bita

Svenska

Verb

Böjningar av bita	Aktiv	Passiv
Infinitiv	bita	bitas
Presens	biter	bits
Preteritum	bet	bets
Supinum	bitit	bitits
Imperativ	bit	–
Particip
Presens	bitande, bitandes
Perfekt	biten

bita

• uttal: /ˈbìːta/

1. ta tag i med tänderna, antingen för att äta eller attackera

• Hunden bet katten.
• Någon har bitit i äpplet.

Etymologi

Fornnordiska beita, urgermanska *bitan (kognater: tyska beißen, engelska bite, gotiska beitan), från urindoeuropeiska *bheid-, "klyva", "spricka", varav även latinets findere (varav svenska fission, engelska fissure, m.fl.).

Besläktade ord

• bett

Fraser

• bita i det sura äpplet
• något att bita i

Översättningar

Översättningar  

engelska: bite (en), take a bite (en) finska: purra (fi) franska: mordre (fr) isländska: bíta (is) italienska: mordere (it) kinesiska: 咬 (zh)

nederländska: bijten (nl) bokmål: bite (no) ryska: кусать (ru) tyska: beißen (de) älvdalska: baita (dlc)

Fornsvenska

Verb

bīta

1. bita