och har inget att göra med besläktade ord eller avledningar i grammatikmallar. Den kategoriserar och länkar till rätt språkrubrik automatiskt, vilket både sparar tid för den som redigerar och förbättrar upplevelsen för användaren. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 10.45 (CEST)
Just denna mall var inte tänkt att användas på böjningsuppslag, men det är inte omöjligt om man verkligen vill. bräckliga skulle få fetstilsraden {{suffix|a}} eftersom ordet är bildat av bräcklig + -a. Att bräcklig är bildat av bräcka + -lig (d.v.s. {{suffix|lig|länk=bräcka}}) är inte relevant för uppslaget "bräckliga". d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 10.58 (CEST)
Syntaxförslag
Uppslag Det ursprungliga Jonteemils Det explicita
lathet {{suffix|het}} {{suffix|het}} {{suffix|lat|het}}
otrevlig {{prefix|o}} {{prefix|o}} {{prefix|o|trevlig}}
bräcklig {{suffix|lig|bräcka}} {{suffix|lig|länk=bräcka}} {{suffix|bräcka|lig}}
rudeness {{suffix|ness|språk=engelska}} {{suffix|ness|en}} {{suffix|rude|ness|en}}
jollily {{suffix|ly|jolly|språk=engelska}} {{suffix|ly|en|länk=jolly}} {{suffix|jolly|ly|en}}
Angående interfix (-s-, -a-, -u- m.fl.) kan man göra så här då: {{interfix|fredag|s|mys}}, {{interfix|man|a|minne}}?Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 11.34 (CEST)
Snart! d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 11.41 (CEST)
@Jonteemil Vilket förslag föredrar du? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 11.45 (CEST)
@Nummer 8589869056: (svar till saken innan) Bra! Föreslår kategorinamnet Kategori:Ord som binds ihop med-s- då. (svar till det du skrev nyss) Mitt eget.Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 11.47 (CEST)
Det blir lite svårare att hantera interfix. För fredagsmys skulle det funka att skriva {{interfix|s}}, men inte för mannaminne. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 11.53 (CEST)
Jag föredrar den explicita varianten. Dels är ordningen på argumenten lätt att komma ihåg, dels blir det tydligt att mallen skriver ut hela ordet (och ersätter fetstilsraden). Dessutom är den bekvämare (och kortare!) på andra språk. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2017 kl. 11.57 (CEST)

Jaha! Gick det att välja den? Då vill jag också ha den.Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 11.59 (CEST)

...och dessutom det enda rimliga sättet att hantera interfix. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 11.59 (CEST)
Sedan behöver vi också cirkumfix för ord som förarga. Hur ska dessa kategoriseras? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 12.02 (CEST)

Kategori:Ord som har cirkumfixet för- - -a vet inget bättre.Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 12.11 (CEST)

