knoling

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av knoling  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ knoling knolingen knolingar knolingarna
Genitiv knolings knolingens knolingars knolingarnas

knoling

  1. (gruvdrift) malmstycke eller lösbrutet berg efter viss storlek; bumling, stor sten
  2. (bygdemålsfärgat) knöl i änden av något
    Användning: exempelvis om änden av en baguette, bakre hjalten på ett svärd, etc

Översättningar[redigera]