älskare

Svenska

Substantiv

Böjningar av älskare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	älskare	älskaren, vard. älskarn	älskare	älskarna
Genitiv	älskares	älskarens, vard. älskarns	älskares	älskarnas

älskare

1. man som regelbundet har samlag med viss person, vanligen utan att vara gift eller sambo med henne

   Synonymer: knullkompis (om båda könen, slang (något vulgärt), mindre ålderdomligt)

   Användning: Ordet har en något ålderdomlig klang och används oftare för personer före 1900-talet.

2. person som är intresserad av och är hängivet intresserad av något

   Hon var en stor konstälskare.

   John är en älskare av opera.

Besläktade ord: älska, älskarinna

Sammansättningar: konstälskare, köttälskare

Översättningar

man som regelbundet har samlag med viss person, vanligen utan att vara gift eller sambo med henne

• bokmål: elsker ^(no) m
• engelska: lover ^(en)
• franska: amant ^(fr) m
• isländska: elskandi m, elskhugi ^(is) m
• katalanska: amant ^(ca) m
• spanska: amante ^(es) m
• tyska: Geliebter ^(de) m, Liebhaber ^(de) m

person som är intresserad av och är hängivet intresserad av något

• bokmål: elsker ^(no) m
• franska: amateur ^(fr) m
• tyska: Liebhaber ^(de) m