accent

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av accent 1-4. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ accent accenten accenter accenterna
Genitiv accents accentens accenters accenternas

accent

  • uttal: /akˈsent/ eller mer sällan /akˈsaŋ/
  1. (lingvistik) betoning, intonation
    Vilken stavelse tar accenten i det ordet?
  2. (lingvistik) brytning eller dialekt
    Han talade med en lätt fransk accent.
  3. diakritiskt tecken (´ och `) som placeras ovanför vokal
    Du har glömt accenten över e:et.
  4. (inredning) kontrast
    Den röda kudden blir en pigg accent mot den vita soffan.
  5. överförd betydelse, betoning, tyngdpunkt
    Å andra sidan ger hon en ny accent åt rollen; en bräckligare och inte så pådrivande Kristina, vars hemlighet vi aldrig helt får förklarad.
  6. (musik) markering av vissa toner för att ange tonvikten (ex. med ett tecken ovanför not i notbilden)
    Kompositörer bör noga vinnlägga sig om att låta musikens accent följa sångtextens.

[redigera] Etymologi

(2) sedan 1700, (1) sedan 1814.[1] Via tyska och franska accent från latinska accentus, som är ett översättningslån av grekiska προσῳδία (varav prosodi).[2] Accentus av cantus, "sjungande", presensparticip av canere, "sjunga", och prefixet ad-.[3]

[redigera] Synonymer

[1]
[2]
[3]
[4]
[5]

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Fraser

[redigera] Översättningar

[redigera] Källor

  1. Nationalencyklopedins ordbok, "accent", läst 2008-08-19.
  2. Svenska akademiens ordbok, internetupplagan: "accent".
  3. Online Etymology Dictionary: "accent", läst 2008-08-19.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk