mäkta
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
[redigera] Svenska
[redigera] Adverb
mäkta (oböjligt)
- synnerligen, i hög grad
- Emils pappa var mäkta förgrymmad på sin son efter ytterligare ett hyss.
[redigera] Verb
| Böjningar av mäkta | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | mäkta | mäktas |
| Presens | mäktar | mäktas |
| Preteritum | mäktade | mäktades |
| Supinum | mäktat | mäktats |
| Imperativ | mäkta | – |
| Particip | ||
| Presens | mäktande, mäktandes | |
| Perfekt | mäktad | |
mäkta
