poliskonstapel
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av poliskonstapel | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | poliskonstapel | poliskonstapeln | poliskonstaplar | poliskonstaplarna |
| Genitiv | poliskonstapels | poliskonstapelns | poliskonstaplars | poliskonstaplarnas |
- äldre tjänstegrad inom polismyndigheten
[redigera] Se även
[redigera] Översättningar
Översättningar
|
|
