Wiktionary:Stilguide

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Wiktionary:Sidor som bör raderas och Wiktionary:Mallar.

Se även undersidorna Vilka ord skall tas med, Rimord, Språknamn, Grammatik, Fetstilsraden, Semantiska relationer, Uttal, Japanska (garanterat fullständig lista).


Detta är stilguiden, den plats på Wiktionary där vi samlat all information som rör sidornas struktur och innehåll. Information om vilka uppslag som över huvud taget skall tas med finns på undersidan Vilka ord skall tas med.

Detta dokument är tänkt som ett referensmaterial och ingen förväntar sig att någon ska läsa allt som står här. Titta gärna på navigeringsuppslagen och läs sammanfattningen nedan för att få en viss överblick.


Navigering[redigera]

Se även sammanfattningen nedan.

Här nedan finner du två exempeluppslag. Den första av dem är ett exempel på vad det allra enklaste uppslaget ska innehålla. Det andra av dem de avsnitt som beskrivs i det här dokumentet. Klicka på den rad som innehåller den information som du vill veta mer om.

==Svenska==  (språkrubriken)
===Substantiv===  (ordklassrubriken)
{{subst}}/{{adj|en}} (ordklasskategorisering)
'''uppslagsordet'''  (fetstilsraden)
#definition av uppslagsordet  (definitionen)
Mer omfattande exempeluppslag
{{wikipedia}}, {{saknad betydelse}}, {{se även}}, {{inget uppslag}} m.fl. (allmänna mallar på sidor med uppslag)
{{diskussion}}, {{fakta}}, {{raderas}}, {{saknas}}, {{verifiering}}, {{?}} m.fl. (kvalitetsmallar)
[[Fil:beskrivande bild av uppslagsord.jpg]]  (bilder)

==Svenska/Engelska/Tyska/Japanska==  (språkrubriken)
===Substantiv/Adjektiv/Verb===  (ordklassrubriken)
{{sv-subst-n-er}}/{{en-verb}}/{{fr-adj}} (grammatikmallar och böjningstabeller)
{{subst}}/{{adj|en}} (ordklasskategorisering)
'''uppslagsordet''' ''genusförkortning'' ''(annan information)''  (fetstilsraden)
*{{uttal|enkel='upsla:gs'o:rdet}}  (uttalsraden)
#{{tagg|fysik}} definition av uppslagsordet  (definitionen)
#{{tagg|vardagligt|skånska|kat=musikinstrument}} definition 2  (taggar)
#:''Ett exempel där '''uppslagsordet''' används.''  (exempelmening)
#::''En svensk översättning av ovanstående exempelmening, om inte redan på svenska.''(översättning av exempelmening)
#:{{konstr|<ordet>, <ordet> någon eller något, [[<ordet> isär]] något}} (list- och brödtextmallar)
#:{{synonymer/varianter/sammansättningar m.m.|[[länk1]], [[länk2]], ..}} (list- och brödtextmallar)
#:{{etymologi/grammatik/användning/stavning|<Text> ..}} (list- ochbrödtextmallar)
#{{böjning|sv|subst|grundform}} böjningsform  (böjningsformer)
:{{avgränsare}} (placering av list- och brödtextmallar)

====Översättningar====  (rubriken "Översättningar")
 {{ö-topp}}, {{ö}}, {{?}} (Mallarna ö-topp, ö-mitt, ö-botten, översättningsmallen samt översättningskontrollsmallen")

==Källor==  (om källhänvisning)
<references />
För vissa typer av uppslag (participuppslag, vissa adverbuppslag m.fl.) finns vissa modifieringar gjorda i sidans strukturella upplägg; läs mer under avsnittet Speciella strukturprinciper. Läs även om omdirigeringar.

Sammanfattning[redigera]

  • På varje sida samlas all information om ett visst "ord". I första hand läggs ord in manuellt endast då det befinner sig i sin grundform, dvs "bil", "springa", "gul" – inte "bilar", "sprang" eller "gulaste" då dessa kan läggas in automatiskt.
  • Informationen grupperas under en uppsättning rubriker som var och en har en standardiserad nivå. De absolut viktigaste rubrikerna är språket (t.ex. ==Svenska==) och ordklassen (t.ex. ===Adjektiv===). Under ordklass-rubriken placeras en ordklass- eller grammatikmall och sedan uppslagsordet igen i fetstil (t.ex. '''gul''') varefter ordets olika definitioner (beskrivningar, förklaringar) räknas upp i en numrerad lista (använd tecknet # för att få fram numreringen). Slutligen kan exempelmeningar och olika mallar användas för att förse definitionerna med ytterligare information som listor med synonymer eller information om etymologi. Dessa mallar kan antingen placeras inunder varje enskild definition för att markera att listorna eller texten tillhör just den definitionen, eller under en {{avgränsare}} då listan eller texten inte är avsedd att gälla endast en viss definition.
  • Dessa list- och brödtextmallar presenterades förut under egna så kallade H4-rubriker (====Synonymer====, ====Etymologi==== etc.) och denna struktur påträffas fortfarande på ett ganska stort antal sidor, men denna nivå (med fyra likhetstecken) är på väg att fasas ut, sånär som på en rubrik, ====Översättningar====. Översättningar anges bara för svenska uppslagsord.
  • Kategorisering sker efter "ämne", "grupptillhörighet", "stilnivå" och "ordklass" – var och en uppdelad efter språk. Det finns även en kategori som vi kallar Kategori:Alla uppslag som innehåller samtliga uppslag sorterade efter språk - tecken undantagna. Ämnes-, grupptillhörighets- och stilnivåkategorier läggs till med hjälp av mallen {{tagg|<ämne>/<stilnivå>}} som placeras framför aktuell definition. Ordklasskategorin anges med hjälp av ordklassmallar eller med hjälp av grammatikmallar, precis nedanför ordklassrubriken (t.ex. {{subst}} eller {{adj|en}}).
  • Interwikilänkar (=länkar till andra språkupplagor av Wiktionary) behöver inte läggas till för hand – det finns automatiska verktyg som tar hand om dem.
  • Ett antal mallar används regelbundet. En stor grupp av dessa är till för att ge grammatisk information om ordet, särskilt rörande böjningsformer.
  • Wiktionarys upplägg bygger på distinktion mellan olika betydelser av samma ord. Översättningen av ett ord till andra språk kan vara olika beroende på vilken av ordets olika betydelser det är som avses. Likaså skapas besläktade ord-, synonym-, antonym-, sammansättnings-, variant- och böjnings-grammatikmallar o.s.v. med utgångspunkt från ordets olika betydelser. Det är därför önskvärt, men inget krav, att den betydelse som du avser att lägga till får en väl genomtänkt, formulerad och avgränsad definition. Eftersom sidans uppbyggnad mycket lätt blir ohanterlig om inte betydelsen anges så är det emellertid ett krav att uppslagsordet förses med åtminstone en enkel betydelsebeskrivning så att det tydligt framgår vilken av ordets betydelser det är som avses.
  • Normalt brukar rubrikordningen på sidorna följa den som beskrivs i stilguiden, men det är inte så viktigt. Eventuellt kan automatiska verktyg användas för att korrigera detta i framtiden.
Upp till navigering

