despot

Se även Despot.

Svenska

Substantiv

Böjningar av despot	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	despot	despoten	despoter	despoterna
Genitiv	despots	despotens	despoters	despoternas

despot

1. envåldshärskare, autokrat, diktator, auktoritär ledare; ibland även förtryckare
2. bysantinsk hovtitel, motsvaras av svenska "herre"

Besläktade ord

• despoti
• despotisk
• despotism

Översättningar

envåldshärskare  

engelska: despot (en), tyrant (en) polska: despota (pl) m

tyska: Despot (de) m

titel  

engelska: despot (en) polska: despota (pl)

Engelska

Substantiv

Böjningar av despot	Singular	Plural
Nominativ	despot	despots
Genitiv	despot's	despots'

despot

• uttal: /ˈdɛs.pɒt/

1. despot, envåldshärskare
2. titeln despot