bjuda
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av bjuda | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | bjuda | bjudas |
| Presens | bjuder | bjuds, bjudes |
| Preteritum | bjöd | bjöds |
| Supinum | bjudit | bjudits |
| Imperativ | bjud | – |
| Particip | ||
| Presens | bjudande, bjudandes | |
| Perfekt | bjuden | |
bjuda
- uttal: /ˈbjʉ̀ːda/
- ge något utan kostnad; betala istället för någon annan
- Han bjöd mig på kaffe.
- bjuda in (erbjuda någon att komma)
- Han bjöd henne hem till sig.
- göra ett erbjudande; ge en offert
- Jag bjuder 30 kronor för de där skorna.
- påbjuda, befalla
[redigera] Etymologi
Besläktat med bud, bödel. Fornnordiska bjóða, av urgermanska *beudan (fornengelska bēodan (ett av ursprungsorden till engelska bid), tyska bieten), från PIE *bʰeudʰ- (grekiska πευθεσθαι, πυνθάνομαι, "fråga", sanskrit बोधयित, bódhati, "vakna" (jämför Buddha), ryska будить, "vakna").