Språkrubriken[redigera]

==Svenska==

Varje sida med uppslag representerar ett eller flera ord på ett eller flera språk som har samma stavning. För att kunna skilja de olika orden åt används en speciell rubrikstruktur. Den första rubriknivån anger vilket språk ordet tillhör enligt ==Språk==. För riktlinjer angående namnen på olika språk, se Wiktionary:Stilguide/Språknamn. Om ordet finns på svenska bör denna sektion läggas överst på sidan. Om ordet är fullständigt internationellt (används i praktiskt taget samtliga språk med exakt samma stavning) så får det rubriken "Tvärspråkligt", och placeras direkt överst på sidan (före eventuell svenska-rubrik). I övrigt sorteras rubrikerna i bokstavsordning.

Exempel på uppslag med flera språkrubriker: man, sol, baby

Upp till navigering

Ordklassrubriken[redigera]

===Substantiv===

Ordklassrubriken utgör den andra rubriknivån och är en underrubrik till språkrubriken. Denna anges precis nedanför språkrubriken. Ordklassrubriken består oftast av namnet på en ordklass, men kan också vara ett annat namn som beskriver uppslagsordet. De rubriker som används i ordklassrubriken är:

===Substantiv===
===Adjektiv===
===Verb===
===Adverb===
===Räkneord===
===Preposition===
===Konjunktion===

===Interjektion===
===Pronomen===
===Artikel===
===Verbpartikel===
===Partikel===
===Talesätt===
===Ordspråk===
===Förkortning===

===Affix===
===Förled===
===Efterled===
===Fras===
===Tecken===
===Kod===
===Cirkumposition===
===Postposition===
===Räknemarkör===
===Infinitivmärke===
===Transkription===

Uppslag som redovisar tecken och förkortningar skiljer sig strukturmässigt något åt från de andra rubrikerna, se avsnittet om speciella strukturprinciper. Några andra än dessa rubriker bör inte användas. Ingår uppslagsordet i en undergrupp till någon av rubrikerna kan detta om det känns relevant anges på fetstilsraden.

Vissa rubriker kan behöva förklaras lite närmare:

  • Talesätt: Något skulle behöva skrivas Exempel på uppslag som använder talesättsrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Ordspråk: Något skulle behöva skrivas Exempel på uppslag som använder ordspråksrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Affix: Hit hör prefix, suffix, interfix, cirkumfix, infix, suprafix och transfix, inklusive tillhörande bindestreck. Exempel på uppslag som använder affixrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Förled: Något skulle behöva skrivas Exempel på uppslag som använder förledsrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Efterled: Något skulle behöva skrivas Exempel på uppslag som använder eterledsrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Fras: För fraser som inte fungerar som ett ord och som inte är idiom, ordspråk eller talesätt. Exempel på uppslag som använder frasrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Tecken: Språkliga tecken som inte betecknar ord, såväl alfabetiska som numeriska tecken. Även kemiska grundämnestecken och exempelvis matematiska och fysikaliska tecken/symboler, samt kinesiska tecken i olika språk). Se även avsnittet om speciella strukturprinciper. Exempel på uppslag som använder teckenrubriken: Exempeluppslag behövs
  • Kod: Koder såsom valutakoder, landskoder, språkkoder med mera.
Upp till navigering

Ordklasskategorisering[redigera]

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
{{subst}} / {{subst|en}}

Alla uppslag placeras i kategorier baserat på språk och ordklass (eller motsvarande i samma rubriknivå). Detta görs precis under ordklassrubriken, antingen med hjälp av grammatikmallar eller om grammatikmallar saknas med rena ordklassmallar. Dessa mallars namn motsvarar den rubrik som angivits precis ovanför. De mallar som finns att använda är

  • substantiv: {{subst}}
  • adjektiv: {{adj}}
  • verb: {{verb}}
  • adverb: {{adv}}
  • räkneord: {{räkn}}
  • adpositioner:
    • cirkumpositioner: {{cirkump}}
    • postpositioner: {{postp}} (bl.a. i japanska)
    • prepositioner: {{prep}}
  • konjunktioner: {{konj}}
  • interjektioner: {{interj}}

Syntaxen är enkel. Välj mallen som motsvarar den aktuella ordklassrubriken och ange sedan den språkkod som motsvarar den aktuella språkrubriken. En lista över koder för olika språk hittar du på undersidan Språknamn. Om uppslaget är svenskt kan du hoppa över att ange språkkoden eftersom språket svenska är förvalt som standardvärde. Om du är osäker på språkkoden kan du ange språkkoden xx och om språkrubriken är Tvärspråkligt anger du -- som språkkod.

Även om uppslagsorden är flerordiga och dessa ord syntaktiskt fungerar som ett ord i en viss ordklass, används denna ordklass i rubrik och ordklassmall. Detta gäller även så kallade idiom. Att uttryck är idiomatiska anges istället för i rubrik och med ordklassmall numera med hjälp av {{tagg|idiomatiskt}} på definitionsraden.

Upp till navigering

Grammatikmallar och böjningstabeller[redigera]

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
{{sv-subst-n-ar}}

Grammatikmallar kan användas istället för rena ordklassmallar (se avsnittet ovan). Utöver det som ordklassmallen gör, presenterar grammatikmallarna även en tabell med bland annat ordets böjningsformer. Grammatikmallar används normalt sett inte för flerordsuppslag (undantagsvis kan detta göras för att tydliggöra hur de ingående orden böjs, men böjningsformsuppslag ska under inga omständigheter skapas för dessa, och därför ska det heller inte länkas till böjningsformssidor från grammatiktabellen i dessa fall. Detta undviks enklast genom att lägga till <nowiki/> först i lämpliga grammatikmallsparametrar såsom grundform= eller rot=). Det har bara skapats grammatikmallar för ett mindre antal språk. Mer eller mindre utförlig beskrivning av hur syntaxen för de grammatikmallar som finns går att finna på undersidan Grammatik. Grammatikmallar finns bland annat för dessa språk:

Svenska - Engelska - Esperanto - Franska - Italienska - Japanska - Spanska - Tjeckiska - Tyska

Grammatikmallen placeras precis under ordklass-rubriken, precis ovanför fetstilsraden. Behövs flera grammatikmallar under samma grammatikavsnitt placeras de precis under varandra på separata rader.

Upp till navigering

Fetstilsraden[redigera]

(==Språk==)
(===Ordklassrubrik===)
({{subst}})
'''uppslagsordet'''

Fetstilsraden är den rad där uppslagsordet brukar anges i fetstil. Fetstilsraden kan även användas till att länka uppslagsordets delar och ge enklare grammatisk information. Beroende på vilken typ av uppslag och vilket språk kan fetstilsraden användas på lite olika sätt. Mer information om fetstilsraden finns på undersidan Fetstilsraden.