Ännu ett exempel: acronym (sammansättning av ett prefix och ett suffix). Tror att vi behöver en generell mall där man anger ordets delar. T.ex. {{delar|acro-|-onym}}, {{delar|för-|arg|-a}}, {{delar|o-|trevlig}}, {{delar|bräcka|-lig}} o.s.v. Då skulle förarga få två kategorier: ord med prefixet för- samt ord med suffixet -a. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 12.13 (CEST)
Jag föreslår alltså att vi inte kategoriserar cirkumfix. Det skulle kanske bli för många kategorier... Dessutom går det inte att skapa uppslag för cirkumfix. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 12.18 (CEST)
Diskussionen går åt rätt håll, tycker jag. Jag antar att mallen också klarar enkla sammansättningar som {{delar|kaffe|drink}}, fast då inte infogar någon kategori (eftersom inget bindestreck finns så rör det sig ju inte om pre- eller postfix)? --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2017 kl. 13.53 (CEST)
Förresten, hur vet mallen att {{delar|acro-|-onym}} inte skrivs "acroonym"? (Och hur vet den att det är på engelska? Eller menade du "akronym"?) --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2017 kl. 13.56 (CEST)
Jag avsåg det engelska ordet "acronym", men jag använde inte någon språkparameter för att inte göra det onödigt komplicerat. Det kanske hade varit bättre att välja svenska "akronym" som exempel. Du behöver dock inte oroa dig för att fetstilsraden blir fel. Det mallen gör är att ta uppslagsnamnet ("mw.title.getCurrentTitle().text") och sedan dela upp det i delar. Det värsta som kan hända är att ordet delas upp fel, men även det borde inte kunna hända. Om man av någon anledning vill redovisa ett ords delar på ett annat uppslag måste man ange parametern uppslag, t.ex. {{suffix|bräcka|lig|uppslag=bräcklig}} om man placerar mallen någon annanstans. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 14.38 (CEST)
Det är tänkt att mallen ska kunna hantera följande fyra fall:
Vanliga sammansättningar betraktas som ett specialfall av interfix. Några exempel:
Finns det fler fall denna mall borde kunna hantera? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 14.48 (CEST)
Orddelar med ett streck framför kommer att kategoriseras som prefix, orddelar med ett streck bakom kommer att kategoriseras som suffix och orddelar med ett streck både framför och bakom kommer att kategoriseras som interfix. Cirkumfix kommer alltså att kategoriseras som prefix och suffix men inte cirkumfix. Vill vi ha det så? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 14.56 (CEST)
Det blir bra för mig.Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.07 (CEST)
För att möjliggöra automatiska sammansättningslistor funderar jag på att skapa dolda kategorier för för-, mellan- och efterled. För att detta ska fungera bra borde sammansättningar inte delas upp i mer än två delar. T.ex. borde lägenhetsinnehavare betraktas som en sammansättning av lägenhet + -s- + innehavare, även om både för- och efterledet också är sammansättningar. Detta innebär också att otydlighet bara skulle listas som sammansättning på uppslagen otydlig och -het. Däremot skulle ofärdighet även listas på uppslaget o-. Fler exempel: schackunderbarn skulle finnas på uppslaget schack och underbarn men inte barn; närschackspelare skulle finnas på uppslaget närschack och spelare men inte schack. Jag tycker att det blir bättre om bara direkta sammansättningar listas. Vi kommer ändå att få betydligt fler sammansättningar än idag om listningen sker automatiskt. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 15.24 (CEST)
Samtidigt kanske det vore en idé att se över ordklasserna affix, förled och efterled. Jag tycker att de borde ersättas av prefix, suffix och interfix. De flesta för- och efterled är egentligen giltiga ord (se diskussionen ovan om t.ex. national och kramare). d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 15.24 (CEST)
Jag är bara lite osäker på om cirkumfix inte borde få egna uppslag. Enwikt har ju uppslaget en:ge- -t. Men det är ganska svårt att länka dit. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 15.29 (CEST)
Jag tycker nog att det vore bättre att beskriva samspelet mellan för- och -a på respektive uppslag istället för att skapa för- -a. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 15.32 (CEST)
När det gäller sammansättningar är tanken att en mall ska lista de ord där uppslagsordet förekommer som för-, mellan- respektive efterled. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 15.38 (CEST)
Finns det någon sammansättning där det är lämpligt att länka till tre ord (exklusive affix)? Om inte så tror jag att vi täcker alla relevanta fall. Alltså behöver mallen fyra parametrar, varav en anger språket. 84.55.98.173 19 april 2017 kl. 16.12 (CEST)
Prefixet icke- har oftast kvar bindestrecket (icke-trivial, icke-religiös m.fl.), hur gör vi med dem? Finns det någon parameter som kan bevara bindestrecket? Kanske -= eller liknande?~~
Bindestrecket blir kvar. Mallen arbetar baklänges och kapar ett ord i taget. {{delar|icke-|religiös}} kommer att kapa "religiös" (parameter 2) från "icke-religiös" (uppslagsnamnet) och sedan länka resten (d.v.s "icke-") till "icke-" (parameter 1). Mallen är designad för att slippa extraparametrar. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 18.05 (CEST)
Kommer alla ord kategoriseras som "ord som börjar på icke-" då?Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 18.07 (CEST)
Ja, bindestrecket är tänkt att ge upphov till explicita kategorier. Är det ett problem? Förresten, det är bra att du tar upp specialfall (både här och i andra diskussioner)! Det är ofta lätt att missa något. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 18.09 (CEST)

