upptäckt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av upptäckt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ upptäckt upptäckten upptäckter upptäckterna
Genitiv upptäckts upptäcktens upptäckters upptäckternas

upptäckt

  1. ett föremål, en process eller en bit information om naturen som blivit upptäckt av någon eller några
    Den här upptäckten kan leda till ett vaccin mot sjukdomen.
    Upptäckten att solen är planetsystemets centrum - och inte jorden - tog tid att smälta.
    Sammansättningar: upptäcktsresa, upptäcktsresande
    Se även: uppfinning

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

upptäckt

  1. böjningsform av upptäcka

Adjektiv[redigera]

Böjningar av upptäckt  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum upptäckt
Neutrum upptäckt
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla upptäckta
Plural upptäckta
  Predikativt
Singular Utrum upptäckt
Neutrum upptäckt
Plural upptäckta
Kompareras inte.
Adverbavledning (upptäckt)?

upptäckt

  1. perfektparticip av upptäcka; som upptäckts

Översättningar[redigera]