lacka
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även läcka.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av lacka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | lacka | lackas |
| Presens | lackar | lackas |
| Preteritum | lackade | lackades |
| Supinum | lackat | lackats |
| Imperativ | lacka | – |
| Particip | ||
| Presens | lackande, lackandes | |
| Perfekt | lackad | |
lacka
- påföra lack på en yta
- tillsluta eller försegla något (t.ex. brev, paket) med ett sigill av lack
- (ålderdomligt) klandra, förtala, belacka
- Etymologi: Besläktat med engelska lack, "lida brist på".
- drypa
- Etymologi: Besläktat med läcka.
- (om tid) närma sig, lida (mot)
- Det lackar mot jul.
- (slang) bli (väldigt) arg
- Etymologi: Avlett från adjektivet lack "arg, sur".
[redigera] Användning
- klandra
Den längre formen belacka är i stort sett liktydig och betydligt vanligare.