ödem

Svenska

Substantiv

Böjningar av ödem	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ödem	ödemet	ödem	ödemen
Genitiv	ödems	ödemets	ödems	ödemens

ödem n

• uttal: øˈdeːmⓘ

1. (medicin) onormal ansamling av vätska i vävnad

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1574. Via tyska Ödem, av grekiska οἴδημᾰ (oídēma).

   Jämför: svullnad

   Sammansättningar: lungödem, lymfödem, myxödem

Översättningar

sjuklig vätskeansamling

• engelska: oedema ^(en), edema ^(en)
• finska: ödeema ^(fi)
• isländska: bjúgur m
• ryska: отёк ^(ru) m
• spanska: edema ^(es) m
• tyska: Ödem ^(de) n