singular

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även singulär.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av singular  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ singular singularet singular singularen
Genitiv singulars singularets singulars singularens

singular

  • uttal: 'sing,gula:r /ˈsɪŋˌgɵlɑːr/
  1. (grammatik) ental
    Krona är singular av kronor.

Varianter[redigera]

Antonymer[redigera]

Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av singular  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum singular
Neutrum singulart
Bestämd
singular
Maskulinum singulare
Alla singulara
Plural singulara
Predikativt
Singular Utrum singular
Neutrum singulart
Plural singulara
Kompareras inte.

singular

  1. (grammatik) som har entalsform, som står i singular
    Antonymer: plural
  2. singuljär, enskild, individuell

Engelska[redigera]

Adjektiv[redigera]

singular

  1. (matematik, fysik) singulär
    Besläktade ord: singularity

Substantiv[redigera]

singular

  1. (grammatik) singular