Nej, ett problem är snarare motsatsen till det jag menade åstadkomma. Jag ville att det skulle kategoriseras men var inte säker på om det skulle göra det. Bra jobbat med modulen! När kan vi börja använda den? Det kommer nog bli en massa ändringar i RC då btw. Är det ett problem eller är det bara att köra på?Jonteemil (diskussion) 19 april 2017 kl. 18.15 (CEST)

Det går inte riktigt att börja innan {{delar}} existerar. :) Det finns en syntaxrelaterad fråga som återstår, och det är var språkparametern ska placeras. Situationen försvåras av att det kan men behöver inte finnas tre länkparametrar. Den första parametern skulle kunna vara en språkparameter, men då behöver man även ange "sv" på svenska uppslag. Kanske onödigt? Annars vet man inte om den tredje parametern "en" syftar på språket eller uppslaget en. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 18.21 (CEST)
Är det okej att behöva skriva {{delar|sv|icke-|religiös}} på svenska uppslag? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 18.23 (CEST)
Det finns tre andra frågor som jag gärna vill ha svar på: 1. Finns det sammansättningar där det är motiverat att länka till fler än två ord (exklusive affix)? Detta funkar inte om det även finns interfix i sammansättningen. Dessutom blir kategoriseringen konstig. 2. Är vår distinktion mellan ordklasserna prefix och förled korrekt? I denna mall kallas allt med bindestreck prefix medan allt utan bindestreck kallas förled. 3. Är det rätt att inte kategorisera cirkumfix? d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 18.29 (CEST)
Att behöva skriva {{delar|sv}} är väl egentligen inte värre än att behöva skriva {{sv-subst-n-er}}. 1. I de allra flesta fall finns det ett mest naturligt sätt att dela upp en sammansättning i precis två delar, även om någon del i sig är en sammansättning. I enstaka fall är båda möjligheterna lika rimliga, och någon gång har jag då valt att länka till tre delar. Men det går förstås att göra ett val även där. Jag kan inte just nu komma på något exempel där det verkligen är orimligt att dela upp i två delar. 2. Det är en knepig fråga, men jag tror att vi i princip är rätt ute, åtminstone enligt en skola som gör som vi! 3. Det känns okej för mig att skippa dem. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 april 2017 kl. 19.47 (CEST)
Något jag har försökt att hitta är om man kan fiska upp språket från VAR på ett uppslag som en mall har anropats. Jag har dock inte lyckats hitta detta. Jag tror det bästa för språkangivelse är att ange det med en namngiven parameter: språk=. Angående 1. Man kanske kan sätta en bot på att leta reda på alla fetstilsrader som länkar fler än 2 delar? Jag har för mig att jag stött på ett sånt ord, men kommer inte på det nu. –dMoberg 20 april 2017 kl. 18.43 (CEST)
Vi gör redan något liknande med våra gröna länkar, men det kräver som sagt JavaScript. d|8589869056|b 20 april 2017 kl. 19.01 (CEST)
De andra verkar inte vilja ha en språkparameter som tar lång tid att skriva ut. språk= var också mitt ursprungliga förslag, men slutligen landade det i en namnlös men obligatorisk parameter. d|8589869056|b 20 april 2017 kl. 19.04 (CEST)
Mallen är klar och allt verkar fungera! d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 05.29 (CEST)
Syntaxförslag
Uppslag Syntax Resultat
kaffedrink {{delar|sv|kaffe|drink}} kaffedrink
otrevlig {{delar|sv|o-|trevlig}} otrevlig
lathet {{delar|sv|lat|-het}} lathet
bräcklig {{delar|sv|bräcka|-lig}} bräcklig
fredagsmys {{delar|sv|fredag|-s-|mys}} fredagsmys
mannaminne {{delar|sv|man|-a-|minne}} mannaminne
förarga {{delar|sv|för-|arg|-a}} förarga
icke-religiös (icke- betraktas som prefix) {{delar|sv|icke-|religiös}} icke-religiös
icke-religiös (icke betraktas som förled) {{delar|sv|icke|religiös}} icke-religiös
rudeness {{delar|en|rude|-ness}} rudeness
jollily {{delar|en|jolly|-ly}} jollily
acronym {{delar|en|acro-|-onym}} acronym
pesticide {{delar|en|pest|-i-|-cide}} pesticide
gull-wing {{delar|en|gull|wing}} gull-wing
curly bracket {{delar|en|curly|bracket}} curly bracket
Min tanke är att kategorisera alla delar som förekommer i sammansättningar för att möjliggöra automatiska sammansättningslistor, men bara visa kategorierna för prefix och suffix. Övriga kategorier döljs. Det kan diskuteras om det är meningsfullt att dela upp i för- och efterled, men detta gör det möjligt att redovisa två separata sammansättningslistor på varje uppslag. Det känns ändå en viss funktionell skillnad om uppslagsordet agerar för- eller efterled. Om man ändå vill göra en gemensam lista är det bara att räkna upp alla uppslag som finns i dessa två kategorier (t.ex. medelst categorytree). Exempel nedan: d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 05.54 (CEST)
Skitbra! Äntligen någonting som är klart (till skillnad från sv-adj-projketet alltså). Kan man skapa en {{part}} för partikelverb också? {{part|av}} på uppslaget slå av borde ge Kategori:Verb med partikeln av eller något liknande. Hur löser man fraser också? Får det förbli utan mall?Jonteemil (diskussion) 21 april 2017 kl. 10.21 (CEST)
Svenska/Ä-omljud(32 sidor)


