fanfar

Svenska

Substantiv

Böjningar av fanfar	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fanfar	fanfaren	fanfarer	fanfarerna
Genitiv	fanfars	fanfarens	fanfarers	fanfarernas

fanfar

1. (bleckblåsinstrument) enkel trumpet utan ventiler
2. (musikstycke) kort, smattrande musiksats framförd med trumpet eller horn

   Besläktade ord: fanfaronad

Översättningar

bleckblåsinstrument

• tyska: Fanfare ^(de) f

kort, smattrande musiksats framförd med trumpet eller horn

• engelska: fanfare ^(en)
• esperanto: fanfaro
• finska: fanfaari
• franska: fanfare ^(fr) f
• japanska: ファンファーレ (fanfāre)
• katalanska: fanfara f
• koreanska: 팡파르 (pangpareu)
• nederländska: fanfare ^(nl)
• polska: fanfara ^(pl) f
• portugisiska: fanfarra ^(pt) f
• ryska: фанфа́ра ^(ru) f (fanfára)
• spanska: fanfarria f
• tjeckiska: fanfára ^(cs) f
• tyska: Fanfare ^(de) f