elev

Svenska

Substantiv

Böjningar av elev	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	elev	eleven	elever	eleverna
Genitiv	elevs	elevens	elevers	elevernas

elev

1. person som går i skolan, i synnerhet grund- och gymnasieskolan

   De var trettio elever i klassen.

   Hyponymer: grundskoleelev, gymnasieelev, sjuksköterskeelev

2. person som följer en lärare med intentionen att lära sig något

Etymologi

• Från franska élève.

Sammansättningar

• elevassistent
• elevråd
• elevmatsal
• elevdemokrati
• förskoleelev
• gymnasieelev
• högstadieelev
• lågstadieelev
• mellanstadieelev
• skolelev

Översättningar

Översättningar  

bokmål: elev (no) m bretonska: skoliad (br) m, skoliadez (br) f engelska: pupil (en) finska: oppilas (fi) franska: élève (fr) mf

nordsamiska: oahppi (se) nynorska: elev (nn) m polska: uczeń (pl) m, uczennica (pl) f spanska: alumno (es) m, alumna (es) f tyska: Schüler (de) m, Schülerin (de) f

Se även

• elevera
• student