Toppen! (Men det vore bra om Bybrunnen inte hamnade i massa kategorier.) --Andreas Rejbrand (diskussion) 21 april 2017 kl. 11.54 (CEST)
Det är svårt att göra klart sv-adj när vi inte har bestämt oss hur vi vill presentera adjektivens genitivformer. Vi har inte heller kommit överens om huruvida det ska vara en generellare mall som även kan användas för pronomina som ingen, någon och annan (vilka också har genivitformer och böjs som adjektiv). d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 15.24 (CEST)
Är namnen på kategorierna bra? Prefix, interfix, suffix, förled och efterled borde vara kontroversiella, men jag behövde införa termen mellanled för ord som förarga. Det är egentligen ingen ny term, den används t.ex. här, men om den ska användas i tusentals (robotskapade) kategorier vore det bra att välja den bästa termen (och definiera den betydelsen på uppslaget för det ordet). Rent tekniskt tänkte jag att dessa kategorier skapas och underhålls av bottar (t.ex. förses vissa kategorier med det magiska ordet __HIDDENCAT__ så att de döljs). Kategoriernas främsta syfte är att möjliggöra användandet av "categorytree" som en ersättare till sammansättningslistor. Kategorierna är alltså bara ett medel och inget ändamål i sig. Därför tänkte jag att de flesta kategorier ska döljas, men det kanske inte är nödvändigt om ett ord bara kommer att ha två/tre kategorier?
Eftersom det kommer att skapas hundratusentals kategorier är det bra att namnen blir rätt från början. Underhållet av kategorierna är inget problem, de skapas en gång och sedan finns det inget mer att göra, men det skulle vara jobbigt att behöva flytta så många sidor, även för en bot. Just nu blir det t.ex. "Svenska/Ord med förledet kaffe". Vore det att föredra att skriva "substantiv" istället för "ord" om det var tekniskt möjligt? Är "med" ett bättre val än t.ex. "som har", "som slutar med/på" o.s.v.? Det blir åtminstone kortare. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 15.43 (CEST)
Jag ska lägga till en parameter som tar bort kategoriseringen så att testsidor som denna inte hamnar i kategorier som påverkar listor på diverse uppslag. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 15.45 (CEST)
Sammansättningar med bindestreck funkar, men länken till ordet innan bindestrecket kommer att innehålla själva bindestrecket. Testa gärna mallen på uppslag som gull-wing och säg till om den inte funkar någonstans! Öppna sammansättningar funkar också. Kom ihåg att denna mall används för att skapa sammansättningslistor, så det är orimligt att använda den för fraser. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 15.53 (CEST)

