finne

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av finne 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ finne finnen finnar finnarna
Genitiv finnes finnens finnars finnarnas

finne

  1. person, i synnerhet man, från Finland som tillhör den finskspråkiga folkgruppen
  2. varfyllt hudutslag orsakat av inflammation i talgkörtel, det vill säga av hudsjukdomen akne

[redigera] Etymologi

person

Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett särskilt substantiv för att beteckna en man som tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland. På så sätt togs substantivet "finne", i dess nya betydelse, i bruk.

[redigera] Användning

person
  • Då man särskilt vill framhålla att en person från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finne" begagnas.
  • Om man däremot vill särskilt framhålla att en person från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvensk" begagnas.
  • Benämningen "finländare" är ett samlingsnamn för en person från Finland, speciellt om en mansperson oberoende av etnisk bakgrund. Det är alltså benämningen (substantivet) "finländare" man skall använda då man, i vanliga fall, talar om en person från Finland.
  • Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finne", "finländare" och "finlandssvensk".

[redigera] Hyponymer

medicinsk term

[redigera] Översättningar

person
medicinsk term

[redigera] Se även

medicinsk term