lärjunge

Svenska

Substantiv

Böjningar av lärjunge	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lärjunge	lärjungen	lärjungar	lärjungarna
Genitiv	lärjunges	lärjungens	lärjungars	lärjungarnas

lärjunge u

1. elev, speciellt om person som lär sig ett yrke under yrkesverksam persons överinseende

   Synonymer: lärling

2. person som följer en religiös ledare, religiös tro eller filosofisk idé, trossats

   Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn (Matt 28:19)

Besläktade ord

• lära

Översättningar

elev  

bokmål: lærling (no) engelska: disciple (en), student (en), pupil (en)

polska: uczeń (pl) m tyska: Schüler (de) m

efterföljare  

bokmål: disippel (no) engelska: disciple (en)

polska: uczeń (pl) m, adept (pl) m, wyznawca (pl) m spanska: discípulo (es) m, discípula (es) f