Föredrar ord som har... Annars skulle inte exempelvis kaffesugen funka. Är också för gömda kategorier men om jag har förstått det hela rätt: är det så att man kan skriva på exempelvis uppslaget kaffe {{sammansättningar|[[:Kategori:Ord med förledet kaffe]]}} och så kommer alla ord från kategorin upp? I så fall vore det jättebra. Angående namnet så vore nog "ord med förledet X" bäst eftersom om man döper den till "ord som inleds med/börjar på/börjar med X" så vet de allra flesta besökare inte alltid om det är ett prefix eller förled.Jonteemil (diskussion) 21 april 2017 kl. 15.58 (CEST)

Ja, det går att lista alla uppslag som tillhör en kategori (inklusive dess underkategorier om man så vill). Osäker om man kan få det att funka i vår nuvarande sammansättningsmall. Det är dock möjligt att anpassa categorytree med CSS, så det borde gå att erhålla något liknande. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 16.15 (CEST)
Är det alltid ett affix om det finns ett bindestreck i parametern som anges? Så funkar mallen just nu. Ska vi även använda denna mall för engelska "öppna sammansättningar"? Den funktionaliteten finns. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 16.29 (CEST)
Ang. eng: Ja fats bara med för- och efterled då alla fix måste vara en del av ordet. Angående bindestrecken så vågar jag säga ja.Jonteemil (diskussion) 21 april 2017 kl. 16.33 (CEST)
Exempel: {{delar|sv|icke-|religiös}} (länkar till icke-, kategoriseras som prefix) och {{delar|sv|icke|religiös}} (länkar till icke, kategoriseras som förled). Utseendet är dock identiskt på båda. d|8589869056|b 21 april 2017 kl. 16.34 (CEST)
Det vore bra om språket hanteras på liknande sätt som andra mallar, t.ex. {tagg}-mallen som har en språk=-parameter som ger svenska som default. Det vore lämpligt här också, tycker jag. Ordklasskategorimallarna använder {subst} för svenska, {subst|en} för engelska. OM språkkoden ska användas, finns något hinder för att bara behöva skriva ut den som första parameter OM det inte är svenska?
Fetstilsraden är väldigt grundläggande för strukturen och man känner igen strukturen med hjälp av den.
Om jag förstår det rätt så är detta inte en mall som ersätter hela fetstilsraden, utan endast det fetstilade uppslagsordet.
'''[[tugga|tug]][[gummi]]''' blir alltså {{delar|tugga|gummi}} med det ledande förslaget?
Jag skulle önska att fetstilsstrecken fick vara kvar av läsbarhetsskäl, för att göra innehållet tydligare att tyda, alltså:
'''{{delar|tugga|gummi}}''' ~ Dodde (diskussion) 22 april 2017 kl. 00.02 (CEST)
Det var det ursprungliga förslaget, men de flesta ville inte ha det så. Diskussionen finns här ovan. Tyvärr går det inte att skippa språkparametern för svenska utan att riskera krockar. Om den första av tre parametrar är "en", hur ska mallen veta om användaren syftar på det svenska ordet eller det engelska språket? Det går visserligen att göra sofistikerade gissningar, t.ex. kolla om parametern stämmer överens med uppslagsnamnets början, men är det värt besväret? Vi kan höra med andra vad de tycker om förslaget att explicit skriva ut apostroferna i fetstilsraden. Specialtecken brukar vara ett problem på mobiler. Vi eliminerar åtminstone behovet av hakparenteser, vilka är ännu svårare att komma åt. Återigen kanske inte det spelar någon roll om man ändå måste använda klammerparenteser. d|8589869056|b 22 april 2017 kl. 02.29 (CEST)
Detta blir dock en tredje variant som skiljer sig av de två varianter som används i andra mallar. språk-parameter används i tagg-mallen, men även i flera andra mallar. subst-mallen och andra ordklasskategoriseringsmallar är ett undantag. Jag hade helst sett att det minskade ner till en variant, men åtminstone inte öka till tre. Om vi använder språkkoden och inte språket, så borde ordklasskategoriseringsmallarna och orddelar-mallen fungera på samma sätt. Så. Ja, jag tycker att det är värt det. Även med mallarna med språkparameter har det så, att svenska är default-språket om språk-parametern inte används. Om gemenskapen tycker annorlunda så önskar jag att ordklasskategoriseringsmallarna åtminstone ändras så att språkkoden blir obligatorisk även för svenska, så att orddelar-mallen och ordklasskategoriseringsmallarna fungerar på samma sätt (och på sikt även andra mallar som på liknande sätt använder språkkoden som första parameter i syntaxen). Tagg-mallen skulle t ex med fördel kunna använda liknande syntax med språkkoden som första parameter istället för en språk-parameter. ~ Dodde (diskussion) 22 april 2017 kl. 12.21 (CEST)
