lära

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Verb

Böjningar av lära  Aktiv Passiv
Infinitiv lära läras
Presens lär lärs, läres
Preteritum lärde lärdes
Supinum lärt lärts
Imperativ lär
Particip
Presens lärande, lärandes
Perfekt lärd

lära

  • uttal: ['lä:,ra] /ˈlæˌra/
  1. (reflexivt) ta till sig kunskap; lära in
  2. undervisa; hjälpa någon lära sig; lära ut

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Fraser

[redigera] Översättningar

ta till sig kunskap
undervisa

[redigera] Substantiv

Böjningar av lära  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ lära läran läror lärorna
Genitiv läras lärans lärors lärornas

lära

  1. informationssamling som utgör grund för synsätt, inriktning eller trosuppfattning
    Jag följer den protestantiska läran.

[redigera] Synonymer

[redigera] Översättningar

trosbyggnad

[redigera] Sammansättningar