Uttalsraden[redigera]

Se Uttal

Uttal kan anges på sidan direkt under fetstilsraden med hjälp av följande uttals-mall:

*{{uttal|enkel=|ipa=|ljud=|språk=|region=}}

Mallen används för att ange uttal på fonem-nivå, dels i formatet IPA, dels i ett förenklat format. Vill man lägga till ljudfiler med uttal, så laddas filen upp till Commons Hur filuppladdning går till behöver förklaras bättre och filnamnet anges som argument i mallen.

Detaljerade anvisningar för hur uttalsmallen används finner du på Wiktionary:Mallar/uttal.

Uttal finns instruktioner för hur man skriver in och tolkar den fonemiska transkriptionen för IPA och det förenklade system som Wiktionary även använder.

*{{uttal|enkel=o:rd|ipa=uːrd|ljud=sv-ord.ogg}}

ger resultatet för ord:

Exempel på uppslag som använder uttalsmallen: hund, dom, citroen, acide

Upp till navigering

Definitionen[redigera]

För att kunna skapa ett nytt uppslag (uppslagsord) måste du ange (minst) en definition.

  • En definition kan utgöras av en beskrivning eller en förklaring. Se t ex belamra, busvissla, comeback, folkdräkt, väteatom.
  • Innan du bestämmer dig för en eventuell ettordsdefinition, fundera gärna på om ordet/orden kanske bättre passar som synonym/-er i stället.
  • En definition kan gärna uttryckas på mer än ett sätt, då med ett kolon (,) emellan. Se t ex leta, gå dän.
  • En definition bör inte bestå av hela meningar, d.v.s. den bör normalt inte inledas med versal och inte avslutas med punkt.
  • Sträva efter att formulera definitionen så exakt och tydligt som möjligt och avgränsad till just det aktuella uppslagsordets betydelse – gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen. Det är viktigare att definitionen är tydlig och lättförståelig än att den är extremt kortfattad. Se t ex byta, vit vaddkaktus.
  • Se till att undvika cirkeldefinitioner.
  • Som ett alternativ till att skriva en definition kan du hänvisa/länka till ett besläktat ord (med den definition som finns där) – om du tycker det är den bästa lösningen. Se t ex belamrad, norsk.
  • Ett uppslagsord kan ha fler än en grundbetydelse. För varje grundbetydelse du väljer att tillföra måste du ange en särskild definition. Varje definition skrivs på en egen rad som inleds med #. Se t ex Abisko, ränta.
  • Ordningsföljden mellan olika definitioner/grundbetydelser (inom samma ordklass) bör inledas med den mest allmänna eller vanligaste betydelsen. Sist bör eventuella böjningsformer/avledningar av andra grundord komma. Se t ex dyr, vitt.
  • Inom en grundbetydelse kan det ibland finnas smärre men ändå tydliga betydelseskillnader. Då sätter du ett semikolon (;) mellan dessa definitioner. Se t ex osund, versalisera.
  • Om flera fakta om uppslagsordet bör ingå i definitionen så separeras dessa med semikolon (;).

Exempel på definitioner[redigera]

elegant

  1. som är snygg, ofta på ett traditionellt och stilrent sätt, möjligtvis något reducerande av känslomässiga impulser
  2. som är snyggt på ett matematiskt sätt, sådant att det innehåller mycket information på litet utrymme, använder ett oväntat men passande resonemang eller har formler som uppfattas som estetiskt tilltalande (snygga)

motargument

  1. argument som talar för motsatt idé än ett tidigare argument; svar på ett tidigare argument

trädgård

  1. ofta grästäckt uteplats, ofta med träd och rabatter och ofta i anslutning till en bostad

misstänka

  1. tro något, särskilt något negativt om en annan människa eller organisation

atomer

  1. {{böjning|sv|subst|atom}} (böjningsformer läggs i allmänhet till av robotar)

Fler exempel på typiska eller bra...
...substantivdefinitioner: Exempeluppslag behövs
...adjektivdefinitioner: Exempeluppslag behövs
...verbdefinitioner: Exempeluppslag behövs
...adverb: Exempeluppslag behövs
... kanske fler typer av definitioner?:


Jag vet inte, men det känns som om grundläggande "definitionsteknik" skulle kunna förklaras här, eller på en undersida, där saker som är nyttigt att veta om definitionen förklaras mer ingående.

Upp till navigering

Taggar: Stilnivåer, ämnesområden och grupptillhörigheter[redigera]

Utöver ordklasskategorisering (beskrivet i ett eget avsnitt) kan man naturligtvis också kategorisera ord efter olika ämnesområden, stilnivåer och även grupptillhörigheter. Även här blir kategoriseringen tvådelad och nämner både språk och ämnesområde/stilnivå/grupptillhörighet. Resultetet blir detsamma men eftersom ämnen och stilnivåer oftast är beroende på vilken definition av ordet som avses, så maximeras tydligheten genom att {{tagg}}-mallen används framför varje aktuell definitionsrad istället för på ett gemensamt ställe för hela språk- eller ordklassavsnittet som är fallet för ordklassmallarna.

{{tagg}}-mallen används om en definition av ordet är begränsat till en viss stilnivå (slang, vardagligt, ålderdomligt, etc.) eller om en definition av ordet är tydligt avgränsat till ett visst ämnesområde eller ett visst vetenskapsområde (matematik, lingvistik, filosofi, etc).

{{tagg|fysik}} skriver exepelvis ut (fysik) och placerar sidan i kategorin Svenska/Fysik. Gäller definitionen ett annat språk anges {{tagg|fysik|språk=engelska}}. Då placeras mallen i Engelska/Fysik istället. {{tagg}}-mallen används för samtliga sådana definitionsberoende Kategoriseringar.

Grupptillhörigheter (däggdjur, musikinstrument, länder etc.) ska dock inte skrivas ut med text framför definitionen, eftersom detta ändå tydligt ska framgå av definitionen i sig. För att undertrycka texten men ändå få med kategoriseringen används parametern kat=. Syntax blir då {{tagg|kat=grundämnen}} för att endast placera sidan i kategorin Svenska/Grundämnen. Dock kan det i vissa fall vara nödvändigt att förtydliga att det rör sig om just något som tillhör gruppen. Det finns flera sätt att tydliggöra detta. {{tagg|kat=grundämnen|text=grundämne}} är ett sätt. Observera att kategorin står i plural, medan man skriver ut singularet.

Stilnivåkategorierna bör inte vara hur många som helst. Om betydelsen av ordet bör föras till Kategori:Ålderdomligt, men (ålderdomligt) inte är tydligt nog framför definitionen, kan man ange kategorin ålderdomligt, medan man skriver ut exempelvis (något ålderdomligt, mindre vanligt) istället. Syntaxen för detta exempel blir {{tagg|kat=ålderdomligt|text=något ålderdomligt, mindre vanligt}}.