Se även den relaterade diskussionen om språkkodsmallar (t.ex. {{sv}}) på Moduldiskussion:affix/data. Jag tycker inte att de borde finnas. Enwikt har redan raderat dem (se t.ex. en:Template:sv). d|8589869056|b 22 april 2017 kl. 12.27 (CEST)
Jag är inte riktigt med på varför den är relaterad. {{böjning}} är ytterligare en mall som använder språkkod istället för språkparameter. MED språkkod även för svenska ska nämnas. Oavsett vilket. Det vore bra om böjning-mallen, orddelar-mallen och ordklasskategoriseringsmallarna (och kanske även mallar som idag använder språkparametern) skulle kunna funka på samma sätt. ~ Dodde (diskussion) 22 april 2017 kl. 12.51 (CEST)
{{avledning}} är ett annat exempel. Modulfrågan är relaterad eftersom det vore praktiskt att samtidigt gå över till moduler om vi ändå ska göra en större ändring i mallarna. d|8589869056|b 22 april 2017 kl. 12.55 (CEST)
Ja, det är jag med på. ~ Dodde (diskussion) 22 april 2017 kl. 13.00 (CEST)
@Jonteemil och @Andreas Rejbrand, vad anser ni om Doddes syntaxförslag? Det vore bra om vi kunde komma överens så att vi kan börja använda mallen snart. Jag undrar också om vi inte borde klassificera uppslag som hög stil och genuin dialekt som sammansättningar. Det är ju inte ovanligt att säga "högstilen" i bestämd form. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 13.50 (CEST)
Jag är med på det. Du själv då?Jonteemil (diskussion) 24 april 2017 kl. 15.26 (CEST)
För mig är det sekundärt hur syntaxen ser ut, bara vi får automatiska sammansättningslistor. När vi är så få deltagare i det här projektet är det viktigt att vi inte slösar vår tid på saker som inte kräver manuellt arbete. Det finns en poäng med att explicit skriva ut apostrofer, men det kan ta lite längre tid. Om varken du eller Andreas har några starka åsikter om saken kan vi köra som Dodde vill.
Det andra förslaget med språkparametern handlar inte bara om preferenser utan även om tekniska begränsningar. Vad skulle hända om ett svenskt ord blev en språkkod i framtiden? Det är lätt att ett mindre genomtänkt förslag leder till instabilitet. Jag anser att vi har två val: antingen anges språkkoden med en explicit parameter, t.ex. språk=, och då kan svenska göras till ett förvalt argument, eller så anges språkkoden som argument till en ej namngiven parameter, t.ex. den första parametern. Det senare blir snabbare att skriva, men då försvinner möjligheten att ha ett förvalt argument. Bland dessa två alternativ spelar det ingen roll för mig. Det går att implementera det tredje alternativet, att skippa språkparametern för svenska och ändå ha en namnlös parameter, men då måste alla uppslag som har en språkkod som förled underhållas kontinuerligt. Eftersom det både kan finns två och tre orddelar så går det inte att avgöra om den första parametern är en språkkod eller en orddel om språkkoden inte är obligatorisk. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 17.02 (CEST)
En intressant observation: {{härledning}}, skapad av Dodde, använder den språkparameter som här har kritiserats för att vara "en tredje variant". Jag införde precis samma parameter kat för att undertrycka kategorisering. d|8589869056|b 24 april 2017 kl. 19.02 (CEST)
Jag har inga starka åsikter om de aktuella frågorna, men föredrar nog ändå en namngiven språk=-parameter. Apostroferna spelar ingen stor roll för mig, men jag ser minst två fördelar med att skria ut dem manuellt omkring mallanropet. --24 april 2017 kl. 20.59 (CEST)

