skelett

Svenska

Substantiv

Böjningar av skelett	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skelett	skelettet	skelett	skeletten
Genitiv	skeletts	skelettets	skeletts	skelettens

skelett

1. (anatomi) fast, hård stomme som håller uppe högre stående djurs kroppar, och utgör en central del i rörelseapparaten

   Synonymer: benrangel, benstomme

2. stomme i byggnad

Sammansättningar: endoskelett, exoskelett, skelettartad

Översättningar

stomme i djurs kroppar

• alemanniska: Skelett
• armeniska: կմախք ^(hy) (kmachk)
• asturiska: sistema oseu m
• bokmål: skjelett ^(no)
• danska: skelet ^(da) n
• engelska: skeleton ^(en)
• franska: squelette ^(fr) m
• isländska: beinagrind ^(is) f
• japanska: 骨格 ^(ja), 骸骨 ^(ja)
• polska: szkielet ^(pl) m
• portugisiska: esqueleto ^(pt)
• ryska: скелет ^(ru) m
• spanska: esqueleto ^(es) m, osamenta ^(es) f
• tyska: Skelett ^(de) n, Gerippe ^(de) n

stomme i byggnad

• bokmål: skjelett ^(no)
• engelska: skeleton ^(en)
• tyska: Skelett ^(de) m