{{tagg}}-mallen är mycket flitigt använd - oftast på detta enkla sätt, men den stödjer även mer avancerad användning. Mallens syntax och exempel förklaras djupgående på mallens informationssida.

Se en översikt av kategoristrukturen på Wiktionary:Kategorier. Med utgångspunkt från denna sida underhålls kategoristrukturen med bothjälp.

Exempel på uppslag som använder sig av enkel syntax av {{tagg}}-mallen: finhacka, plånka, internet
Exempel på uppslag som använder sig av mer invecklad syntax av {{tagg}}-mallen: big, runka, granny

Upp till navigering

Exempelmeningar[redigera]

Här kan fullständiga meningar med ordet i någon böjningsform skrivas, gärna som på olika sätt framhäver ordets bruk. Det kan exempelvis vara hur ordet samspelar med andra ord i en mening eller hur ordet används i ett visst sammanhang, i en viss jargong eller liknande. Det är inte fel att göra en definition än tydligare med hjälp av en exempelmening, men tänk på att definitionen ska vara enskilt tillräcklig för att täcka ordets betydelse. Exempelmeningarna skrivs indenterade i kursiv stil direkt under den definition de ska illustrera. Kom ihåg att fetlägga ordet som uppslaget handlar om för extra tydlighet:

#<definition>
#:''Så här ser ett '''exempel''' ut.''

För utländska ord, skriv först meningen på det relevanta språket och sen en svensk översättning under:

#<definition>
#:''This is what an '''example''' looks like.''
#::''Så här ser ett '''exempel''' ut.''

Om exemplet inte är konstruerat utan ett i verkliga livet upphittat (publicerat!) citat, så ska mallen {{citat}} användas. Hur mallen används finns närmare dokumenterat på Wiktionary:Mallar/citat.

Eftersom exempelmeningen inte direkt berör betydelsen av ordet känns det renare om ord i exempelmeningarna inte länkas om det inte absolut krävs för förståelsen av definitionen.

Exempel på uppslag med svenskt språkavsnitt och som använder sig av exempelmeningar: håg Exempeluppslag behövs
Exempel på uppslag med språkavsnitt på annat språk och som använder sig av exempelmeningar: Atlas fler Exempeluppslag behövs

Upp till navigering

List- och brödtextmallar[redigera]

Endast huvuduppslaget (se avsnittet olika typer av uppslag) använder sig av list- och brödtextmallarna.

List- och brödtextmallar placeras direkt under exempelmeningen/-arna, i ovanstående ordning.

#:{{konstr|<konstruktion1>, <konstruktion2>, [[<lexikal konstruktion>]]}}

En konstruktion är en förklaring av vilka böjningsformer och hjälpord man använder tillsammans med ett ord. Exempelvis kan verbet ge ha konstruktionerna "ge något till någon" och "ge någon något". Om konstruktionen är lexikal (dvs. den ska beskrivas på ett eget uppslag) så ska den länkas. För uppslag på andra språk än svenska anges med fördel svensk översättning (i parentes och kursivt).

Exempel på uppslag som använder sig av {{konstr}}: intresse, ge, tulla

Semantiska relationer anges med hjälp av olika semantiska mallar ({{synonymer}}, {{antonymer}}, {{hyperonymer}}, {{hyponymer}}, {{kohyponymer}}, {{holonymer}}, {{meronymer}}, {{troponymer}}) och {{jämför}} under respektive definition, efter eventuella exempelmeningar och efter eventuell användning av konstruktionsmallen {{konstr}}.

Se Wiktionary:Stilguide/Semantiska relationer för viss fördjupning.

#:{{synonymer|[[synonym1]], [[synonym2]]}}
#:{{antonymer|[[antonym]]}}

Två ord med samma betydelse kallas synonymer. Två ord har dock sällan exakt samma betydelse. Därför används begreppet allmänt även för ord med näraliggande betydelse, eller för ord med samma betydelse men med ett annorlunda stilvärde ("höra" har nästan samma betydelse som "lyssna", medan "snopp" har ett annat stilvärde än "penis"). Synonymlexikon går i allmänhet mycket långt i sin tolkning av vilka ord som är synonymer. Wiktionary bör dock använda sig av en restriktivare tolkning och bara lista de synonymer under rubriken synonymer som verkligen i praktiken kan användas med samma betydelse som någon av definitionerna (om än med annat stilvärde). Ord som bättre passar under exempelvis hyperonym-, hyponym- eller kohyponymrubriken bör inte listas här. Inte heller ord med närliggande betydelse bör listas här eftersom respektive definition förklaras på sitt respektive uppslag. Ord som kanske normalt passar in i synonymlexikon men som inte passar in på beskrivningen av användningen av synonymrubriken ovan får gärna länkas med hjälp av {{jämför}}-mallen som beskrivs i dett avsnitt lite längre ner.

Exempel på uppslag som använder sig av {{synonymer}}: lista

Antonymer är motsatsord. Mer sällan än för synonymer, men dock, avses ofta ord med nästan motsatt betydelse, men här på Wiktionary avses framförallt den snävare betydelsen även kallad motsatspar. Det är den betydelse som har rakt motsatt betydelse i någon mening. Det snävare valet av betydelse innebär i normalfallet att endast en antonym listas för en viss betydelse av uppslagsordet. "Nästan-antonymer" listas i stället på respektive uppslag som har en närliggande betydelse till det aktuella uppslagsordet. Antonymer finns av olika sorter.

Exempel på uppslag som använder sig av {{antonymer}} (lista) och som listar ord med...

#:{{hyperonymer|[[hyperonym]]}}
#:{{hyponymer|[[hyponym1]], [[hyponym2]]}}
#:{{kohyponymer|[[kohyponym1]], [[kohyponym2]]}}

Hyperonymer och hyponymer är begrepp som är överordnade respektive underordnade andra begrepp. På Wiktionary avser vi de begrepp som sinsemellan kan beskrivas som "är en sorts" eller "är en typ av". Vanligtvis förekommer bara ett överordnat begrepp (hyperonym), medan det ofta förekommer flertalet underordnade begrepp (hyponymer). Stränginstrument är en sorts instrument och är alltså en hyponym till instrument. Instrument är således en hyperonym till stränginstrument.

Kohyponymer är begrepp som sinsemellan delar samma hyperonym. Eftersom både stränginstrument och klaverinstrument har instrument som hyperonym, så är dessa två kohyponymer till varandra. Ett begrepp kan vara underordnat ett annat begrepp i ett eller flera led från det överordnade begreppet. På samma sätt kan två begrepp dela överordnat begrepp, men på olika antal led från det överordnade begreppet. På Wiktionary listar vi dock endast det allra närmaste ledet i fråga om hyperonymer, hyponymer och kohyponymer. Observera att vi inte listar begrepp som är över- eller underordnade med hjälp av beskrivningen "är en". Maskros är en blomma. Eftersom maskros inte är en sorts blomma listas inte maskros och blomma som hyponym respektive hyperonym till varandra.

