elev
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av elev | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | elev | eleven | elever | eleverna |
| Genitiv | elevs | elevens | elevers | elevernas |
elev
- person som går i skolan, i synnerhet grund- och gymnasieskolan
- De var trettio elever i klassen.
- Hyponymer: grundskoleelev, gymnasieelev, sjuksköterskeelev
- person som följer en lärare med intentionen att lära sig något
Etymologi [redigera]
- Från franska élève.
Sammansättningar [redigera]
- elevassistent
- elevråd
- elevmatsal
- elevdemokrati
- förskoleelev
- gymnasieelev
- högstadieelev
- lågstadieelev
- mellanstadieelev
- skolelev
- söndagsskoleelev
Översättningar [redigera]
Översättningar
