tjuv
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av tjuv | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | tjuv | tjuven | tjuvar | tjuvarna |
| Genitiv | tjuvs | tjuvens | tjuvars | tjuvarnas |
tjuv
- uttal: /ɕʉːv/
- person som olovligen tar andras ägodelar till sina egna; person som stjäl; brottsling
- Såg du tjuven?
- Varianter: tjyv (vardagligt)
Etymologi [redigera]
Fornsvenska þiuver, þyver; motsvarande forndanska tjuv, tjyv, tyv (danska tyv), norskt bokmål tyv, fornvästnordiska þjófr, isländska þjófur, nynorska tjuv, gotiska iufs, fornsaxiska thiof, nederländska dief, fornhögtyska diob, thiob (medelhögtyska diep, diup, tyska dieb), fornengelska þēof (engelska thief); av oklart ursprung. [1]
Användning [redigera]
Ordet kan uppfattas som något vardagligt eller talspråkigt alternativt som tillhörande barnspråket. Ordet förekommer ofta som förled i sammansättningar i betydelsen olovligen eller i smyg: tjuvkika, tjuvröka etc.
Besläktade ord [redigera]
Sammansättningar [redigera]
- banktjuv
- ficktjuv
- inbrottstjuv
- mästertjuv
- småtjuv
- stortjuv
- tidstjuv
- tjuvbagge
- tjuvbroms
- tjuvfiska
- tjuvfiske
- tjuvfälla
- tjuvglänta
- tjuvgods
- tjuvgrepp
- tjuvgubbe
- tjuvgömma
- tjuvhandel
- tjuvhåla
- tjuvhålla
- tjuvjakt
- tjuvjägare
- tjuvkika
- tjuvkona
- tjuvkonst
- tjuvliga
- tjuvlusta
- tjuvlyssna
- tjuvlåna
- tjuvläsa
- tjuvmickel
- tjuvmyra
- tjuvmärke
- tjuvnalle
- tjuvnyp
- tjuvnäste
- tjuvpojke
- tjuvröka
- tjuvsamhälle
- tjuvsena
- tjuvsjuka
- tjuvskjuta
- tjuvskott
- tjuvskytt
- tjuvskytte
- tjuvspel
- tjuvspråk
- tjuvstarta
- tjuvsäker
- tjuvtag
- tjuvtitta
- tjuvtjock
- tjuvtrycka
- tjuvträna
- tjuvunge
- tjuvupplaga
- tjuvåka
- tjuväta
Översättningar [redigera]
person som tjuvar
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ↑ 2005, SAOB "tjuv", http://g3.spraakdata.gu.se/saob - läst 7 december 2011