Exempel på uppslag som använder sig av {{hyperonymer}}, {{hyponymer}} eller {{kohyponymer}}: lista (hyperonymer), lista (hyponymer), lista (kohyponymer)

#:{{holonymer|[[holonym]]}}
#:{{meronymer|[[meronym1]], [[meronym2]]}}

Holonymer och meronymer är substantiv som har något som en av sina delar respektive är en del av något. Enklare uttryckt: Cykel är en holonym till styre, eftersom cykeln har styret som en av sina delar. På motsvarande sätt är styret en meronym till cykel, eftersom styret är en del av cykeln.

Exempel på uppslag som använder sig av {{holonymer}} eller av {{meronymer}}: lista (holonymer) lista (meronymer)

#:{{troponymer|[[troponym1]], [[troponym2]]}}

Troponymer är sådana verb som beskriver ett sätt att göra något som beskrivs av ett annat verb. Enklare uttryckt: Att tråckla är en troponym till sy, eftersom tråckla är ett sätt att sy.

Exempel på uppslag som använder sig av {{troponymer}}: lista

#:{{jämför|[[likartat_ord1]], [[likartat_ord2]]}}

Denna mallen används för ord som har en likartad betydelse.

Exempel på uppslag som använder sig av {{jämför}}: lista

#:{{varianter|[[stavningsvariant]] ''(mindre vanligt)'', [[ålderdomlig stavning]] ''(ålderdomligt)'', [[kortform]] ''(kortform)'', [[förkortning]] ''förkortning)'', ...}}

Med denna mall listas bland annat stavningsvarianter och förkortningar. {{varianter}} skiljer sig från från {{synonymer}} att synonymer listar andra ord med mycket näraliggande eller samma betydelse, medan varianter listar samma ord som skrivs på ett annorlunda sätt.

Efter de listade varianterna kan man lägga in en liten förtydligande kommentar om exempelvis utbredningen, användningen eller annat som kan anses vara relevant. Stavningsvarianter för uppslagsord av namn kan också använda rubriken varianter.

Exempel på uppslag som använder sig av {{varianter}}: lista

#:{{etymologi|Beskrivning av ordets ursprung.}}
#:{{etymologi|{{härledning|...}}}}

{{etymologi}} används för att beskriva uppslagsordets ursprung. Det finns egentligen ofta mycket intressant att skriva här, så känn inte behovet att vara kortfattad. Beskriv gärna ordets historia eller släktskap med andra ord. Om ordet är ett lånord, skriv gärna från vilket språk, när det togs i bruk i språket och vilken den ursprungliga betydelsen hos lånordet var.

Att innehållet i denna mall hänvisas med källa är mycket viktigt, eftersom det lätt kan råda delade meningar om ursprunget och att det kan vara en komplicerad process att verifiera påståenden här.

Se även avsnittet om källor.

Använd gärna {{etymologi}} i kombination med {{härledning}} som gör formateringen av texten enhetlig och förser sidan med kategorier..

Exempel på uppslag som använder sig av {{etymologi}} eller {{härledning}}: lista (etymologi), lista (härledning)

#:{{grammatik|Beskrivning av grammatiska egenskaper värda att nämna.}}

{{grammatik}} används för att beskriva sådant som är förknippat med ordets grammatik. Det kan vara att ordet i vissa fall har avvikande grammatisk böjning, att vissa böjningsformer sällan eller aldrig används, eller att något annat som rör uppslagsordets grammatik kan behöva förtydligas. Om grammatikmall saknas helt kan information som normalt presenteras i grammatikmallar anges här eller om grammatikmallen saknar parametern förled= kan ordets förled i sammansättningar nämnas här. Undvik tabellkod direkt på sidorna och referera gärna till externa källor (se avsnittet om källor Det finns för några språk ett antal (grammatik)mallar i form av (böjnings)tabeller för att beskriva hur ordet böjs. Dessa böjningstabeller placeras inte under grammatik-rubriken, utan ovanför fetstilsraden. Kontrollera om det finns möjlighet att använda befintliga böjningsmallar för den information du vill lägga till.

Se även avsnittet om grammatikmallar.

Exempel på uppslag som använder sig av {{grammatik}}: lista

#:{{användning|Beskrivning av hur ordet används.}}

Här beskrivs hur uppslagordet används med fri text. Här ryms sådant som kan vara intressant att veta om ordets användning som inte ryms i {{etymologi}} eller i {{grammatik}}. Det kan vara en speciell egenskap hos ordet som att ordet oftast eller endast förekommer i vissa böjningsformer eller bara förekommer ihop med vissa andra andra ord. Även eventuella stavningsvarianter kan beskrivas här med eventuell information om dess användning och utbredning.

Exempel på uppslag som använder sig av {{användning}}: lista

Upp till navigering
#:{{stavning|Mer ingående information om ordets stavning.}}

Här ges en mer ingående beskrivning om ordets stavning. Det kan finnas olika källor som hävdar olika stavningar, och vissa källor kan föra resonemang om stavningen som kan vara intressant att återge.

Exempel på uppslag som använder sig av {{stavning}}: lista

#:{{diverse|Information om ordet som inte riktigt passar under rubrikerna etymologi, grammatik, användning och stavning.}}

Det finns ibland mer information om ett ord än vad som ryms inom ramen för de övriga brödtextmallarna ({{etymologi}}, {{grammatik}}, {{användning}}, {{stavning}}. {{diverse}}) är mallen för den informationen. Ett av många exempel på information som kan ges under denna rubrik är vad ett ord givit upphov till för andra ord (omvänd etymologi). fyll gärna på med fler exempel!

Exempel på uppslag som använder sig av {{diverse}}: lista

#:{{besläktade ord|[[besläktat ord1]], ...}}

Ord som är besläktade kan finnas nära och på mycket långt avstånd. Med namnet på denna mall menar vi på Wiktionary de ord som delar rot och som ändrat ordklass eller betydelse genom tilläggande, borttagande eller byte av prefix eller suffix. Om ordklassavsnittet innehåller fler än en definition, brukar denna mall placeras under {{avgränsare}}, utan inledande #-tecken.

Exempel på uppslag som använder sig av {{besläktade ord}}: lista

#:{{sammansättningar|[[sammansättning1]], ...}}

Med {{sammansättningar}} listas sammansatta ord där uppslaget är en av ordets huvuddelar. Sammansättningar som redan listats under någon annan rubrik, t.ex. under Hyponymer är inte meningsfulla att ta med en gång till. Om ordklassavsnittet innehåller fler än en definition, brukar denna mall placeras under {{avgränsare}}, utan inledande #-tecken.

