ting

Svenska

Substantiv

Böjningar av ting 1-3.	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ting	tinget	ting	tingen
Genitiv	tings	tingets	tings	tingens

ting

1. beslutsmöte
2. kortform för tingsrätt
3. sak, objekt

Etymologi

Gemensamt germanskt ord med betydelse beslutsmöte.

Redan före Sveriges bildande "Höll man ting". Detta skedde i tre nivåer:

• Häradet (i Götaland), respektive Hundradet (i Svealand)
• Folklandet (Landskapet)
• Hela folkets ting (Alla Svears, respektive alla Götars ting)

När man drog något inför tinget, sade man att man "gjorde ett ting av det". Dvs ting kunde också betyda ärende. Senare kom denna betydelse att utvidgas till den moderna betydelsen "sak".

Fraser

• till tings

Synonymer

föremål

• don
• föremål
• grej
• grunka
• mackapär (något slags maskin, eller annat som förväntas uträtta något)
• manick
• mojäng (dito)
• objekt
• pryl
• pryttel
• sak
• tingest

Sammansättningar

beslutsmöte

• tingsplats
• tingsrätt
• landsting
• allting
• storting
• folketing
• tingsfrid
• riksting

Besläktade ord

sak

• tinga
• allting
• någonting
• ingenting

Översättningar

sak  

danska: ting (da) u engelska: thing (en) grekiska: πράγμα (el) n japanska: (abstrakt) こと (ja) (koto (ja)), (konkret) 物 (ja) (もの (ja), mono)

luhya: sindu swahili: kitu (sw) tyska: Ding (de) n

beslutsmöte  

danska: ting (da) n engelska: thing (en)

isländska: þing (is) n

Engelska

Substantiv

ting

1. (onomatopoesi) pling; ljudet av en liten metallklocka