svin
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Se även svín.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
| Böjningar av svin 1-2. | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | svin | svinet | svin | svinen |
| Genitiv | svins | svinets | svins | svinens |
svin
- uttal: /sviːn/
- gris; individ av däggdjuret Sus scrofa
- Bonden föder upp får och svin.
- (nedsättande) person som beter sig illa
- Du är ett riktigt svin.
[redigera] Synonymer
- Sus scrofa
[redigera] Fraser
[redigera] Översättningar
svindjur
motbjudande person
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Hyponymer
[redigera] Fornsvenska
[redigera] Substantiv
svin n
-
- Nu vilia bønder aldin skogh sin i hælgþ lysa ok suin a han skipa.
- Nu vill bönder fridlysa sin ollonskog och släppa ut svin i den.
- Nu vilia bønder aldin skogh sin i hælgþ lysa ok suin a han skipa.