skel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även skeł.

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skel  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skel skellet skel skellene
Genitiv skels skellets skels skellenes

skel n

  1. gräns, råmärke, rågång, skilje, (väg-) skäl
    sætte skel
    bilda epok
    Sammansättningar: skelsættende
    Besläktade ord: forskel, forskellig, skelne
  2. omdöme, urskiljning
    Sammansättningar: skelsår
  3. (ålderdomligt) orsak, anledning, skäl
    gøre ret og skel
    göra rätt för sig
    gøre en samme skel
    göra någon lika gott igen
    Besläktade ord: skellig
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Jämför: skele

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av skel  Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skel skelin skeljar skeljarnar
Ackusativ skel skelina skeljar skeljarnar
Dativ skel skelinni skeljum skeljunum
Genitiv skeljar skeljarinnar skelja skeljanna

skel f

  1. skal