Exempel på uppslag som använder sig av {{sammansättningar}}: lista

#:{{fraser|[[fras1]] - ''(kort förklaring)'', ...}}

Med denna mall listas idiom och andra verbfraser samt substantivfraser som innehåller uppslagsordet. En kort förklaring kan skrivas in intill, men utöver det beskrivs fraserna mer ingående på sina egna uppslag.

Översättning behöver kontrolleras Definitionen av en fras är omdiskuterad, men i praktiken används denna rubrik för alla uttryck som består av två eller fler ord och som inte passar bättre som sammansättning eller i någon av de andra list- och brödtextmallarna.

Exempel på uppslag som använder sig av {{fraser}}: lista

#:{{homofoner|[[homofon1]], ...}}

Under denna rubrik listas ord som stavas annorlunda men uttalas lika.

Exempel på uppslag som använder sig av {{homofoner}}: lista

Upp till navigering

Böjningsformer[redigera]

Böjningsformer har också sin plats i ordboken, men för att ordklasskategorierna ska kunna förbli överblickbara så placeras böjningsformer inte i dessa utan i egna böjningsformskategorier såsom Kategori:Svenska/Substantivformer. På grund av denna skillnad används aldrig grammatikmallar eller ordklassmallar på böjningsformsuppslag (om inte böjningsformen delar rubrik med grundformen av ett ord). Böjningars definitionsrader är enkelt uppbyggda med {{böjning|<språkkod>|<ordklassförkortning>|<grundform>}}, men dessa behöver du inte skapa. Vanligtvis skapas dessa så småningom automatiskt med hjälp av bot (en viss andel kan behöva skapas för hand). Se vidare under grammatikavsnittet.

Exempel på uppslag som använder böjningsformsmallar: liggunderlagens, snabbare, strutsäggen, gick, bigger

Upp till navigering

Placering av list- och brödtextmallar[redigera]

Om mallen är avsedd att vara knuten till en viss definition, bör den placeras inunder definitionen, så här:

#en definition ett
#:''Eventuell exempelmening.''
#:{{mallen med listan eller texten som knyts till definition ett}}
#en annan definition två
#:{{mallen med listan eller texten som knyts till definition två}}

Om ordklassavsnittet innehåller fler än en definition (böjningsuppslag borträknade) ska mallen {{avgränsare}} användas för att markera detta, så här:

#en definition ett
#:''Eventuell exempelmening.''
#:{{mallen med listan eller texten som knyts till definition ett}}
#en annan definition två
#:{{mallen med listan eller texten som knyts till definition två}}
:{{avgränsare}}
:{{mallen med listan eller texten som inte knyts till någon särskild definition}}
:{{ytterligare en mall med en lista eller text som inte knyts till någon särskild definition}}

Observera att raden med {{avgränsare}} inleds med ":" liksom raderna efter. Se även beskrivningen på {{avgränsare}}. På ett flerdefinitionsuppslag blir det otydligt om sista definitionen försetts med list- eller brödtextmallar som inte markerats med tillhörighet med hjälp av {{avgränsare}}. För att göra det tydligt att list- eller brödtextmallen tillhör den sista definitionen och inte generellt samtliga definitioner ska en avslutande {{avgränsare}}-mall placeras på den sista raden i definitionsavsnittet.

#en definition ett
#en annan definition två
#:{{mallen med listan eller texten som knyts till definition två}}
:{{avgränsare}}

Om mallen inte knyts till någon särskild definition, ska den förstås placeras efter avgränsaren, som vanligt.

#en definition ett
#en annan definition två
:{{avgränsare}}
:{{mallen med listan eller texten som inte knyts till någon särskild definition}}
Upp till navigering

Översättningar[redigera]

====Översättningar====
{{ö-topp|betydelseindikering 1}}
*engelska: {{ö|en|översättning1}}
{{ö-mitt}}
*tyska: {{ö|de|tysköversättning1|genus}}
{{ö-botten}}

{{ö-topp|betydelseindikering 2}}
*engelska:
**amerikansk engelska: {{ö|en|amerikansk översättning2}}
**brittisk engelska: {{ö|en|brittisk översättning2}}
{{ö-mitt}}
{{ö-botten}}

Här under rubriken översättningar listas översättningar till andra språk i språkens bokstavsordning. Då artikeluppslaget innehåller flera definitioner är det helt nödvändigt att som första argument i {{ö-topp}} skriva en kort sammanfattning av defintionen. Det är rekommenderat att göra det även om det endast finns en definition, så blir det klart och tydligt om någon senare lägger till ytterligare en definition, och då kanske missar att specifiera översättningslistorna.

I första hand bör översättningarna stå endast vid det svenska uppslagsordet. I de fall där inte svenskan kan användas som "reläspråk" kan översättningar även skrivas ut vid ord från andra språk. Som exempel behöver översättningarna för Sverige endast återfinnas vid det svenska ordet, eftersom alla andra språks namn på Sverige länkar till Sverige i sina respektive artiklar.

För ord som översätts olika på olika underspråk anges dessa med hjälp av indrag i översättningslistan, enligt exemplet ovan. Läs vidare om vilka språknamn och underspråk som används på undersidan språknamn.


Malluppsättningen ö-topp, ö-mitt, ö-botten används för att dela upp översättningarna i rader. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Själva översättningen skall läggas in m.h.a. {{ö}}. Denna mall skapar automatiskt en länk till detta uppslag på svenska Wiktionary och en länk till motsvarande uppslag på det länkade språkets Wiktionary. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Vidare kan det hända att det uppstår osäkerhet kring översättningar i en artikel. Placera då ut {{?}} precis efter översättningen. Läs mer om användningen i mallbeskrivningen.

Sidor som använder sig av översättningsrubriken...:

...och som använder sig av indrag för underspråk i översättningslistan: mobil, älg Fler exempel behövs
...och som använder sig av topp-mitt-botten-mallarna i översättningslistan: ordbok Fler exempel behövs
...och som använder sig av kvalitetsmallen {{?}} i översättningslistan: hög Fler exempel behövs - länka till permanenta versioner, eftersom artiklarna förhoppningsvis blir av med mallen någon gång

Motsvarande begrepp på andra språk placeras också under översättningsrubriken. Exempelvis placeras både motsvarande begrepp för affix, namn och ordspråk där.

Upp till navigering

Källor[redigera]

==Källor==
<references />

I synnerhet när inte helt okonventionell och/eller svårtillgänglig information läggs till i artiklar, som exempelvis citat eller information om etymologi. Då är det önskvärt om källor anges och gärna på ett bra sätt. För detta finns HTML-taggarna <ref></ref> för källhänvisningen uppe i själva texten och <references /> för själva källförteckningen under en egen källrubrik.

<ref>ange referensen här, t.e.x "Tabeller och formler", Ekbom</ref>

Källrubriken ska placeras som sista rubrik i en artikel, nedanför samtliga språkavsnitt. Nivån på rubriken ska vara densamma som för språkrubrikerna enligt exemplet här ovan.

