Åsgård

Svenska

Substantiv

Böjningar av Åsgård
neutrum	Singular
Nominativ	Åsgård
Genitiv	Åsgårds

Åsgård n

1. (nordisk mytologi, ålderdomligt) variantform till Asgård

   1889 (24 okt): Oden. Hans dyrkan i Norden och fornkvädenas uppfattning af honom. (Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning):

   Visserligen eger han uppe i Åsgård sina kunskapskällor, de kloka korparne Hugen och Minnet; men det är blott yttre händelser, de ge honom besked om efter sin flykt genom Midgård, människornas värld.

Översättningar

se Asgård