förta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av förta  Aktiv Passiv
Infinitiv förta förtas
Presens förtar förtas
Preteritum förtog förtogs
Supinum förtagit förtagits
Imperativ förta
Particip
Presens förtagande, förtagandes
Perfekt förtagen

förta

  1. ta bort, frånta, göra ogjort, förminska
    Regnet förtog vårt glada humör.
    Runt gården har nya villor vuxit upp men det förtar inte känslan av att bo på landet.
    Fraser: (konkreta) förta intrycket av ngt
  2. (reflexivt: förta sig) överanstränga sig, arbeta för hårt
    Vanliga konstruktioner: förta signgt
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Varianter: förtaga (ålderdomligt)
Besläktade ord: beta, frånta, ta, taga
Etymologi: Tyska förledet ver- har ofta en negerande betydelse. Märk dock att tyska vernehmen betyder förnimma och vornehmen betyder företa (sig något).

Översättningar[redigera]