bark

Svenska

Substantiv

Böjningar av bark	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bark	barken	barkar	barkarna
Genitiv	barks	barkens	barkars	barkarnas

bark

bark

1. yttre skikt på stammar, rötter och grenar hos träd och buskar
2. (sjöfart) fartyg med råsegel på de främre masterna och snedsegel på den aktersta, med minst tre master

   Synonymer: barkskepp

Besläktade ord

• råbarkad

Sammansättningar

• barkbröd
• barkmjöl
• barkbåt

Översättningar

växtdel  

engelska: bark (en) finska: kaarna (fi)

franska: écorce (fr) f tyska: Rinde (de) f

fartyg  

engelska: barque (en) finska: parkki (fi)

Engelska

Substantiv

bark

1. bark
2. hundskall

Sammansättningar

ringbark paperbark

stringybark

Verb

Böjningar av bark	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	bark	barks	bark
Preteritum	◀	barked	▶
Perfektparticip	◀	barked	▶
Presensparticip	◀	barking	▶

bark

1. skälla, producera det ljud som en hund kan producera