Kan vi inte köra s= istället? Språk= blir så mycket enligt mig, men jag kanske bara är lat.Jonteemil (diskussion) 24 april 2017 kl. 21.21 (CEST)

Den idén tycker jag inte om, eftersom det blir lättare att göra fel då. Och då blir det ytterligare en ny syntax att lära sig. --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 april 2017 kl. 21.26 (CEST)
8589869056, angående {{härledning}}, ja, som jag även själv nämnde så gäller det också {{böjning}}. När jag skrev mitt inlägg om "den tredje varianten" tänkte jag inte på att denna variant redan fanns, i {{böjning}} och som du nämnde sedan {{härledning}} och kanske ytterligare mallar också. Anledningen till inlägget var att jag alltid vill att vi jobbar mot ett så enhetligt system som möjligt. Att två varianter i regel är bättre än tre, och en är bättre än två, om det inte finns bra skäl. Som du förklarar så verkar det inte vara utan komplikationer att ha en valbar första parameter som språkkod när fler numrerade parametrar följer. Det kanske är ordklasskategoriseringsmallarna vi ska ändra på för att minska ner varianterna till två. Och vad skulle konsekvensen bli om vi ersatte språk=-parametern i alla mallar som använder den till 1=-parameter för motsvarande språkkod, för att minska ner varianterna till en? Kan vi hjälpas åt och överväga det? Om språk=-parametern ska vara kvar, tycker jag inte att den ska ändras till s=, det blir för kryptiskt. Jag är glad att apostroferna kan vara kvar. ~ Dodde (diskussion) 25 april 2017 kl. 04.27 (CEST)
Som sagt spelar det ingen roll för mig vilken variant det blir, bara det inte leder till instabilitet i koden. Som du ser har jag tagit bort fetstilen från modulen. Men jag vill fortfarande ha svar på följande fråga: Är hög stil att betrakta som en (öppen) sammansättning? Är det meningsfullt att kalla "hög" ett förled? d|8589869056|b 25 april 2017 kl. 11.25 (CEST)
Ja, jag tycker att det vore rimligt att ha en och samma standard. Alternativen är att ha språkkoden som första onumrerade parameter eller språk. Jag lutar svagt åt det tidigare, men jag anser inte att det senare vore fel. Däremot tycker jag att parameterordningen är helt fel i {{avledning}}. Den borde vara samma som i {{böjning}}: först språkkod (detta garanterar att länkarna går till rätt avsnitt, vilket blir viktigare i en framtid då vi förhoppningsvis kommer att ha fler ord på andra språk), sedan ordklass/particip (idag frivilligt), sist grundform. Fler obligatoriska parametrar är inget problem för en bot. (Denna mall är väl inte tänkt att användas manuellt? Gröna länkar kan enkelt anpassas.) En avledning utan någon beskrivning blir ju lite meningslös. Fler avledningskategorier borde införas, t.ex. verbalsubstantiv (substantiv av verb, t.ex. skjutning och beundrare, det är de två typerna som finns i svenskan) och substantiveringar (substantiv av adjektiv, det här har vi diskuterat förr...). {{härledning}} är okej, men dokumentation lämnar en del att önska. Ordklasskategoriseringsmallarna skapas i princip automatiskt, så där borde det inte heller bli ett problem. Kryptiska parametrar (som s=) är olämpliga om de är tänkta att användas av många. Det skulle fungera internt i en modul, men inte utåt. d|8589869056|b 25 april 2017 kl. 12.40 (CEST)
Ja syntaxen i {{avledning}} som du nämner blir ju en fjärde variant inser jag nu och ja, den borde anpassas till hanteringen av språkkoden i {{böjning}}. Ja, den bör hanteras av bot, precis som {{böjning}} (eller genom skapande genom klick på gröna länkar). Har inga invändningar mot något annat som du skriver. ~ Dodde (diskussion) 26 april 2017 kl. 04.46 (CEST)
Angående hög stil, nej, jag tror inte att man kan kalla det för en sammansättning, inte ens en öppen sådan. Jag vet inte om de ens existerar i svenskan, medan de är mycket vanliga i engelskan. ~ Dodde (diskussion) 26 april 2017 kl. 04.53 (CEST)
Egentligen spelar frågan ingen roll för själva modulen, men det kan vara bra att börja tänka på riktlinjer. Samma sak med Wiktionary:Bybrunnen#Adjektiv eller förled?. Jag har dock märkt att vissa texter använder "högstilen" som bestämd form för "hög stil", så det kanske inte är lika trivialt som det ser ut. d|8589869056|b 26 april 2017 kl. 15.34 (CEST)