Se även användning av {{citat}} (denna malls utformning är fortfarande under diskussion).

Exempel på uppslag som använder sig av källrubriken: Här behövs flera bra exempel på användning

Kvalitetskontroll - saknas
Denna artikel saknar något väsentligt, såsom en definition.
Motivering: Detta avsnitt skulle må bra av att bli utförligare
Upp till navigering

Bilder[redigera]

Se även Ladda upp en bild.

[[Bild:bildens filnamn.jpg|thumb|beskrivande text]]
bildens filnamn.jpg
om du laddat upp eller hittar en bild på Wikimedia Commons, kopiera helt enkelt bildens filnamn och använd i bildangivelsen (dvs. det som står efter "File:")
thumb
detta ser till att bilden får normal storlek, hamnar till höger och får en ram
beskrivande text
en kort förklarande text till bilden; tänk på att:
  • om uppslaget har flera definitioner så ska det vara tydligt vilken definition bilden avser
  • bildtexten bör inte vara en hel mening och ska således inte börja med versal och avslutas med punkt
  • länka relevanta ord ([[Bild:bild.jpg|thumb|ett [[relevant]] ord]])

En väl vald bild kan förtydliga ett uppslagsord och öka förståelsen för betydelsen. Du kan använda alla bilder som finns tillgängliga på Wikimedia Commons, ett systerprojekt till Wiktionary. För att kunna ladda upp måste man vara medlem på Wikimedia-projekten (samma inloggning används för både Wiktionary och Commons). Bilder som laddas upp där måste ha en fri licens, men det står mer om det där.

Det är ganska onödigt att en bild på en katt finns i hundra översättningsartiklar. Översättningsartiklar har alltså inte bilder, och således är uppslagsordet cat bildlöst.

När en bild placeras i artikeln, tänk på att sidan som helhet ska se okej ut. Oftast fungerar det bra med bilden nedanför eventuella grammatikmallar, men ibland kan om artikeln har en innehållsföreteckning utrymmet till höger om innehållsföreteckningen vara bättre lämpad. I så fall placeras bilden precis ovanför svenska-språkrubriken.

Exempel på uppslag som använder sig av bilder: kratta, kaffe, katt, ko

Upp till navigering

Speciella strukturprinciper[redigera]

Det finns skäl att beskriva strukturen för vissa typer av artiklar mer ingående även om det i möjligaste mån är målet att så få "undantag" från den normala strukturen som möjligt ska behöva göras. Var och en av typerna får härunder var sin underrubrik.

Upp till navigering

Strukturprinciper för teckenuppslag[redigera]

Teckenuppslag skiljer sig något åt från hur andra uppslag struktureras. Språkrubriken ska alltid ange ==Tvärspråkligt== (ännu oklart hur kinesiska, japanska och koreanska tecken ska hanteras). Istället för att använda {{tagg}} framför varje definitionsrad, används kategorimallen {{tecken}} för att ange kategorierna. Se närmare beskrivning på {{tecken}}-sidan. Eftersom tecken alltid är tvärspråkliga och de i kategoristrukturen inte sorteras efter språk, anges ingen språkkod i {{tecken}}-syntaxen. Se Wiktionary:Kategorier för kategoristrukturen som används för tecken.

Upp till navigering

Strukturprinciper för förkortningsuppslag[redigera]

Förkortningsuppslag delas upp efter språk, och kan kategoriseras med hjälp av {{tagg}}. Men liksom teckenuppslagen kan man använda ordklassmallen för att ange alternativa kategorier. Exempelvis kan syntaxen {{förkortning|--|auktorsförkortningar}} användas.

Namngivningsprinciper för idiomuppslag[redigera]

Valet av huvuduppslag är ofta inte uppenbart. Oavsett vilket uppslag valet faller på, kan tänkbara uppslagsalternativ omdirigeras med en så kallad "hård omdirigering", och på den sidan skrivs då #OMDIRIGERING[[något idiom]]. När ord är utbytta i idiomet, men idiomet har samma betydelse, kan man skapa variantuppslag för dessa. Allmänt bör huvuduppslaget ligga på det mest generiska eller allmängiltiga formen, enligt följande principer:

  • Pronomen: Använd helst opersonliga pronomen, någon eller någons. Skriv sålunda dra någon vid näsan, inte dra honom vid näsan eller dra oss vid näsan. Personliga pronomen bör i görligaste mån undvikas, så till vida de inte är nödvändiga för betydelsen.
  • Artiklar: uteslut inledande artikel om denna inte medför någon betydelseskillnad. Är detta tillämpbart på svenska, eller skall det skrivas om så enbart rör engelska uttryck?
  • Verbform: Använd om möjligt infinitiv (men utan 'att') för frasens huvudverb. Skriv sålunda stå med armarna i kors, inte står med armarna i kors eller stod med armarna i kors.
  • Ordspråk: Ordspråk som är fullständiga meningar skall inledas med stor bokstav, till exempel Surt, sa räven om rönnbären. Förkortade varianter av typen surt sa räven rekommenderas att omdirigeras med #OMDIRIGERING[[Surt, sa räven om rönnbären.]].

Obeservera att idiomuppslag ska använda vanliga ordklassrubriker och istället med {{tagg|idiomatiskt}} på definitionsraden markera att det rör sig om ett idiom.

Exempel på idiom-uppslag som belyser någon av ovanstående principer: Exempel behövs

Upp till navigering

Strukturprinciper för participuppslag[redigera]

Presensparticip och perfektparticip kan ses som såväl verbformer som adjektiv, eftersom de avleds från verbet ofta med mycket liten betydelseskillnad, men syntaktiskt har en adjektivisk funktion. Det har enats om att hantera presens- och perfektparticip på Wiktionary som rena adjektiv. Participformer anges ofta i motsvarande verbs böjningstabeller och kan således skapas med hjälp av bot. Grundutseendet blir då följande:

==Svenska==
===Adjektiv===
{{adj}}
'''cyklande'''
#{{avledning|cykla|prespart}}

Även om detta normalt inte kommer att göras, finns det möjlighet att vid behov komplettera uppslagen med exempelvis grammatikmall, länkad fetstilsrad, tagg, definition, diverse list- och brödtextmallar samt översättningsavsnitt:

==Svenska==
===Adjektiv===
{{sv-adj-0-okomp|mask=}}
'''[[cykla|cykl]][[-ande|ande]]'''
#{{tagg|text=pågående}} {{avledning|cykla|prespart}}; som [[cykla]]r
#:{{varianter|[[cyklandes]] ''(s-form)''}}

====Översättningar====
{{ö-topp|som cyklar}}
*engelska: {{ö|en|cycling}}
{{ö-mitt}}
{{ö-botten}}

...respektive...

