deceit

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av deceit  Singular Plural
Nominativ deceit deceits
Genitiv deceit's deceits'

deceit

  1. bedrägeri, svek
  2. bedräglighet, falskhet
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: self-deceit
Besläktade ord: deceitful, deception, deceptive
Etymologi: Av fornfranska deceite, av latinska decipere.[1]

Källor[redigera]

  1. Online Etymology Dictionary: "deceit", läst 2023-04-28