knaster

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av knaster 1,2 Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ knaster knastret
Genitiv knasters knastrets
Böjningar av knaster 2 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ knaster knastren
Genitiv knasters knastrens
Böjningar av knaster 3 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ knaster knastret knaster knastren
Genitiv knasters knastrets knasters knastrens

knaster

  1. sprött, torrt ljud; knastrande ljud
    Synonymer: sprak
    Brasan brann med ett dämpat knaster.
    Sammansättningar: knastertorr, knasterhård
    Etymologi: Sedan 1894 av knastra. Se även knister.
  2. (slang) enklare typ av tobak av låg kvalitet; marijuana med låg halt av tetrahydrocannabinol blandat med örter ifrågasatt
    Ta lite knaster och blanda ut med det där starka haschet.
    Etymologi: Sedan 1680 av nederländska kanastertobak med samma betydelse (egentligen "tobak i korg"), från spanska canastro "flätad korg". Ytterst av grekiska kanastron "korg", jämför med kanister. Rotbesläktat med kanal och kanjon.
  3. (slang) cigarett
  4. låsring som håller fast kolvbulten i en explosionsmoter.
  5. (slang) yngre (attraktiv) kvinna, motsv. 60-talets brallis

Översättningar

[redigera]
sprött, torrt ljud
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=knaster&oldid=3839484”