apart

Svenska

Substantiv

Böjningar av apart	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	apart	aparten	aparter	aparterna
Genitiv	aparts	apartens	aparters	aparternas

apart

• uttal: /ap'art/

1. (zoologi) art av ordningen primater, (apor)

Adjektiv

apart

• uttal: /aˈpɑːrt/

1. som skiljer sig från en rådande norm, särskilt om personer

   Svenska öden och äfventyr av August Strindberg - Krämaren log och medgav, att folket där var litet besynnerligt och "apart", men tillade, att man aldrig hade hört något ont om dem.

Etymologi

Sedan 1837 av franska à part "avsides; särskild" av part. Se även apartheid, partera, partition.

Synonymer

• annorlunda
• avvikande
• egenartad
• olik

Engelska

Adverb

apart

1. i delar, itu, isär, isönder (dialektalt)
2. undan, åt sidan, avsides
3. ifrån varandra, isär
4. bortsett

Tyska

Adjektiv

apart

1. särskild

Adverb

apart

1. avsides, för sig