polis

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Sammansättningar 1.1.3 Översättningar 1.1.3.1 Översättningar som behöver verifieras

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Deklination för polis	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	polis	polisen	poliser	poliserna
Genitiv	polis	polisens	polisers	polisernas

polis u

• uttal: /pʊˈliːs/

1. samhällsorganistion med uppgift att bekämpa brottslighet och att upprätthålla lag och ordning i en stat eller stad

   Polisen vände sig till allmänheten efter tips.

2. person som arbetar inom polisen

   Rånarna blev omringade av ett stort antal poliser.

3. en form av försäkringsbrev, särskilt om sjöförsäkringar

[redigera] Etymologi

samhällsorganisation

Sen 1785 av franska police med samma betydelse. Ytterst av grekiska polis "stad; stat". Besläktat med bl.a. politik, metropol, policy, politruk.

person som arbetar inom samhällsorganisationen

Samma som 1, (samhällsorganisation).

form av försäkringsbrev

Sen 1855 via franska av italienska polizza med samma betydelse. Ytterst av grekiska apodeiksis "bevis".

[redigera] Sammansättningar

• polisanmälan
• polisbil
• polisbricka
• polisförhör
• polishund
• polishus
• polisradio
• polisrazzia
• polispådrag
• polisstation
• polisutredning
• poliskonstapel

[redigera] Översättningar

samhällsorganisation

person som arbetar i samhällsorganisation

[redigera] Översättningar som behöver verifieras

• ungerska: rendőr ^(hu) (ska det vara samhällsorganisation, eller person?)