fjäll

Svenska

Substantiv

Böjningar av fjäll	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fjäll	fjället	fjäll	fjällen
Genitiv	fjälls	fjällets	fjälls	fjällens

fjäll 1

1. berg som når över trädgränsen; naturformation där markytan skjuter upp högt över den omkringliggande marken
2. berg som formats av inlandsis och därmed har rundade former
3. (västsvenska) berg, bergsområde

fjäll 2

1. hårda, skyddande plattor som finns på huden hos många reptiler och fiskar
2. hudavlagring

Användning

fjäll 1

Fjäll används så gott som uteslutande om höga berg över trädgränsen i bergskedjan Skanderna eller övriga delar av Norden (jämför även användningen av älv). Regionalt i västsvenska (Bohuslän, Dalsland, Västergötland och Värmland) används det även för lägre berg.

Hyperonymer

• berg

Sammansättningar

• fjällbjörk
• fjällkedja
• fjällräddning
• fjällsjö
• fjällstuga
• fjälltopp
• kalfjäll

Besläktade ord

fjäll 2

• fjälla

Se även

• klippa
• kulle
• ås

Översättningar

1. berg som når över trädgränsen  

tyska: Gebirge (de) n, Fjell (de) n

2. hårda, skyddande plattor som finns på huden hos reptiler och fiskar  

tyska: Schuppe (de) f