orolig
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Adjektiv
| Böjningar av orolig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | orolig | ▲ | |
| Neutrum | oroligt | ▲ | ||
| Bestämd singular |
Maskulinum | orolige | oroligare | oroligaste |
| Alla | oroliga | ▼ | oroligaste | |
| Plural | oroliga | ▼ | oroligaste | |
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | orolig | ▲ | ▲ |
| Neutrum | oroligt | oroligare | oroligast | |
| Plural | oroliga | ▼ | ▼ | |
| Adverbavledning | oroligt | |||
- som mår (lätt) dåligt, eller åtminstone har svårt att ta det lugnt, på grund av situationen ty något negativt kan inträffa
- Barnet verkar vara oroligt för något.
- Är du orolig för morfars sjukdom?
- (om situation) uppstressad och svårförutsägbar
- Situationen i Mellanöstern har blivit allt mer orolig.