ande

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även ände och -ande.

Wikipedia har en artikel om:
ande

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ande  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ande anden andar andarna
Genitiv andes andens andars andarnas

ande

  1. immateriell självständig substans motsatt kroppen; den högsta formen av (människans) medvetande; (gudomlig) livskraft hos människor och även andra levande varelser
    Inom Gamla Testamentet beskrivs anden som den livskraft som tas ifrån människan vid döden.
    Hos Aristoteles är anden likställig med förnuftet och den högsta delen av människosjälen.
    Jämför: själ, psyke
    Fraser: Anden är villig, men köttet är svagt.
    Sammansättningar: andefattig, andeliv, anderik, andesvag, andetom
    Besläktade ord: andakt, andlig, andligen, andäktig
    Se även: anda
  2. (mytologi, religion) övernaturligt, okroppsligt, personligt väsen
    Synonymer: spöke, vålnad
    Sammansättningar: andebesvärjare, andeutdrivning, andevärld, andeväsen, plågoande, trädande
    Fraser: frammana andar, gå till andarnas land, ond ande, som en osalig ande, tjänande ande

Översättningar[redigera]