==Svenska==
===Adjektiv===
{{sv-adj-0-okomp|utrum=-|neutrum=-|mask=-|alla=-|plural=-|utrum-pred=cyklande|neutrum-pred=cyklande|plural-pred=cyklande}}
'''[[cykla|cykl]][[-andes|andes]]'''
#{{tagg|text=pågående}} {{avledning|cykla|prespart}}; ''variant av'' [[cyklande]], som [[cykla]]r

====Översättningar====
{{ö-topp|som cyklar}}
*engelska: {{ö|en|cycling}}
{{ö-mitt}}
{{ö-botten}}

Mallen {{avledning}} beskrivs på avledningsmallens sida.

Upp till navigering

Strukturprinciper för adverb och motsvarande adjektiv[redigera]

Adjektiv i neutrumform som även motsvaras av ett adverb presenteras ändå på Wiktionary som separerade ord under separerade ordklassrubriker; dels som en böjningsform av adjektiv, dels som grundform av adverb. Eftersom betydelsen (men inte funktionen) är så gott som densamma är det dock inte nödvändigt med en självständig definition för adverbet, utan en hänvisning till motsvarande adjektiv är fullt tillräckligt. I exempelmeningar för adjektivet bör dock motsvarande adverb inte användas, och i exempelmeningar för adverbet bör adjektivets neutrumform inte användas, även om stavningen dem emellan råkar sammanfalla på svenska.

==Svenska==
===Adverb===
{{adv}}
'''sexuellt'''
#''avledning till'' [[sexuell]]

====Översättningar====
*engelska: [[sexually]]

===Adjektiv===
'''sexuellt'''
#{{böjning|sv|adj|[[sexuell]]}} ''(avsnittet läggs till av robot)''

Exempel på uppslag som belyser principen ovan på ett bra sätt: Här behövs exempel

Upp till navigering

Olika typer av uppslag[redigera]

I diskussioner används ibland olika namn på uppslagstyper som är nödvändiga att särskilja när det gäller hur de ska utformas. Anledningarna är bland annat att göra arbetet smidigare, undvika dubbelarbete, och underlätta underhållet, men även för att det ska vara enklare som besökare att hitta till rätt information.

Huvuduppslag[redigera]

Huvuduppslag kallas de uppslag som kan innehålla alla de rubriker och mallar som beskrivs i stilguiden. Vanligtvis är det ordets grundform (i kontrast till böjningsformer) som får agera huvuduppslag, liksom den vanligaste/mest korrekta eller dylikt av flera ordformer som är variantformer till varandra. Huvuduppslaget ska länka till eventuella variantuppslag med hjälp av mallen {{varianter}}, och till böjningsuppslagen i böjningstabellen samt eventuellt med hjälp av mallen {{grammatik}}. Det är på huvuduppslaget i princip all information som finns tillgänglig om varianterna ska finnas, allt förutom språk- och ordklassrubriken, ordklass- eller grammatikmallen, fetstilsraden och eventuell exempelmening. Information om varianternas användning presenteras alltså på huvuduppslaget, med undantag för förkortningar som kan ha information om användningen på förkortningsuppslaget. Två ord kan vara lika vanliga och lika accepterade. Målet är att den mest korrekta, mest accepterade, mest spridda osv. varianten får beskrivas på huvuduppslaget. Det mesta som nämns i stilguiden beskriver användning på huvuduppslag.

Variantuppslag[redigera]

Variantuppslag kallas de uppslag som skapas från de stavningar som listas med hjälp av huvuduppslagets mall {{varianter}}. Variantuppslaget innehåller språkrubrik och ordklassrubrik och kategoriseras precis som huvuduppslag med hjälp av kategoriseringsmallarna, alternativt med en egen grammatikmall. Exempelmening och uttalsanvisning kan också läggas till. Däremot innehåller ett variantuppslag inga list- och brödtextmallar, heller ingen översättningslista. Hur en variant används beskrivs alltså inte med mallen {{användning}} utan beskrivs med denna mall på motsvarande huvuduppslag. Variantuppslagen ska istället för att presentera en definition istället hänvisa till huvudslaget med en rimlig formulering som får det att framgå vilken stilvärdesrelation varianten har till stavningen som gjorts till huvuduppslag.

Exempel på huvuduppslag och variantuppslag som visar hur det kan se ut: sjyst Fler exempel behövs

Förkortningsuppslag[redigera]

Förkortningar listas med hjälp av mallen {{varianter}} på huvuduppslaget, och hänvisar till huvuduppslaget på samma sätt som andra variantuppslag gör, men förkortningsuppslag kan samtidigt, precis som huvuduppslagen, förses med egna exempelmeningar och översättningslistor. Förkortningsuppslaget kan även ha egna förkortningsvarianter som listas med hjälp av {{varianter}} och dessa varianter hänvisar till huvudförkortningen på samma sätt som förkortningen hänvisar till det icke-förkortade huvuduppslaget.

Böjningsuppslag[redigera]

Böjningsuppslag kallas de uppslag som vanligen skapas med bot. Böjningsuppslagets främsta uppgift är att slussa besökaren vidare till huvuduppslaget. Hur böjningsuppslag utformas beskrivs närmare under rubriken böjningsformer. Det kan finnas skäl att placera vissa böjningsformer i särskilda kategorier (såsom ålderdomliga verbformer), men för närvarande ska böjningsuppslagen hållas rena från sådan extrainformation, såsom exempelvis användning av mallarna {{uttal}} och {{tagg}} som används på huvud- och variantuppslag. Information om böjningsformers egenskaper ska återfinnas på huvuduppslaget.

Hänvisningsuppslag[redigera]

Hänvisninsuppslag är helt enkelt de uppslag som på definitionsraden, istället för att presentera en definition, istället hänvisar till ett annat uppslag. Definitionsraden är utformad på samma sätt som variantuppslag och böjningsuppslag, med en kursiverad del som beskriver relationen och en icke kursiverad del som länkar till huvuduppslaget. Dessa uppslag fungerar i övrigt i all väsentlighet som vanliga huvuduppslag.

Exempel på hänvisningsuppslag som inte samtidigt är variantuppslag, böjningsuppslag eller teckenuppslag: Exempel exempel behövs

Omdirigeringar[redigera]

Det finns två typer av omdirigeringar: mjuk och hård. Den mjuka ger användaren en länk att klicka på för att slussas vidare, den hårda slussar användaren vidare direkt. En mjuk omdirigering ser ut såhär: {{inget uppslag|länk}} och en hård såhär: #OMDIRIGERING[[länk]]. Om en sida innehållande {{inget uppslag}} får ett uppslag så byter man namn på mallen till den motsvarande mallen {{se även}} som används på sidor innehållande uppslag.

Mjuka omdirigeringar med {{inget uppslag}} används enligt samma principer som {{se även}}. Se Wiktionary:Mallar/se även för beskrivning. Hårda omdirigeringar används främst för uppslag med lite längre namn, såsom ordspråksuppslag, för att enkelt och direkt slussa användaren vidare till rätt uppslag.