åma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av åma  Aktiv
Infinitiv åma
Presens åmar
Preteritum åmade
Supinum åmat
Imperativ åma
Particip
Presens åmande, åmandes
Perfekt

åma

  1. (vardagligt, reflexivt: åma sig) inta krångliga positioner med sin kropp på ett konstlat sätt; åbäka sig
    1921: Farmor och vår Herre, Hjalmar Bergman:
    Han hade vissa likheter med en pojkslyngel, som stått och åmat sig i klassrummet till skratt för många och skam för en.
    2010 (24 maj): Vitryssland utskrattat på genrepet (SvD):
    Tre kvinnor klädda i porriga underkläder åmade sig framför sångaren, som belåtet stod och vickade på höfterna.