Ukrainska genus[redigera]

Här ovan (i juni 2015) begärde jag — och beviljades — att kunna välja genus för tillagda ryska översättningar. Nu vill jag ha detsamma för ukrainska (uk) och vitryska (be) översättningar. Det är samma val för alla tre språken: m/f/n/pl. --LA2 (diskussion) 19 april 2017 kl. 04.53 (CEST)

Se även MediaWiki-diskussion:Gadget-translation_editor.js. d|8589869056|b 19 april 2017 kl. 10.52 (CEST)
Gjort. ~ Dodde (diskussion) 22 april 2017 kl. 00.20 (CEST)

Översättningsrubriken[redigera]

Jag har lagt märke till att länken Lägg till översättningar... kommer fram när översättningsrubriken inte lyder ====Översättningar====. Kan någon bot göra så att alla ====Översättning==== i singular byts ut så att inte "Lägg till översättningar"-mallen kommer fram? Jag hittade uppslag som använder fel översättningsrubrik här.Jonteemil (diskussion) 22 april 2017 kl. 16.53 (CEST)

Arkivering[redigera]

Arkivering efterfrågas. Har mobiltelefon och det blir svårt att göra det på den.Jonteemil (diskussion) 22 april 2017 kl. 22.33 (CEST)

Gjort. ~ Dodde (diskussion) 23 april 2017 kl. 02.00 (CEST)

Ålderdomliga böjningsformer[redigera]

Vi har ju {{böjning}} som inte går att modifiera på själva sidan. Vi har ju även mallen {{gammalstavning}} som också är rätt svår att modifiera, även om den går att ändra mer än {{böjning}}. Jag föreslår att, för ålderdomliga böjningsformer, en mall skapas som heter {{gammalböjning}}. Denna mall bör generera någon text som säger när den togs bort alt. byttes ut och med vilket ord den byttes. Föreslår texten: ålderdomlig böjningsform av apotekare, genom X:e upplagan av SAOB ersatt av apotekarna.Jonteemil (diskussion) 25 april 2017 kl. 17.26 (CEST)

Något sådant skulle inte fungera i allmänhet. "hafva" är en stavningsvariant som har exakt samma betydelse som "hava", men vissa böjningsformer måste ersättas av flera ord, beroende på situation. Det är bättre att hänvisa till grammatiktabellen på huvuduppslaget. Det vore en bra idé att använda en annan mall än {{böjning}} för ålderdomliga böjningar, men utan att ange vad som kan används istället. Jag är också osäker på om det är en bra idé att skriva ut när en viss typ av böjning slutade att användas på varenda böjningsuppslag. Sådan information bör centraliseras, antingen i grammatikmallen eller något appendix. d|8589869056|b 25 april 2017 kl. 17.44 (CEST)
Många böjningar sammanfaller. Vad ska då anges? Det känns som att man skapar onödiga problem. d|8589869056|b 25 april 2017 kl. 17.47 (CEST)
Jag är helt på 8589869056:s linje här. Böjningsuppslag ska inte innehålla sådan information och det blir problem när böjningsformers stavningar sammanfaller. Intressant med förslaget om en {{gammalböjning}}-mall (dock kanske en parameter typ åld= e.d. skulle fungera lika bra), en sådan kanske kan göra problemet med osäkerheten med ålderdomliga formers existens (och risken att insinuera felaktigheter) aningen mindre. ~ Dodde (diskussion) 26 april 2017 kl. 05.03 (CEST)
Känns som om Kategori:Ålderdomligt bombas om alla ålderdomliga böjningsformer placeras där. Då föreslår jag en underkategori där ålderdomliga böjningsformer placeras.Jonteemil (diskussion) 26 april 2017 kl. 10.07 (CEST)